Pilatus skrev:xion skrev:Det som vi har en förklaring till kan anses som naturligt. Det som vi inte har en förklaring till kan kallas för övernaturligt, men sannolikt har allt en förklaring även om vi inte känner till denna.
Alltså är allt naturligt, även det övernaturliga.
Vi kan då riva ut den sidan i ordboken som handlar om vad som är övernaturligt? T ex att Maria födde en son som utvecklats ur ett obefruktat ägg, eller att ägget var befruktat av Fadern. I mitt tycke en litet svårbegriplig förklaring till att allt kan betraktas som naturligt.
Ordet "övernaturligt" fyller funktion i vissa sammanhang, det är svårt att förneka. Men det betyder inte att det är meningsfullt att använda ordet i alla sammanhang eller i alla diskurser. Inom just naturvetenskaplig forskning exempelvis är det knappast ett begrepp som fyller någon meningsfull funktion, tänker jag...jag kan i alla fall inte erinra mig att jag hört någon nämna något om det "övernaturliga" i naturvetenskaplig diskurs. Lektionerna i kemi, biologi och fysik ägnade vi istället fokus åt annat, vi studerade, experimenterade, dokumenterade etc.
Och i övrigt har jag har inget minne av att det diskuterades citat eller historier från tusenårigt gamla skrifter på lektionerna under de år jag pluggade naturvetenskapliga ämnen. Visst tycker jag med att det kan vara spännande att läsa tusenårigt gamla skrifter från andra delar av världen, men det är kanske inte det mest relevanta i specifikt naturvetenskapliga sammanhang. Naturvetenskapliga teorier kretsar snarare kring empiriskt faktaunderlag, än gamla texter.
Rent teoretiskt skulle man kunna tänka sig naturvetenskaplig forskning baserad på gamla skrifter från förr i tiden. Kanske det exempelvis beskrevs djur som nu är utdöda eller sjukdomar som inte längre finns, vilket kan bidra till naturhistorisk kunskap. Men det räcker ju då inte att bara läsa en gammal text och sen tänka att allt som står där är sant enligt tolkning från sin egen förförståelse. Det gäller också att förstå kontexten texten är skriven inom, och så är det viktigt att kunna jämföra med andra samtida oberoende källor, pussla ihop olika delar för att få helhetsbild.
Gällande frågan om mänsklig partenogenes har jag svårt att tänka mig att det går att finna särskilt mycket belägg för detta genom naturhistorisk forskning. Visst för att det omnämndes i Bibeln, en text som skrevs för omkring 2000 år sen. Men ett par frågor som kan vara relevanta att ställa sig då är väl exempelvis, vad är detta för typ av text? Vilken kontext skrevs texten inom? Och finns det motsvarande händelser beskrivna i andra oberoende källor omkring samma tidsperiod? Den som tar sig tid att studera detta, kommer nog kunna dra slutsatsen att Bibeln inte primärt är avsett att vara någon klassisk naturvetenskaplig text, utan det är en annan typ av genre som texten är skriven inom, och det behöver tas hänsyn till för att texten ska bli mer begriplig.
Vill vi söka förstadier till nutida naturvetenskaplig forskning i äldre texter kanske sådant som Lucretius, Demokritos och Aristoteles texter är mer relevanta.