iris skrev:natureprovide skrev:Jag tror jag börjar tappa bort mig själv bland begreppen här.. arketyp, symbol, form...
Det beror på (att du tappar bort dig) för att du sammanblandar psykologins (Jungs) teorier med filosofiska tankar som ligger långt före den moderna filosofin.
Det är inte fullt ut görligt på det sätt jag uppfattar dig försöka göra detta.
När det gäller begreppet form inom filosofin måste man alltid säga VEM av filosofernas begrepp man använder (du nämnde Platons
idéer) och då måste jag ju säga vad han faktiskt skrev:
hos Platon är idé ett tings (objekts) väsen och orsak - mao allt som vi kan förnimma i tid och rum har del i en idé om detta ting... dessa idéer är eviga och oföränderliga och hierarkiska - de som är närmast tingen nedersta och de som är överst är också längts ifrån tingen men sammanfattar dem (kategorier) --- självaste Platon är inte helt stringent i vad han faktiskt menade med idéer och därför kan man i hans skrifter hitta olika sätt att se på saken
--- för att inte tala om hur detta sedan har förändrats inom filosofin över tiden...
Jag förstår vad du menar.
Jag har en föreställning om att de samtida tankesystemen ofta hämtar sin filosofi ifrån äldre tankeströmningar, och att det ofta är lätt att hitta referenspunkter.
Men vad gäller psykologin så kanske du har rätt, det blir svårt att göra jämförelser med äldre filosofiska skolor, jag vet inte.
Ang Platons idé om formen. Jag tror mig ha en någorlunda skiss framför mig om vad han kan ha menat här.
Den hierarkiska idéläran verkar ganska nära det lilla som jag har läst om i nyplatonism, där de talar om mer eller mindre subtila emanationer av det Ena, och hur sinnenas synvillor hamnar i förgrunden för det egentligt sanna. Det blir inte svårt att förstå hur gnostikerna har ett uttalat förakt av allt kroppsligt, som hela tiden ligger ”i vägen” för ett renare och mer subtilt andligt liv.