Finns Gud?

[Pilatus]

Om Guds existens vilar på ett postulat eller på tro, kokar väl frågan om Guds existens ned till de personliga frågorna Är det ett rimligt postulat för att t.ex ha något att hänga upp moralen ?

Jag tror att Kant ansåg Gud nödvändig för att det kategoriska imperativet skulle vara bindande, det måste finnas en Gud som garanterar dess giltighet och göra moraliskt handlande meningsfullt. I tider av otrygghet blir sådana argument förstärkta. Hur många ansluter sig till Hägerströms kritik av moral, att moraliska uttalanden inte är detsamma som sanningar om världen? Men de är starka normer som är accepterade av allmänheten. "Om moraliska föreställningars sanning".

Är det rimligt att tro på Gud då tron t.ex. kan skapa en känsla av gemenskap och sammanhang? Båda handlar om ens värderingar, ingendera är av empirisk natur.

Eukaristin och gemensamma måltider har varit starkt sammanhållande i de kristna församlingarna. Att vara en del av något större.

Jag använder spekulativ och spekulation i filosofiska sammanhang om allt sådant som är bortom normal empirisk bevisbarhet. Däremot kan det baseras på intuition eller intellektualiserad känsla.

Jag skulle kanske inte säga att teologer spekulerar. Men du har kanske rätt, man sänder ju populära teve-program om "Snillen spekulerar". Kanske bidrar även tro och sammanhållning på våra livsvillkor och graden av att kunna känna sig trygg. De kristna var och är förföljda, kopter, anabaptister, mennoniter, gnostiker m fl. ca 250 miljoner kristna världen över *, är utsatta för kränkningar av religionsfriheten. Andra gånger slåss man inbördes (trettioåriga kriget) eller förföljer de som uppfattas som svaga.

*Ref. Svenska missionsrådet

[Hubert]

Religion har inget väsentligt att göra med filosofi eller humanism.
För 1500 år sedan tog katolicismen över som politisk maktfaktor. Dess ökande inflytande lade en våt filt över all utveckling. Alla som hade ambitioner tvingades avge trohetslöften till kyrkan. Vi har sett motsvarande utveckling i Sovjet där alla med ambitioner testades för vetskap och trohet till marxismen; och i Tredje Riket och Kina idag och i viss mån i USA är läpparnas bekännelse allt som behövs för att förverkliga sina ambitioner. De "utnyttjar systemet".
Ironiskt är att det var morerna som moderniserade det intellektuella livet i det kristna Europa, detta genom att introducera de gamla grekernas logiska tänkande in i det kristna bronsålderstänkandet.

Bronsåldern finns tråkigt nog kvar genom hyllandet av tro och ringaktningen av evidens.
I vilka viktiga beslut i dag förlitar vi oss på tro, inte inte på evidens?

Jag vet inte vilka religioner du syftar på som klart hänvisar till, och kan jämföras med de jag nämnde från NT.
I vilket fall kvarstår betydelsen av hur de har påverkat dig, mig och resten av den kristna världen. Ingen annan religion, i den västliga hemisfären, har haft sådan betydelse för hur filosofi och humanism har formats. Det blir problematiskt att avfärda betydelsen av Jesu uttalanden i NT, med påståendet att det finns likvärdiga i andra religioner.

[Hubert]

PS
Jag avfärdar ingenting.
Konstaterar blott att Jesuscitaten till sin substans inte är unika.

Jag vet inte vilka religioner du syftar på som klart hänvisar till, och kan jämföras med de jag nämnde från NT.
I vilket fall kvarstår betydelsen av hur de har påverkat dig, mig och resten av den kristna världen. Ingen annan religion, i den västliga hemisfären, har haft sådan betydelse för hur filosofi och humanism har formats. Det blir problematiskt att avfärda betydelsen av Jesu uttalanden i NT, med påståendet att det finns likvärdiga i andra religioner.

[Pilatus]

Religion har inget väsentligt att göra med filosofi eller humanism.
För 1500 år sedan tog katolicismen över som politisk maktfaktor.

Kom att tänka på Anselm av Canterbury och hans verk Proslogion (gudsbevis) och Cur Deus Homo (försoningstanken). Gudsbevisen är visserligen avfärdade, men försoningstanken och tron på förnuftet borde vi se som ett framsteg. Tänkvärt tema i filmen Atonement (2007). Som medeltida tänkare måste Anselm betraktats som en storhet. Jag har en allmän uppfattning om att skolastiken gav bidrag till analytiskt tänkande. Den allmänna bildningsnivån i Europa var i övrigt skral.

[Hubert]

Absolut.
Men skolastiken har i grund och botten inget med (någon) religion att göra, bara en sund strävan att ha ordning och reda i tänkande.
Viktigt att komma ihåg är att på den tiden var kunskap inte empirisk utan en fråga om härledning från självklara intellektuella premisser.

Religion har inget väsentligt att göra med filosofi eller humanism.
För 1500 år sedan tog katolicismen över som politisk maktfaktor.

Kom att tänka på Anselm av Canterbury och hans verk Proslogion (gudsbevis) och Cur Deus Homo (försoningstanken). Gudsbevisen är visserligen avfärdade, men försoningstanken och tron på förnuftet borde vi se som ett framsteg. Tänkvärt tema i filmen Atonement (2007). Som medeltida tänkare måste Anselm betraktats som en storhet. Jag har en allmän uppfattning om att skolastiken gav bidrag till analytiskt tänkande. Den allmänna bildningsnivån i Europa var i övrigt skral.