Philosophia perennis

[natureprovide]

Jag har innan förstått det som att de teoretiska formerna är höjda över all sinnlig erfarenhet och är bärare av sin egen existens.
Jag vet inte om det kan jämföras med Platons idévärld, där det är det ligger bortom eller ovan våra sinnesintryck och som blir synligt först genom ett inre erinrande.
Einsteins relativitetsteori vågar jag inte ens ge mig in på att försöka förstå

Absolut INTE... all teori är abstraktion av något konkret och omvandlat i symbolform...

Det är abstraktion av något konkret, där är jag med dig. Men vad kommer först, hönan eller ägget?

[natureprovide]

På vilket sätt menar du att urbilderna inte går att se som teoretiskt abstrakta former i sig?

Jo - jag tänker mig att man kan se dem symboliskt - DVS i denna form som bilder --- ja, det är norm. DÄREMOT kan jag inte se att de är aprioriska - dvs metafysiska ---

Om de går att se som teoretiskt abstrakta former som är höjda över våra sinnen så börjar det väl röra sig inom metafysikens område?

[natureprovide]

Jag har innan förstått det som att de teoretiska formerna är höjda över all sinnlig erfarenhet och är bärare av sin egen existens.
Jag vet inte om det kan jämföras med Platons idévärld, där det är det ligger bortom eller ovan våra sinnesintryck och som blir synligt först genom ett inre erinrande.
Einsteins relativitetsteori vågar jag inte ens ge mig in på att försöka förstå

Absolut INTE... all teori är abstraktion av något konkret och omvandlat i symbolform...

Kan man inte kalla det för metafysisk essentialism?

[iris]

Jag har innan förstått det som att de teoretiska formerna är höjda över all sinnlig erfarenhet och är bärare av sin egen existens.
Jag vet inte om det kan jämföras med Platons idévärld, där det är det ligger bortom eller ovan våra sinnesintryck och som blir synligt först genom ett inre erinrande.
Einsteins relativitetsteori vågar jag inte ens ge mig in på att försöka förstå

Absolut INTE... all teori är abstraktion av något konkret och omvandlat i symbolform...

Det är abstraktion av något konkret, där är jag med dig. Men vad kommer först, hönan eller ägget?

nja - först måste vi själva existera (det gör vi via våra föräldrar) sedan måste vi ha kapacitet att kunna abstrahera och kunna hantera abstrakt tänkande (vilket utvecklas hos människan fullt ut vid 20 år åldern och i olika grader hos olika människor) - när allt detta finns hos oss. Då kan vi av det som finns omkring oss /har funnits även före oss och kommer att finnas efter oss och vår levnad/mao det konkreta yttre - abstrahera loss av för hela slanten

[iris]

Jag har innan förstått det som att de teoretiska formerna är höjda över all sinnlig erfarenhet och är bärare av sin egen existens.
Jag vet inte om det kan jämföras med Platons idévärld, där det är det ligger bortom eller ovan våra sinnesintryck och som blir synligt först genom ett inre erinrande.
Einsteins relativitetsteori vågar jag inte ens ge mig in på att försöka förstå

Absolut INTE... all teori är abstraktion av något konkret och omvandlat i symbolform...

Kan man inte kalla det för metafysisk essentialism?

naj nja...mmm...nnnnnn - en form (även hos Kant kategori) är vad jag förstår en slags funktion vi har där vi kan samla ting som är lika inom samma - form/kategori.
Det är inte så himla mystiskt - då det är en funktion alla människors hjärna är utrustad med.
Du kan se det i ett litet barns förmåga att kunna samla (hur olika dessa soffor än är - två, tre, fyrsits med olika färger och former) in under kategorin SOFFA och därmed kunna särskilja dem från fåtöljer.
Det är per automatik...

[natureprovide]

Absolut INTE... all teori är abstraktion av något konkret och omvandlat i symbolform...

