Allmän religionsdiskussion

[Anne]

Jag tror att Skaparen finns. En del tror att han/hon/det som kännetecknar energin. Jag håller mig till kärleken. Och mitt kall är kärlek. Nu i helgen såg och lyssnade på Sanne Salomsen. Mycket stark i ljuset. Vackert ! Tillbringade även en kväll med mycket trevliga högkonsumenter av diverse. Jag rynkar inte på näsan åt det. Ingen borde göra det.

[Algotezza]

Okej?
Och det är allt?

Mystiken tätnar!

Jag är hobbymystiker.

Det jag tror på bygger på upplevelser, av naturen, av möten med andra, av stjärnvalvet, på dagliga och nattliga drömmar, av kärlek.

Min sammantagna erfarenhet mynnar ut i min syn på världen och människorna, och i min livsåskådning. Har man liknande erfarenheter som jag kan man kanske känna igen sig i det jag skriver. Har man få erfarenheter som liknar mina, ter sig förmodligen det jag skriver som rena fantasier, önsketänkande och vidskepelse. Vad kan jag göra åt det? Kan jag hjälpa att andra har andra erfarenheter än jag? Vad spelar det för roll vilka bevis jag plockar fram, om de baseras på vad jag upplevt under mitt snart 73-åriga liv, för personer som känner sig främmande inför det jag berättar eftersom de fyllt sina liv med helt andra erfarenheter?

[Hubert]

Jag har haft härliga upplevelser, och skrämmande upplevelser, som jag inte kan förklara.
God of the Gaps är en gammal föreställning att alla kunskapsluckor pekar på gudars/Guds existens. Eller åtminstone på närvaron av något andligt.
Det spelar roll! Vi vill väl ha en sund grund för våra försanthållanden?

Okej?
Och det är allt?

Jag är hobbymystiker.

Det jag tror på bygger på upplevelser, av naturen, av möten med andra, av stjärnvalvet, på dagliga och nattliga drömmar, av kärlek.

Min sammantagna erfarenhet mynnar ut i min syn på världen och människorna, och i min livsåskådning. Har man liknande erfarenheter som jag kan man kanske känna igen sig i det jag skriver. Har man få erfarenheter som liknar mina, ter sig förmodligen det jag skriver som rena fantasier, önsketänkande och vidskepelse. Vad kan jag göra åt det? Kan jag hjälpa att andra har andra erfarenheter än jag? Vad spelar det för roll vilka bevis jag plockar fram, om de baseras på vad jag upplevt under mitt snart 73-åriga liv, för personer som känner sig främmande inför det jag berättar eftersom de fyllt sina liv med helt andra erfarenheter?

[Algotezza]

Jag har haft härliga upplevelser, och skrämmande upplevelser, som jag inte kan förklara.
God of the Gaps är en gammal föreställning att alla kunskapsluckor pekar på gudars/Guds existens. Eller åtminstone på närvaron av något andligt.
Det spelar roll! Vi vill väl ha en sund grund för våra försanthållanden?

Okej?
Och det är allt?

Det jag tror på bygger på upplevelser, av naturen, av möten med andra, av stjärnvalvet, på dagliga och nattliga drömmar, av kärlek.

Min sammantagna erfarenhet mynnar ut i min syn på världen och människorna, och i min livsåskådning. Har man liknande erfarenheter som jag kan man kanske känna igen sig i det jag skriver. Har man få erfarenheter som liknar mina, ter sig förmodligen det jag skriver som rena fantasier, önsketänkande och vidskepelse. Vad kan jag göra åt det? Kan jag hjälpa att andra har andra erfarenheter än jag? Vad spelar det för roll vilka bevis jag plockar fram, om de baseras på vad jag upplevt under mitt snart 73-åriga liv, för personer som känner sig främmande inför det jag berättar eftersom de fyllt sina liv med helt andra erfarenheter?

Vad är en sund grund och vem har satt upp kriterierna för sundheten?

[Hubert]

Vad är en sund grund och vem har satt upp kriterierna för sundheten?
Det behöver diskuteras men det är inte något/någon andlig som bistått med kriterier.
Mitt svar har jag gett: Jag håller det för sant/trovärdigt som det finns evidens för och falskt/icke-trovärdigt som det saknas evidens för.

De som använder Jag Tror som grund för att trakassera och skada andra behöver sannerligen svara på din fråga. Går det att finna något sunt bakom trakasserier och misshandel?

Tänkande som ignorerar evidensgrund banar väg för godtycke och i värsta fall våld.

