Hubert skrev:Spelar det roll om de existerar, och hur vet vi att de har högre kompetens?
En sak jag tänker på när jag läser er resonera kring dessa saker om kompetens är det som kallas för disenchantment/reenchantment som Akeel Bilgrami talat om.
Ken Wilber talar om det som "the separation of the valuespheres art, morals and science". Förr så svarade "den vise" på alla frågor, prästen förklarade vad som gällde exempelvis, vad som va vackert, rätt och sant. Med tiden har dessa tre separerats och världen innehåller inte längre en sammansatt kultur som har dessa inbyggt utan istället har vi olika ämnen som är åtskilda där konst, moral och vetenskap svarar på helt olika frågor.
Den som vet mer får svara på frågorna tills man själv vet mer så att säga. Nu har vi i historien, kulturen, med internet och AI mer kompetens än någonsin men samtidigt har vi då i den moderna världen delat upp dessa olika typer av saker i en epistemologisk pluralism.
Akeel menar att vi kan hålla isär dessa men föreslår att vi behöver se naturen, livet och världen som en meningsfull enhet som har värde i sig för att på så sätt få en ersättning/komplement till att vi "separerat oss från naturen" in i en modern separation från en djupare mening med den och livet.
Om "Gud enar allt" är vi delar av en djupare mening. Det är ett sätt att tänka sig skillnaden mellan att "Gud finns" och att "Gud inte finns".
Gudarnas kompetens behövs inte, men inte heller behöver vi tänka oss att en djupare mening inte existerar. Då uppstår problem som existentialisterna försökte lösa.
Om vi skapar mening helt godtyckligt är det svårt att veta vad vi skall skapa