Det är abstraktion av något konkret, där är jag med dig. Men vad kommer först, hönan eller ägget?

nja - först måste vi själva existera (det gör vi via våra föräldrar) sedan måste vi ha kapacitet att kunna abstrahera och kunna hantera abstrakt tänkande (vilket utvecklas hos människan fullt ut vid 20 år åldern och i olika grader hos olika människor) - när allt detta finns hos oss. Då kan vi av det som finns omkring oss /har funnits även före oss och kommer att finnas efter oss och vår levnad/mao det konkreta yttre - abstrahera loss av för hela slanten

Jag är med dig.
Men den platonska skolan menar väl på att du äger en tidigare och evig existens, och med det att ditt väsen bär på en förtida kunskap som inte är direkt tillgänglig för dig utan erinrandet?

[iris]

Det är abstraktion av något konkret, där är jag med dig. Men vad kommer först, hönan eller ägget?

nja - först måste vi själva existera (det gör vi via våra föräldrar) sedan måste vi ha kapacitet att kunna abstrahera och kunna hantera abstrakt tänkande (vilket utvecklas hos människan fullt ut vid 20 år åldern och i olika grader hos olika människor) - när allt detta finns hos oss. Då kan vi av det som finns omkring oss /har funnits även före oss och kommer att finnas efter oss och vår levnad/mao det konkreta yttre - abstrahera loss av för hela slanten

Jag är med dig.
Men den platonska skolan menar väl på att du äger en tidigare och evig existens, och med det att ditt väsen bär på en förtida kunskap som inte är direkt tillgänglig för dig utan erinrandet?

Lite som Rawls veil of ignorance menar du?

[natureprovide]

Absolut INTE... all teori är abstraktion av något konkret och omvandlat i symbolform...

Kan man inte kalla det för metafysisk essentialism?

naj nja...mmm...nnnnnn - en form (även hos Kant kategori) är vad jag förstår en slags funktion vi har där vi kan samla ting som är lika inom samma - form/kategori.
Det är inte så himla mystiskt - då det är en funktion alla människors hjärna är utrustad med.
Du kan se det i ett litet barns förmåga att kunna samla (hur olika dessa soffor än är - två, tre, fyrsits med olika färger och former) in under kategorin SOFFA och därmed kunna särskilja dem från fåtöljer.
Det är per automatik...

Jag tror jag börjar tappa bort mig själv bland begreppen här.. arketyp, symbol, form...
Vad jag menar är att Jungs arketyper borde vara jämförbart med den platonska (sokratiska?) föreställningen om en evig och förtida tillvaro.
Om bilderna i det omedvetna är någonting som ligger ovanför och samtidigt innefattar hela det mänskliga varat, så verkar det kunna ha en metafysisk utgångspunkt. Jag är inte insatt i metafysikens utvecklingshistoria, men sett ur ett religionsfilosofiskt perspektiv så förstår jag det som den inre och andliga sidan av de religiösa uttrycken.

[natureprovide]

nja - först måste vi själva existera (det gör vi via våra föräldrar) sedan måste vi ha kapacitet att kunna abstrahera och kunna hantera abstrakt tänkande (vilket utvecklas hos människan fullt ut vid 20 år åldern och i olika grader hos olika människor) - när allt detta finns hos oss. Då kan vi av det som finns omkring oss /har funnits även före oss och kommer att finnas efter oss och vår levnad/mao det konkreta yttre - abstrahera loss av för hela slanten

Jag är med dig.
Men den platonska skolan menar väl på att du äger en tidigare och evig existens, och med det att ditt väsen bär på en förtida kunskap som inte är direkt tillgänglig för dig utan erinrandet?

Lite som Rawls veil of ignorance menar du?

Är tyvärr inte bekant med honom

[iris]

Jag tror jag börjar tappa bort mig själv bland begreppen här.. arketyp, symbol, form...

Det beror på (att du tappar bort dig) för att du sammanblandar psykologins (Jungs) teorier med filosofiska tankar som ligger långt före den moderna filosofin.
Det är inte fullt ut görligt på det sätt jag uppfattar dig försöka göra detta.

