Övernaturlig skrev:Övernaturliga (övervärldsliga, utomvärldsliga) fenomen är sådana som inte kan undersökas med empiriska metoder, eller där vetenskapliga undersökningar inte ger något tydligt svar.[1] Övernaturlighet omfattar paranormala fenomen (psi) som extrasensorisk perception (ESP), psykokinesi, levitation, medvetandets överlevande efter döden (livet efter detta), folktro (tomtar, vättar, troll, skogsrået, näcken) samt det mesta av de inslag som finns i spiritism, ockultism, religioner (gudar, änglar, demoner, avatarer och så vidare). Flera av dessa går dock att undersöka empiriskt (ESP, levitation, tomtar, vättar, troll, näcken, skogsrået bland annat), vilket medför att de inte kan vara övernaturliga.
Tron på en transcendent gud är detsamma som tron på en övernaturlig gudom – en Gud som inte kan förstås av människan och vars existens varken kan bevisas eller motbevisas av vetenskapen. Det som inte kan studeras av vetenskapen hör till den religiösa eller metafysiska sfären. Teoribildningar som hävdar att övernaturliga fenomen kan ha vetenskapliga förklaringar är pseudovetenskapliga så länge inga empiriska bevis börjar presenteras, men det finns pseudovetenskapliga inslag även i psykologi, sociologi, nationalekonomi och andra samhällsvetenskaper.[källa behövs]
Väldokumenterade fenomen som saknar vetenskaplig förklaring kallas anomalier. Men eftersom anomalier kan verifieras med objektiva empiriska metoder är de inte övernaturliga.
Själv kan jag uppleva att detta i princip bara landar i en stor begreppsförvirring. Exempelvis genom att bara läsa första stycket: Övernaturliga fenomen går inte undersökas med empiriska metoder, och det omfattar exempelvis ESP, levitation, vättar och troll..men ESP, levitation, vättar och troll går dock att undersökas empiriskt vilket medför att det inte alls är övernaturligt.
Låter inte detta totalsnurrigt?
Det verkar å ena sidan vilja finnas en önskan att definiera det övernaturliga som något icke-empiriskt, samtidigt som det övernaturliga beskrivs som empiriska fenomen. I princip innebär väl det då att man valt att definiera det övernaturliga som något som omöjligt kan existera? En som tror på något övernaturligt tror att det finns något som existerar som i själva verket alls inte existerar, och därför har den som tror på det övernaturliga (per definition, a priori) fel.
Jag kan då också undra om denna typ av resonemang verkligen anstår personer som anser sig vara anhängare av vetenskap? Något som kännetecknar vetenskapen är väl just detta med att inte anse sig veta. Och teorier som inte är falsifierbara har inget värde. Till exempel, en teori om att det inte existerar några övernaturliga fenomen. Har en sådan teori något värde, om den inte öppnar för möjligheten att kunna falsifieras?
Att jämföra det övernaturliga vid anomalier inom vetenskapen tycker jag för övrigt är en intressant vinkling. Beskrivningen om att anomalier skulle vara väldokumenterade inom vetenskapliga paradigm tycker jag låter lite som sanning med modifikation. Kuhn kallar exempelvis anomalierna för paradigmfalsifieringar. Om dessa paradigmfalsifieringar verkligen var så väldokumenterade skulle väl knappast paradigmet fortsätta kunna gälla och accepteras? Det som håller paradigmet fortsatt vid liv är väl snarare att anomalierna inte får tillräckligt erkännande, att det avfärdas som slump osv? Kuhn skrev flera exempel om detta i sin bok om vetenskapliga revolutioner. Anomalierna fick ofta erkännande först efter att ett nytt paradigm antagits.
Och med det tillägget kanske vi kan säga att anomalier och övernaturliga fenomen inte skiljer sig så mycket i praktiken? Om vi går med om att definiera övernaturliga fenomen som faktiskt möjliga fenomen, det vill säga.
