Kan man "tvingas" bli troende?

[Smisk]

PS
Här finns något som klargör begrepp som dina svar inte klarar att redogöra för.
https://www.youtube.com/watch?v=5UkDEGB ... WL&index=1
What is Vedanta? 20:22 minuter.
Du har utnyttjat objektiva tolkningar och du har utnyttjat subjektiva tolkningar för att ogiltigförklara mina argument.

Det är oklart vad du syftar på, jag har lite svårt att gissa mig till det tyvärr. Det finns lite väl många olika saker att gissa på

Nejnej, det finns inte många saker att gissa på!
Tråkigt att du inte har svar.
Men jag förstår.

Om du utvecklar vad du vill ha svar på så kan jag svara på om jag har svar eller inte

[Anders]

"...Om man ser idealism som subjektiv..."

Det här är en spännande formulering i sammanhanget. Kan en ide vara alltigenom Objektiv? Då den skrivs ned? Ens då?

[Pilatus]

"...Om man ser idealism som subjektiv..."

Det här är en spännande formulering i sammanhanget. Kan en ide vara alltigenom Objektiv? Då den skrivs ned? Ens då?

Man delar ju upp idealismen i en subjektiv och en objektiv riktning. Som vi sett kommer en subjektiv idealism (världen finns genom min perception) lätt i konflikt med vetenskapens uppfattning om en mer reellt existerande värld (som inte är beroende av ett subjekt). För Hegel är allt idéer. Den objektiva idealismen är inte beroende av ett personligt medvetande. Den kan utgå från existensen av ett världsförnuft (Boström, Hegel).

[Algotezza]

"...Om man ser idealism som subjektiv..."

Det här är en spännande formulering i sammanhanget. Kan en ide vara alltigenom Objektiv? Då den skrivs ned? Ens då?

Det handlar väl om huruvida idéer kan ha självständig existens eller ej eller om de alltid måste dväljas i någons medvetande. I det första fallet handlar det objektiv idealism, i det senare om subjektiv.

[Anders]

"...Om man ser idealism som subjektiv..."

Det här är en spännande formulering i sammanhanget. Kan en ide vara alltigenom Objektiv? Då den skrivs ned? Ens då?

Man delar ju upp idealismen i en subjektiv och en objektiv riktning. Gemensamt är att världens natur är beroende av ett subjekt för att existera, inte nödvändigtvis mitt eget. Som vi sett kommer en subjektiv idealism (världen finns genom min perception) lätt i konflikt med vetenskapens uppfattning om en mer reellt existerande värld (som inte är beroende av ett subjekt). För Hegel är allt idéer. Den objektiva idealismen är inte beroende av ett personligt medvetande. Den kan utgå från existensen av ett världsförnuft (Boström, Hegel).

Det är väl lite så, vad typ vetenskapen försöker hitta är just kollektiva sanningar, som inte "går att förvränga för subjektet"

[Anders]

"...Om man ser idealism som subjektiv..."

Det här är en spännande formulering i sammanhanget. Kan en ide vara alltigenom Objektiv? Då den skrivs ned? Ens då?

Det handlar väl om huruvida idéer kan ha självständig existens eller ej eller om de alltid måste dväljas i någons medvetande. I det första fallet handlar det objektiv idealism, i det senare om subjektiv.

Vad "Socialism" egentligen är, det är ju typ en "idé" om hur världen är funtad och bör behandlas. Men man kan ju varken säga att det är något objektivt eller subjektivt. Alla har väl sin lilla uppfatting av vad socialism är men det kommunistiska manifestet är exempel på något som är nedskrivet i frågan, eller Das Kapital, något som fler kan ha en gemensam uppfattning om vad det är för nåt.

[Pilatus]

Vad "Socialism" egentligen är, det är ju typ en "idé" om hur världen är funtad och bör behandlas.