När det gäller begreppet form inom filosofin måste man alltid säga VEM av filosofernas begrepp man använder (du nämnde Platons idéer) och då måste jag ju säga vad han faktiskt skrev:

hos Platon är idé ett tings (objekts) väsen och orsak - mao allt som vi kan förnimma i tid och rum har del i en idé om detta ting... dessa idéer är eviga och oföränderliga och hierarkiska - de som är närmast tingen nedersta och de som är överst är också längts ifrån tingen men sammanfattar dem (kategorier) --- självaste Platon är inte helt stringent i vad han faktiskt menade med idéer och därför kan man i hans skrifter hitta olika sätt att se på saken --- för att inte tala om hur detta sedan har förändrats inom filosofin över tiden...

[natureprovide]

Jag tror jag börjar tappa bort mig själv bland begreppen här.. arketyp, symbol, form...

Det beror på (att du tappar bort dig) för att du sammanblandar psykologins (Jungs) teorier med filosofiska tankar som ligger långt före den moderna filosofin.
Det är inte fullt ut görligt på det sätt jag uppfattar dig försöka göra detta.

När det gäller begreppet form inom filosofin måste man alltid säga VEM av filosofernas begrepp man använder (du nämnde Platons idéer) och då måste jag ju säga vad han faktiskt skrev:

hos Platon är idé ett tings (objekts) väsen och orsak - mao allt som vi kan förnimma i tid och rum har del i en idé om detta ting... dessa idéer är eviga och oföränderliga och hierarkiska - de som är närmast tingen nedersta och de som är överst är också längts ifrån tingen men sammanfattar dem (kategorier) --- självaste Platon är inte helt stringent i vad han faktiskt menade med idéer och därför kan man i hans skrifter hitta olika sätt att se på saken --- för att inte tala om hur detta sedan har förändrats inom filosofin över tiden...

Jag förstår vad du menar.
Jag har en föreställning om att de samtida tankesystemen ofta hämtar sin filosofi ifrån äldre tankeströmningar, och att det ofta är lätt att hitta referenspunkter.
Men vad gäller psykologin så kanske du har rätt, det blir svårt att göra jämförelser med äldre filosofiska skolor, jag vet inte.

Ang Platons idé om formen. Jag tror mig ha en någorlunda skiss framför mig om vad han kan ha menat här.
Den hierarkiska idéläran verkar ganska nära det lilla som jag har läst om i nyplatonism, där de talar om mer eller mindre subtila emanationer av det Ena, och hur sinnenas synvillor hamnar i förgrunden för det egentligt sanna. Det blir inte svårt att förstå hur gnostikerna har ett uttalat förakt av allt kroppsligt, som hela tiden ligger ”i vägen” för ett renare och mer subtilt andligt liv.

[Anne]

Tror du att det går att skapa en gemensam teologisk grund mellan väst och öst?
De abrahamtiska religionerna är kända för att inta en mer sluten position i jämförelse med de religiösa skolorna i öst (tänker främst på de hinduiska)

Hinduismen - månggudar som alla har drag av vår mänskliga natur (som fornnordiska och det antika rom och greklands gudar) går inte att förena med En Gud. Nej.
Varför går inte det?
Först därför att sanningen i en religion måste vara befäst i En Gud - Det Absoluta och UTGÅ ifrån denne. Dvs urgrunden för allt varande och en verklig levande entitet som därmed kan agera och skapa och intervenera.

Det handlar i det sista fallet inte om tolkningar. Det handlar inte heller om subjektiva upplevelser eller erfarenhet - utan något objektivt som grundlägger verkligheten för människan och vi kan erfara.
Om och när vi projicerar våra egenskaper i ett imaginärt väsen händer - inget alls. Vi stagnerar - när vi projicerar vårt eget inre på andra (främst det onda vi bär inom oss och tillskriver andra detta som deras egenskaper) - regresserar vi.