Jag har haft härliga upplevelser, och skrämmande upplevelser, som jag inte kan förklara.
God of the Gaps är en gammal föreställning att alla kunskapsluckor pekar på gudars/Guds existens. Eller åtminstone på närvaron av något andligt.
Det spelar roll! Vi vill väl ha en sund grund för våra försanthållanden?

Det jag tror på bygger på upplevelser, av naturen, av möten med andra, av stjärnvalvet, på dagliga och nattliga drömmar, av kärlek.

Min sammantagna erfarenhet mynnar ut i min syn på världen och människorna, och i min livsåskådning. Har man liknande erfarenheter som jag kan man kanske känna igen sig i det jag skriver. Har man få erfarenheter som liknar mina, ter sig förmodligen det jag skriver som rena fantasier, önsketänkande och vidskepelse. Vad kan jag göra åt det? Kan jag hjälpa att andra har andra erfarenheter än jag? Vad spelar det för roll vilka bevis jag plockar fram, om de baseras på vad jag upplevt under mitt snart 73-åriga liv, för personer som känner sig främmande inför det jag berättar eftersom de fyllt sina liv med helt andra erfarenheter?

Vad är en sund grund och vem har satt upp kriterierna för sundheten?

[Algotezza]

Vad är en sund grund och vem har satt upp kriterierna för sundheten?
Det behöver diskuteras men det är inte något/någon andlig som bistått med kriterier.
Mitt svar har jag gett: Jag håller det för sant/trovärdigt som det finns evidens för och falskt/icke-trovärdigt som det saknas evidens för.

De som använder Jag Tror som grund för att trakassera och skada andra behöver sannerligen svara på din fråga. Går det att finna något sunt bakom trakasserier och misshandel?

Tänkande som ignorerar evidensgrund banar väg för godtycke och i värsta fall våld.

Jag har haft härliga upplevelser, och skrämmande upplevelser, som jag inte kan förklara.
God of the Gaps är en gammal föreställning att alla kunskapsluckor pekar på gudars/Guds existens. Eller åtminstone på närvaron av något andligt.
Det spelar roll! Vi vill väl ha en sund grund för våra försanthållanden?

Vad är en sund grund och vem har satt upp kriterierna för sundheten?

Upplevelser finns. Men de kan tolkas olika.

[Hubert]

Upplevelser finns. Men de kan tolkas olika.

Absolut!
Upplevelser finns!
De kan tolkas olika!
Alla vet det.

Är alla tolkningar lika goda?

Som jag sa - På väg hem sena kvällen från krogen såg jag dubbelt så många gatlyktor som samma morgon på väg till jobbet.
Upplevde jag ett mirakel?

Vad är sunda grunden för min tolkning?
Är alla tolkningar lika goda?

[Algotezza]

Upplevelser finns. Men de kan tolkas olika.

Absolut!
Upplevelser finns!
De kan tolkas olika!
Alla vet det.

Är alla tolkningar lika goda?

Som jag sa - På väg hem sena kvällen från krogen såg jag dubbelt så många gatlyktor som samma morgon på väg till jobbet.
Upplevde jag ett mirakel?

Vad är sunda grunden för min tolkning?
Är alla tolkningar lika goda?

Gott och ont beror på dina egna värderingar. Bättre att tala om vilka tolkningar som öppnar upp och som man har glädje och nytta av.

Jag misstänker att alla upplevelser människor har som de tolkar som bevis för existensen av en fristående andlig dimension som är oberoende av
en mänsklig begreppsvärld med egen existens
kan ges en inomvärldslig tolkning. Kort sagt huruvida Gud finns beror på hur man definierar Gud och hur man tolkar skeendena i världen. Gud är ju per definition omöjlig att uppleva direkt så hens existens kan bara tolkas fram. Via tolkningsglasögon som bygger på att hen finns. Cirkelbevis alltså.

Så vad skulle fungera som bevis för Guds existens?

[Hubert]

Att vi häpnar, förundras är sund grund för tro på det andliga.
Det är God of the Gaps sanna väsen.

Upplevelser finns. Men de kan tolkas olika.

Absolut!
Upplevelser finns!
De kan tolkas olika!
Alla vet det.

Är alla tolkningar lika goda?

Som jag sa - På väg hem sena kvällen från krogen såg jag dubbelt så många gatlyktor som samma morgon på väg till jobbet.
Upplevde jag ett mirakel?

Vad är sunda grunden för min tolkning?
Är alla tolkningar lika goda?