Socialism (som marxistiskt begrepp) beskrivs som ett steg på väg mot det klasslösa samhället.
Det har likheter med Hegels tänkande om en allt högre samhällsordning. Jag har alltid betraktat detta som idealism (objektiv). Samhällets ekonomiska stadier, från primitiva till de mer utvecklade. Det betraktades säkert en tämligen lagbunden utveckling, enligt Engels (kanske även deterministisk). Kapitalet är en nationalekonomisk analys av samhället produktionsförhållanden, om kapitalets ackumulation, och värdeläran.
Marx var säkert inte så trakterad av Hegels idealism, men (tillsammans med Marx) starkt påverkad av unghegelianerna.

[Anders]

"...Om man ser idealism som subjektiv..."

Det här är en spännande formulering i sammanhanget. Kan en ide vara alltigenom Objektiv? Då den skrivs ned? Ens då?

Man delar ju upp idealismen i en subjektiv och en objektiv riktning. Som vi sett kommer en subjektiv idealism (världen finns genom min perception) lätt i konflikt med vetenskapens uppfattning om en mer reellt existerande värld (som inte är beroende av ett subjekt). För Hegel är allt idéer. Den objektiva idealismen är inte beroende av ett personligt medvetande. Den kan utgå från existensen av ett världsförnuft (Boström, Hegel).

Fint att du refererar till Boström. Han hade mycket klart för sig.

Har börjat upptäcka det, jag också.

[Anders]

Vad "Socialism" egentligen är, det är ju typ en "idé" om hur världen är funtad och bör behandlas.

Socialism (som marxistiskt begrepp) beskrivs som ett steg på väg mot det klasslösa samhället.
Det har likheter med Hegels tänkande om en allt högre samhällsordning. Jag har alltid betraktat detta som idealism (objektiv). Samhällets ekonomiska stadier, från primitiva till de mer utvecklade. Det betraktades säkert en tämligen lagbunden utveckling, enligt Engels (kanske även deterministisk). Kapitalet är en nationalekonomisk analys av samhället produktionsförhållanden, om kapitalets ackumulation, och värdeläran.
Marx var säkert inte så trakterad av Hegels idealism, men (tillsammans med Marx) starkt påverkad av unghegelianerna.

Påverkad av de vi i dag kallar vänsterhegelianer - dvs de som hävdade att Hegels föreställning om samhällsutvecklingen stod på huvudet: det arbetande folket driver samhället framåt, inte idéer, detta med hänvisning till Phänomenolige des Geistes kapitel om Herre och Slav.
Marx och Engels hade inga problem med att se samhällsutvecklingen som en deterministisk process i Hegels anda, men ställde Hegel på fötter. Det var så vänsterhegelianera gjorde genom att ge de marginaliserade kraften att vrida utvecklingen åt rätt håll i dialektisk process, till skillnad från högerhegelianerna som tänkte sig att det tyska hade ett väsen som behövde förverkligas och alltså helt utan att se Herre och Slav:s relevans.
Svenska kufiska politiker tror att det finns något äktsvenskt, essentiellt svenskt som måste värnas och förverkligas.
Ingen talar om vad det är!

Det intressanta i sammanhanget kan jag tycka är i vilken omfattning de som ansluter sig till en sådan rörelse - som vänsterhegelianerna, eller för all del de här kufiska politikerna - sätter sin tilltro till att det rörelsen knuffar för är väldefinierat, riktigt och i den verkliga världen förankrat. Eller jag med min folkhemstanke…

[Pilatus]

Det intressanta i sammanhanget kan jag tycka är i vilken omfattning de som ansluter sig till en sådan rörelse - som vänsterhegelianerna, eller för all del de här kufiska politikerna - sätter sin tilltro till att det rörelsen knuffar för är väldefinierat, riktigt och i den verkliga världen förankrat. Eller jag med min folkhemstanke…

Unghegelianerna stod främst för religionskritik och sedan av det preussiska politiska systemet och Hegels konservatism. Mer om en kritik mot unghegelianernas ideologi, se: Den tyska ideologin, (1845-46) av Marx & Engels

