Pilatus skrev:guru01 skrev:Om Gud existerar så tycks han (hon?) inte låta sig bevisas genom logiska resonemang eller empiriska experiment och observationer.
Vad annat kan finnas som vi inte kan observera (direkt eller indirekt)? Gud som metafysiskt begrepp, en lära om alltings tillblivelse, om människan och att vara en person? Att vara styrd av en samling nedskrivna regler?
Om Gud inte är en del av världen (utanför tid och rum), kan han då vara något annat än det vi lärt oss genom andra?
Allt i vårat inre är saker vi inte kan observera men som existerar. Känslor, tankar, värderingar, personlighet, mening, osv.
Alla dessa typer av saker existerar direkt som inre fenomen och indirekt så som att de påverkar beteendet och uppfattningen andra har osv.
Den direkta erfarenheten med dessa saker finns tillgänglig inom oss och den indirekta som finns inom andra behöver tolkas indirekt.
Information är en annan typ av sak som existerar och som behöver tolkas för att förstås och när vi förstår saker påverkar de i sin tur andra saker både inom oss och i beteenden etc. Förmågan att tolka den och förstå den är nödvändig för att veta vad information är och om den finns.
Gud kan ses på många olika sätt och för att svara på frågan om Gud är en typ av sak som existerar behöver man strikt definiera vad man menar med Gud och vad man menar med existera.
Jag kan exempelvis anse att känslor existerar som inre fenomen och att den direkta erfarenheten av dem , där förmågan att erfara dem krävs, är nödvändig för att veta något om dem. På samma sätt kan jag anse att Gud som ett inre fenomen kan existera och att den direkta erfarenheten och därför förmågan även där är nödvändig.
Gud som ett inre fenomen, ett ontologiskt nödvändigt inre fenomen av typen ren medvetenhet, kan då få definiera Gud.
Om Gud då är "alltings essens" och vi alltså är den och den endast finns tillgänglig genom och som ett inre fenomen som är "alltings inre essens" så krävs både den direkta erfarenheten och sedan tolkningen av den som något som "innefattar allt". Medvetenheten är existensens inre och förmågan att existera och veta något om existensen.
Då har vi Vedantas Gud de kallar Brahman. Medvetenhet är identisk med existensen/Brahman.
Existerar då Brahman?
Brahman är enligt Vedanta det enda som existerar. Den ontologiska egenskapen "existens" tilldelas alltså endast verklighetens essentiella natur som ENDAST är Brahman. Allt annat som verkar existera gör så likt en fiktion. Med andra ord, allt som är, är Brahman, och allt som verkar vara något annat tolkas vara något annat endast när kunskapen om verklighetens natur inte finns.
Existerar något annat än Gud?
Enligt denna tolkning så är svaret: Nej.
Det enda sättet att erfara Brahman är att göra så direkt, alltså genom att VARA Brahman, vilket är samma sak som att existera.
Att tolka erfarenheten som "existensens universella medvetenhet" är alltså att tolka allt annat som en slags fiktion.
Hur vet vi då nu om detta är sann kunskap om existensen?
Enligt både Vedanta och Buddhismen finns ett gäng metoder för att hantera detta. Buddhismen skippar begreppet Brahman men har precis samma typ av metoder.
Ur detta perspektiv är det alltså ingen teoretisk fråga hur vida Gud existerar eller ej utan en inre direkt erfarenhet.
På samma sätt som vi kan veta att känslor existerar så kan vi veta att existensen existerar genom att vi "direkt är den", "före" vi tolkar den som något annat än universell medvetenhet.
