Finns Gud?

[Pilatus]

Det heter ju "tro" på gud, inte att "veta" på gud. Så svaret är kanske - det får vi se.

Att tro på Gud kan inte jämföras med att vi tror att det kommer att regna i morgon. Det handlar mer om en inre övertygelse, en visshet, låt vara med ett stänk av tvivel. Förnuftet sviktar inför frågor för vilka det saknas svar. Och det är en djärv utsaga att det kommer visa sig den dag vi tar ner skylten. Något svar finns inte utlovat på den frågan.

Min gissning är att vårt medvetande är helt avhängigt av hjärnan. Då hjärnans celler dör finns just inte mycket mer att tillägga.

Om det finns någon annan form av fortsättning kan vi ha olika uppfattningar om. Vilken slags tro skall man då luta sig mot? Om vi säger att det är upp till var och en att välja så anser jag att vi gör fel, tror vi inte själva bör vi avstå från att hålla fram godispåsen.

[freddemalte]

Blott för att det är svårt att bevisa att något inte finns - förutom via om man tilldelat detta logiskt motstridande egenskaper - innebär ju inte detta att det vars icke-existens ej går att bevisa skulle existera.[...]

Ja det är fascinerande att de flesta normalbegåvade så gott som i alla sammanhang i livet kräver reella evidens för att försanthålla olika påståenden etc - men just när det gäller "gud" och "religion" så vänds hela den grejen upp-och-ner och plötsligt är man till och med redo att leva efter helt påhittade saker som om de vore sanna. Där ser man va starkt kulturell och social indoktrinering är . . . samt hur få det uppenbarligen måste vara som verkligen lägger ner energi på att tänka själva.

[Pilatus]

Ja det är fascinerande att de flesta normalbegåvade så gott som i alla sammanhang i livet kräver reella evidens för att försanthålla olika påståenden [...]

Sifo gjorde nyligen en undersökning Förtroende för samhällsinstitutioner som är rätt talande. Universitet och högskolor toppar, Svenska kyrkan på sjätte plats. Antje Jackelén är populär och tror inte man skall läsa Bibeln alltför bokstavligt, man kan läsa Bibeln som en narrativ framställning.

Vad vi tror på kan få plötsliga kast. T ex då forskare vid Gran Sasso-laboratoriet i Italien fångade in neutriner som hade skickats i väg från CERN-laboratoriet, drygt 700 kilometer bort. Forskarna upptäckte att partiklarna anlände 60 nanosekunder tidigare än de enligt fysikens lagar borde ha gjort. Plötsligt fanns det folk som var beredda att ta gift på att Ensteins gamla teori var fel, det hade de alltid tyckt. Varför skulle c vara en yttersta gräns?

Åtskilliga sägner vandrar runt i litet varierande gestalt. Det måste funnits mer än ett tillfälle då vi känt oss osäkra, eller bara hållit med. Och revisionister finns det gott om, speciellt då det gäller historiskt känsliga ämnen. Har vi bara ett gott motiv så ... vi är de goda ...

[Illusionen]

Blott för att det är svårt att bevisa att något inte finns - förutom via om man tilldelat detta logiskt motstridande egenskaper - innebär ju inte detta att det vars icke-existens ej går att bevisa skulle existera.[...]

Ja det är fascinerande att de flesta normalbegåvade så gott som i alla sammanhang i livet kräver reella evidens för att försanthålla olika påståenden etc - men just när det gäller "gud" och "religion" så vänds hela den grejen upp-och-ner och plötsligt är man till och med redo att leva efter helt påhittade saker som om de vore sanna. Där ser man va starkt kulturell och social indoktrinering är . . . samt hur få det uppenbarligen måste vara som verkligen lägger ner energi på att tänka själva.

Det är just det jag försökt göra !

/ Illusionen

[Sceptisk]

En alternativ teori till den monoteistiska skaparteorin är att det inte är den högste anden själv som skapar/skapade denna värld och människorna utan han delegerar arbetet vidare till ett eller flera underlydande väsen. (Denna teori går att återfinna i Platons dialog Timaeus) Skälet till detta är att den förste skaparguden ville skapa ett universum med all slags variation men går även att tolka som att Han ville ge sina första varelser (gudarna) förmåga att själva kunna skapa. Eftersom allting som han själv skapar tar efter hans egen natur så kan inte Han vara skaparen av denna värld och dess varelser - för då vore alla människor och djur odödliga och världen vore evig - alltså så skapades den av någon av hans varelser (gudarna). Det står att läsa följande:

Now, when all of them, both those who visibly appear in their revolutions as well as those other gods who are of a more retiring nature, had come into being, the creator of the universe addressed them in these words: "Gods, children of gods, who are my works, and of whom I am the artificer and father, my creations are indissoluble, if so I will. All that is bound may be undone, but only an evil being would wish to undo that which is harmonious and happy. Wherefore, since ye are but creatures, ye are not altogether immortal and indissoluble, but ye shall certainly not be dissolved, nor be liable to the fate of death, having in my will a greater and mightier bond than those with which ye were bound at the time of your birth. And now listen to my instructions:-Three tribes of mortal beings remain to be created-without them the universe will be incomplete, for it will not contain every kind of animal which it ought to contain, if it is to be perfect. On the other hand, if they were created by me and received life at my hands, they would be on an equality with the gods. In order then that they may be mortal, and that this universe may be truly universal, do ye, according to your natures, betake yourselves to the formation of animals, imitating the power which was shown by me in creating you. The part of them worthy of the name immortal, which is called divine and is the guiding principle of those who are willing to follow justice and you-of that divine part I will myself sow the seed, and having made a beginning, I will hand the work over to you. And do ye then interweave the mortal with the immortal, and make and beget living creatures, and give them food, and make them to grow, and receive them again in death."

Länk: http://classics.mit.edu/Plato/timaeus.html

[freddemalte]

Ja, ingen metafysisk modell för världens beskaffenhet (vad avser detta spörsmål) är i strikt mening sämre än någon annan. Man skulle också kunna tänka sig att det som skapat det universum vi känner enbart är ett litet barn på dagis i de varelsernas värld och att vårt universum helt enkelt är detsamma som när det lilla barnet bygger med klossar.

Ett annat alternativ är att Påskharen verkligen existerar i en högre dimension och att det (med fullaste allvar) verkligen är han som både skapat världen och styr den med järnhand.

Obs! Jag varken skämtar eller försöker vara raljerande.

[Pilatus]

En alternativ teori till den monoteistiska skaparteorin är att det inte är den högste anden själv som skapar/skapade denna värld och människorna utan han delegerar arbetet vidare till ett eller flera underlydande väsen. (Denna teori går att återfinna i Platons dialog Timaeus)

Vid Zeus! Det går att tänka sig flera alternativ. Men närmar vi oss frågans lösning genom att fylla på med gudar, om vi inte först besvarar frågan om det alls finns några?

De flesta postulerar Guds existens, det gick inte att göra på annat sätt för inte alls längesedan. Om folk verkligen trodde på en levande Gud och själens odödlighet vet vi mindre om. Kanske hade de inte så mycket till alternativ. Det förekommer alltför ofta att de som tror på fel sätt blir förföljda, eller helt enkelt offentligt avrättade.

Och allt detta pågår fortfarande, och vi diskuterar frågor som saknar svar. Det går inte att veta om det finns en första orsak. Och säger man att något har föregått universums tillblivelse så löser man ett problem, men ställs inför ett nytt som inte kan besvaras. Vi kan ha en uppfattning, en tro, om vi vill. Det är ju alltid en tröst.

[freddemalte]

Blott för att det är svårt att bevisa att något inte finns - förutom via om man tilldelat detta logiskt motstridande egenskaper - innebär ju inte detta att det vars icke-existens ej går att bevisa skulle existera.[...]

Ja det är fascinerande att de flesta normalbegåvade så gott som i alla sammanhang i livet kräver reella evidens för att försanthålla olika påståenden etc - men just när det gäller "gud" och "religion" så vänds hela den grejen upp-och-ner och plötsligt är man till och med redo att leva efter helt påhittade saker som om de vore sanna. Där ser man va starkt kulturell och social indoktrinering är . . . samt hur få det uppenbarligen måste vara som verkligen lägger ner energi på att tänka själva.

Det är just det jag försökt göra !

/ Illusionen

Det märks illusionen!

[Algotezza]

Till frågan om existensen av något slags primus motor - en kronologisk eller logisk sådan?

[Algotezza]

Ja, man kan spekulera utan ände om Gud och allt tänkbart om det roar en. Tror man kan Gud kan man fråga vilken roll Gud har i ens liv och livsåskådning, om denna roll ej kan ersättas av något alla kan hålla med om finns. Kan den det rakar väl Ockhams kniv bort Gud.

Kan bön fungera utan att man förutsätter att Gud finns?
Kan man tala om något skapat öht utan att förutsätta en skapare?
Kan man ha mystika och oceaniska upplevelser utan att förutsätta Guds existens?
Kan man uppleva livets mirakel och naturens underverk utan att förutsätta Guds existens?
Kan man öht ha andliga upplevelser av t.ex. andra världar och dimensioner och något slags högre väsen utan att förutsätta Guds existens?