Gruppen unghegelianer uppstod efter 1831 och bestod ca tio år.
David Strauss, Bruno Bauer, Ludwig Feuerbach, Carl Nauwerck, Arnold Ruge, Max Stirner
Karl Marx, August von Cieszkowski, Karl Schmidt, Edgar Bauer

[xion]

Kalle är ateist och har lärt sig att de som är troende mår bättre, är lyckligare och lever längre.
Kalle tänker att vetenskapen har bevisat att människor är som gjorda för att ha en tro men själv är han fysikalist och tänker att allt som existerar existerar precis så som fysiska mekaniska föremål verkar finnas och påverka varandra. Han vill nu bli troende om det går.

Kan Kalle bli troende?
Hur skulle det gå till?

Visst är det skönt att vara riktigt säker på någonting.
För min del är jag riktigt säker på att det inte finns någon Gud. Ingen skapare av världen.
Samtidigt finns det säkert andra som är lika säkra på ATT det finns en Gud.
Sen har vi det här med tvivel.
Är det verkligen möjligt att tro på Gud utan att ibland drabbas av tvivel. Det finns ju inga som helst bevis att luta sig mot.
En grundinställning borde ju vara det som inte kan påvisas inte heller har någon oomtvistlig existens.
Därför vore det onaturligt att aldrig hysa tvivel.
Kanske är jag lyckligt lottad på så sätt att jag inte hyser några tvivel. - Om att Gud inte finns - och att tiden bara finns i vårt medvetande.

[531bts]

Xion: har du ngt "bevis" för att solen går upp imorgon, eller att du vaknar för att bevittna det?
Om Gud är orsaken till, o är, det hela, dvs HELA universum, hur skulle det kunna bevisas av empiri, som ju är en metodik för beskrivning av orsak o verkan av DELARNA i universum?
Som att kräva enskilt o empiriskt bevis för existensen av det medvetande, annat än det som kroppligen uttrycker sig som, o utger sig för att vara "helheten" Xion.
Frågeställningen om empiriskt bevis för Guds existens är absurd. Det är o förblir en trosfråga, ett antagande.

[Smisk]

Xion: har du ngt "bevis" för att solen går upp imorgon, eller att du vaknar för att bevittna det?
Om Gud är orsaken till, o är, det hela, dvs HELA universum, hur skulle det kunna bevisas av empiri, som ju är en metodik för beskrivning av orsak o verkan av DELARNA i universum?
Som att kräva enskilt o empiriskt bevis för existensen av det medvetande, annat än det som kroppligen uttrycker sig som, o utger sig för att vara "helheten" Xion.
Frågeställningen om empiriskt bevis för Guds existens är absurd. Det är o förblir en trosfråga, ett antagande.

Helt min uppfattning med.

Enligt en filosof och hjärnforskare Iain McGilchrist så fungerar hjärnhalvorna olika och ger olika perspektiv.
De kan användas till samma saker delvis, men gör så på olika sätt. Vänstra hjärnhalvan är specialist på att hantera separata delar och högra på att hantera sammanhang/helheter.

https://en.wikipedia.org/wiki/The_Matter_with_Things
https://en.wikipedia.org/wiki/Iain_McGilchrist

"Gud" är tillgänglig genom och med högra sättet hjärnan förhåller sig till saker på. "helheten" hos tillvaron kan endast förhållas till på ett specifikt sätt och som då primärt den delen av oss är specialist på.

Det finns inte "ett korrekt sätt" det finns flera perspektiv som ger "olika sätt" och om "olika saker".

[531bts]

Smisk: för att du, med din fascination av Vedanta, ska kunna begrunda det förhållande jag tror på, avseende människans medvetna sinne som ingående o bestående del i helheten, Gud, ber jag att få hänvisa till den Vedanta som jag menar överensstämmer med Jesu lära: Vishishtadvaita Vedanta.
Lev väl!