Det är så med det absoluta (Gud) att det bara finns EN och därmed och därför kan människan i denne Ende nå sin fullkomlighet. Vägen dit är bestäm av Gud.
Vilket innebär att detta inte är en imaginär tankekonstruktion eller projiceringar av vårt inre på imaginära väsen - därmed är det inte en viljestyrd process av människan - därmed och därför kan inte heller människan ÄNDRA något i den processen såsom redan beskriven (Bibeln) --- bara återuppleva i genom och med Gud.

De moraliska och etiska delar som följer.
Dessa kan finna någon slags enlighet - inte enhet.

Du får nog läsa på lite, iris. Inom hinduismen finns det (sägs det, kanske ungefär) 33 000 gudar, men samtidigt bara en. Vi har treenigheten inom kristendom, tre, men ändå en.

[natureprovide]

Tror du att det går att skapa en gemensam teologisk grund mellan väst och öst?
De abrahamtiska religionerna är kända för att inta en mer sluten position i jämförelse med de religiösa skolorna i öst (tänker främst på de hinduiska)

Hinduismen - månggudar som alla har drag av vår mänskliga natur (som fornnordiska och det antika rom och greklands gudar) går inte att förena med En Gud. Nej.
Varför går inte det?
Först därför att sanningen i en religion måste vara befäst i En Gud - Det Absoluta och UTGÅ ifrån denne. Dvs urgrunden för allt varande och en verklig levande entitet som därmed kan agera och skapa och intervenera.

Det handlar i det sista fallet inte om tolkningar. Det handlar inte heller om subjektiva upplevelser eller erfarenhet - utan något objektivt som grundlägger verkligheten för människan och vi kan erfara.
Om och när vi projicerar våra egenskaper i ett imaginärt väsen händer - inget alls. Vi stagnerar - när vi projicerar vårt eget inre på andra (främst det onda vi bär inom oss och tillskriver andra detta som deras egenskaper) - regresserar vi.

Det är så med det absoluta (Gud) att det bara finns EN och därmed och därför kan människan i denne Ende nå sin fullkomlighet. Vägen dit är bestäm av Gud.
Vilket innebär att detta inte är en imaginär tankekonstruktion eller projiceringar av vårt inre på imaginära väsen - därmed är det inte en viljestyrd process av människan - därmed och därför kan inte heller människan ÄNDRA något i den processen såsom redan beskriven (Bibeln) --- bara återuppleva i genom och med Gud.

De moraliska och etiska delar som följer.
Dessa kan finna någon slags enlighet - inte enhet.

Du får nog läsa på lite, iris. Inom hinduismen finns det (sägs det, kanske ungefär) 33 000 gudar, men samtidigt bara en. Vi har treenigheten inom kristendom, tre, men ändå en.

Detta är förvisso sant när man säger Brahma är ”alla gudars gud”. Men sant är också att hinduismen ofta har framställts som en polyteistisk religionslära.

[iris]

Du får nog läsa på lite, iris. Inom hinduismen finns det (sägs det, kanske ungefär) 33 000 gudar, men samtidigt bara en. Vi har treenigheten inom kristendom, tre, men ändå en.

Jag har läst på. Därför kan jag direkt säga dig att Hinduismen är som vore den en etik, Buddismen som är dess storasyster är en filosofi - och de har föga eller INGET gemensamt med kristendomen som är den Messianska judendomen. Zip.
Vi har inga tre gudar och har aldrig haft och kommer aldrig att ha.
Kristendomen har en enda Gud. Jesu Kristi Fader...

[natureprovide]

Du får nog läsa på lite, iris. Inom hinduismen finns det (sägs det, kanske ungefär) 33 000 gudar, men samtidigt bara en. Vi har treenigheten inom kristendom, tre, men ändå en.

Jag har läst på. Därför kan jag direkt säga dig att Hinduismen är som vore den en etik, Buddismen som är dess storasyster är en filosofi - och de har föga eller INGET gemensamt med kristendomen som är den Messianska judendomen. Zip.
Vi har inga tre gudar och har aldrig haft och kommer aldrig att ha.
Kristendomen har en enda Gud. Jesu Kristi Fader...

Tillhör du själv något religiöst samfund?