Pilatus skrev:David H skrev:Som jag skrivit tidigare så uppfattar jag inte tusenårigt gamla berättelser ha någon större naturvetenskaplig relevans.
Du har litet för bråttom här. Ser vi till astronomi och navigation så fanns det flera som arbetade med att göra upp stjärnkartor (Al-Kindi, Al-Battani, och Al-Farghani) och namnge stjärnor. Deras arbete har kunnat användas av bl a europeiska sjöfarare.
Att dagens vetenskap bygger på kunskap och observationer från förr i tiden förnekar jag inte. De namn du nämner var vetenskapsmän som verkade under första årtusendet efter Kristus, och de har en viktig plats inom vetenskapshistorien. Men i dagens naturvetenskapliga forskning har vi även andra metoder att ta till... till exempel kan vi använda oss av gps och satelliter när vi vill skapa sjökartor. Och när dagens vetenskapsmän söker svar om stjärnor är det nog mer troligt att de tittar in i James-Webb teleskopet än att de studerar Al-Farganis stjärnkartor, är min gissning. (Om någon professionell astronom läser här - får de gärna själva fylla i om hur de resonerar)
De namn du nämner hörde till den vetenskapliga eliten under sin samtid, men det betyder inte att de har samma relevans i nutida naturvetenskaplig forskning.
Pilatus skrev:David H skrev:En enskild källa som använder sig av anekdotisk bevisföring är inte tillräckligt för att det ska anses finnas belägg för givet påstående i naturvetenskaplig bemärkelse. Är källan dessutom flera tusen år gammal gör det antagligen ännu mer problematiskt.
Flera uppgifter i Bibeln är riktiga, annat har mest religiös och politisk funktion. Anekdotiska observationer kan ju ibland verifieras och behöver inte vara tveksamma. Mycket annat är förstås osäkra uppgifter. Det fanns ju t ex historiker som har skrivit mycket analyserade verk, t ex Flavius Josephus.
Japp, anekdoter kan vara ett viktigt förstadium till evidens. Allt börjar ju med att någon upptäcker något, och sedan får det undersökas noggrannare. Men tar vi något som påstås ha hänt för ett par tusen år sen är det inte säkert att det finns jättemycket att gå på.
En vetenskapsman måste vara selektiv i vilka trådar den väljer att undersöka noggrannare... En ornitolog, kanske slänger sig i bilen och kör till norra Ölands norra udde när den hör rykte om att en beigekindad skogstrast kan ha skådats där.... Men om den där hör på radion att en livs levande dront kan ha skådats av en person som var ute och rastade sin hund i Tivedsskogen, så gör kanske ornitologen bedömningen att den historien bedöms för osannolik för att vara verkligt intressant, och väntar till det kommer fler observationer innan den väljer att undersöka den saken noggrannare.
Pilatus skrev:David H skrev:Ser man till exempel till ”evidenspyramiden” som används inom den evidensbaserade medicinen, går det notera att anekdotisk bevisföring ...
Förakta inte de bidrag de tidiga läkarna kunde bidra med. Klaudios Galenos anatomi fick stor betydelse. Och dagens medicin prövar sig också fram, men förstås med all den kunskap som samlats sedan Hippokrates.
Ja, så är det, allt inom vetenskap handlar väl i något om att pröva sig fram, och alltid ha dörren öppen för att saker kanske inte är som de verkar.