Gott och ont beror på dina egna värderingar. Bättre att tala om vilka tolkningar som öppnar upp och som man har glädje och nytta av.

Jag misstänker att alla upplevelser människor har som de tolkar som bevis för existensen av en fristående andlig dimension som är oberoende av
en mänsklig begreppsvärld med egen existens
kan ges en inomvärldslig tolkning. Kort sagt huruvida Gud finns beror på hur man definierar Gud och hur man tolkar skeendena i världen. Gud är ju per definition omöjlig att uppleva direkt så hens existens kan bara tolkas fram. Via tolkningsglasögon som bygger på att hen finns. Cirkelbevis alltså.

Så vad skulle fungera som bevis för Guds existens?

[Algotezza]

Att vi häpnar, förundras är sund grund för tro på det andliga.
Det är God of the Gaps sanna väsen.

Absolut!
Upplevelser finns!
De kan tolkas olika!
Alla vet det.

Är alla tolkningar lika goda?

Som jag sa - På väg hem sena kvällen från krogen såg jag dubbelt så många gatlyktor som samma morgon på väg till jobbet.
Upplevde jag ett mirakel?

Vad är sunda grunden för min tolkning?
Är alla tolkningar lika goda?

Gott och ont beror på dina egna värderingar. Bättre att tala om vilka tolkningar som öppnar upp och som man har glädje och nytta av.

Jag misstänker att alla upplevelser människor har som de tolkar som bevis för existensen av en fristående andlig dimension som är oberoende av
en mänsklig begreppsvärld med egen existens
kan ges en inomvärldslig tolkning. Kort sagt huruvida Gud finns beror på hur man definierar Gud och hur man tolkar skeendena i världen. Gud är ju per definition omöjlig att uppleva direkt så hens existens kan bara tolkas fram. Via tolkningsglasögon som bygger på att hen finns. Cirkelbevis alltså.

Så vad skulle fungera som bevis för Guds existens?

Håller med.

[Hubert]

Evidens!
Alla definitioner av evidens ger inte ens hintar om vad som fungerar.
Ty! Ty: hur visa/bevisa något som saknar empiriskt stöd?

Att vi häpnar, förundras är sund grund för tro på det andliga.
Det är God of the Gaps sanna väsen.

Gott och ont beror på dina egna värderingar. Bättre att tala om vilka tolkningar som öppnar upp och som man har glädje och nytta av.

Jag misstänker att alla upplevelser människor har som de tolkar som bevis för existensen av en fristående andlig dimension som är oberoende av
en mänsklig begreppsvärld med egen existens
kan ges en inomvärldslig tolkning. Kort sagt huruvida Gud finns beror på hur man definierar Gud och hur man tolkar skeendena i världen. Gud är ju per definition omöjlig att uppleva direkt så hens existens kan bara tolkas fram. Via tolkningsglasögon som bygger på att hen finns. Cirkelbevis alltså.

Så vad skulle fungera som bevis för Guds existens?

Håller med.

[Algotezza]

Evidens!
Alla definitioner av evidens ger inte ens hintar om vad som fungerar.
Ty! Ty: hur visa/bevisa något som saknar empiriskt stöd?

Att vi häpnar, förundras är sund grund för tro på det andliga.
Det är God of the Gaps sanna väsen.

Håller med.

Evidens handlar väl i grunden om upplevelser och erfarenheter. Enligt vetenskapens metod är alla gudsbevis undermåliga, ohållbara och ovetenskapliga. Guds eventuella existens är en ointressant fråga för vetenskapen.


Ändå kan folk uppleva sådant de tolkar som tecken på Guds existens medan andra som haft liknande upplevelser förklarar det helt sekulärt.


Liksom att man kan tolka att bilskyltar har ett personligt riktat budskap till just en själv... medan andra bara ser en skylt där det råkar stå en bokstavskombination som bildar ett ord.

[Hubert]

Om jag var sträng magister så gav jag bockar för
"Ändå kan folk uppleva sådant de tolkar som tecken på Guds existens medan andra som haft liknande upplevelser förklarar det helt sekulärt."
Tolka är fel ord: de har bevis för Guds existens, tror de.
"förklarar det helt sekulärt"? - jag förklara inget, jag säger att jag inte kan kan förklara, blott att jag inte vet.
Jag får intryck av att du vill se en kontrast tolka och förklara - som om tolkning och förklaring tillhör olika sfärer vars evidensgrund skiljer sig och inte kan jämföras. Att jag säger att jag inte vet passar inte in i din dikotomi att tolka och att förklara.
Vad är det som skrämmer med Vet inte?