Svarar man ja på alla dessa frågor, behöver vi alls tala om Gud då, förutsätta hens existens?

[Pilatus]

Till frågan om existensen av något slags primus motor - en kronologisk eller logisk sådan?

Universums klocka började ticka så snart det fanns en rörelse, ett blivande. Standardmodellen förutsätter att tid förflyter innan materien börja få någon struktur, de fyra krafterna och att materiens subatomära partiklar börjar bildas. Materien struktureras på det sätt den kan, t ex måste större delen av all antimateria annihileras. Kvar blir det som vi känner som universum. Kan man tala om någon slags primitiv evolution? Kan det finnas några fossila lämningar att upptäcka bland kvantpartiklarna?

Frågan blir då om M-teorin kan lösa upp den gordiska knuten?

[Illusionen]

Till frågan om existensen av något slags primus motor - en kronologisk eller logisk sådan?

Universums klocka började ticka så snart det fanns en rörelse, ett blivande. Standardmodellen förutsätter att tid förflyter innan materien börja få någon struktur, de fyra krafterna och att materiens subatomära partiklar börjar bildas. Materien struktureras på det sätt den kan, t ex måste större delen av all antimateria annihileras. Kvar blir det som vi känner som universum. Kan man tala om någon slags primitiv evolution? Kan det finnas några fossila lämningar att upptäcka bland kvantpartiklarna?

Frågan blir då om M-teorin kan lösa upp den gordiska knuten?

Rörelse förutsätter tid, så vad var det som fick universums klocka att börja ticka menar du ?
En följdfråga som kräver svar är, rörelse relativt vad/var ?

/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=w9ZiGKv ... tml5=False

[Pilatus]

Rörelse förutsätter tid, så vad var det som fick universums klocka att börja ticka menar du?

Tid är inte något som finns i sig, tid kommer av rörelse. Då något rör sig kan vi mäta tid. Cesiumklockan, t ex är baserad på resonans hos cesiumatomen. Som jag ser det är tid en aspekt av rörelse, det i en rörelse vi kan mäta.

En följdfråga som kräver svar är, rörelse relativt vad/var ?

Rörelse förutsätter existensen av något materiellt. Varje godtycklig fysikalisk entitet som existerar definierar det rum som omger den.

Anser du att det meningsfullt att tala om tid och rum om ingenting existerar, det tillstånd som "föregick" Big Bang? (Exemplet förutsätter att det inte finns ett pre-Big Bang.)

[Sceptisk]

Men närmar vi oss frågans lösning genom att fylla på med gudar, om vi inte först besvarar frågan om det alls finns några?

Det är en viktig fråga. Jag tror att de flesta intuitivt känner det som rimligare att liv måste härröra från något som också är levande, medvetande från något som har medvetande, form från något som har form, osv. Den kontraintuitiva teorin om Big Bang att allt som vi ser och upplever är härrörande ur ett "ingenting" är svårare att acceptera när man börjar fundera på om något överhuvudtaget kan uppstå från intet.

[Pilatus]

Men närmar vi oss frågans lösning genom att fylla på med gudar, om vi inte först besvarar frågan om det alls finns några?

Det är en viktig fråga. Jag tror att de flesta intuitivt känner det som rimligare att liv måste härröra från något som också är levande, medvetande från något som har medvetande, form från något som har form, osv.

Det är inte så lätt att veta vad andra tror. En undran kanske, om Gud finns ... vad är då meningen med mitt liv, varför finns vi, finns det något mer än detta livet?

Den kontraintuitiva teorin om Big Bang att allt som vi ser och upplever är härrörande ur ett "ingenting" är svårare att acceptera när man börjar fundera på om något överhuvudtaget kan uppstå från intet.

Big Bang är en teori, en slags räkneövning som verkar stämma med vad som går att testa. Vi kommer till en punkt i räkningen, att universums ålder är 13,798 ± 0,037 miljarder år.

Vi gör ofta misstaget att förutsätta en orsak till Big Bang. Ingenting uppstår ur intet, säger vi. Det gör det. Kvantmekaniken tillåter att partiklar bildas på "lånad tid". De får inte finnas, därför försvinner de lika kvickt som de uppstod. Orsak föregår inte alltid verkan.

Det är lätt att tro att det finns regler för hur allting fungerar och att det också måste finnas en orsak till allt. Tänk om det inte gör det.