Evidens handlar väl i grunden om upplevelser och erfarenheter. Enligt vetenskapens metod är alla gudsbevis undermåliga, ohållbara och ovetenskapliga. Guds eventuella existens är en ointressant fråga för vetenskapen.


Ändå kan folk uppleva sådant de tolkar som tecken på Guds existens medan andra som haft liknande upplevelser förklarar det helt sekulärt.


Liksom att man kan tolka att bilskyltar har ett personligt riktat budskap till just en själv... medan andra bara ser en skylt där det råkar stå en bokstavskombination som bildar ett ord.

[Algotezza]

Om jag var sträng magister så gav jag bockar för
"Ändå kan folk uppleva sådant de tolkar som tecken på Guds existens medan andra som haft liknande upplevelser förklarar det helt sekulärt."
Tolka är fel ord: de har bevis för Guds existens, tror de.
"förklarar det helt sekulärt"? - jag förklara inget, jag säger att jag inte kan kan förklara, blott att jag inte vet.
Jag får intryck av att du vill se en kontrast tolka och förklara - som om tolkning och förklaring tillhör olika sfärer vars evidensgrund skiljer sig och inte kan jämföras. Att jag säger att jag inte vet passar inte in i din dikotomi att tolka och att förklara.
Vad är det som skrämmer med Vet inte?

Evidens handlar väl i grunden om upplevelser och erfarenheter. Enligt vetenskapens metod är alla gudsbevis undermåliga, ohållbara och ovetenskapliga. Guds eventuella existens är en ointressant fråga för vetenskapen.


Ändå kan folk uppleva sådant de tolkar som tecken på Guds existens medan andra som haft liknande upplevelser förklarar det helt sekulärt.


Liksom att man kan tolka att bilskyltar har ett personligt riktat budskap till just en själv... medan andra bara ser en skylt där det råkar stå en bokstavskombination som bildar ett ord.

Upplevelsen är det primära medan tolkning och förklaring - och förståelse - snarast är en överbyggnad. Det är en kontinuerlig övergång dem emellan och därmed svårt att säga var den ena början och den andra slutar. Uppleva är primärt i relation till veta.

Vad är skrämmande med att någon vet eller tror sig veta något eller vet att den tror något eller bara tror?

Sedan Sokrates dagar har det tydligen hög status ibland att påstå: "Det enda jag vet är att jag ingenting vet." Men det var väl mest ett retoriskt grepp ...liksom hans maieutik...

[Hubert]

Det är klart att han ljög!
Han plockade ner den enda höjdaren efter den andra tills de fick nog och avrättade honom.
Frasen har dessvärre fått fäste hos fnattkristna som använder den som argument mot vetenskap.

Om jag var sträng magister så gav jag bockar för
"Ändå kan folk uppleva sådant de tolkar som tecken på Guds existens medan andra som haft liknande upplevelser förklarar det helt sekulärt."
Tolka är fel ord: de har bevis för Guds existens, tror de.
"förklarar det helt sekulärt"? - jag förklara inget, jag säger att jag inte kan kan förklara, blott att jag inte vet.
Jag får intryck av att du vill se en kontrast tolka och förklara - som om tolkning och förklaring tillhör olika sfärer vars evidensgrund skiljer sig och inte kan jämföras. Att jag säger att jag inte vet passar inte in i din dikotomi att tolka och att förklara.
Vad är det som skrämmer med Vet inte?

Evidens handlar väl i grunden om upplevelser och erfarenheter. Enligt vetenskapens metod är alla gudsbevis undermåliga, ohållbara och ovetenskapliga. Guds eventuella existens är en ointressant fråga för vetenskapen.


Ändå kan folk uppleva sådant de tolkar som tecken på Guds existens medan andra som haft liknande upplevelser förklarar det helt sekulärt.


Liksom att man kan tolka att bilskyltar har ett personligt riktat budskap till just en själv... medan andra bara ser en skylt där det råkar stå en bokstavskombination som bildar ett ord.

Upplevelsen är det primära medan tolkning och förklaring - och förståelse - snarast är en överbyggnad. Det är en kontinuerlig övergång dem emellan och därmed svårt att säga var den ena början och den andra slutar. Uppleva är primärt i relation till veta.

Vad är skrämmande med att någon vet eller tror sig veta något eller vet att den tror något eller bara tror?

Sedan Sokrates dagar har det tydligen hög status ibland att påstå: "Det enda jag vet är att jag ingenting vet." Men det var väl mest ett retoriskt grepp ...liksom hans maieutik...