Finns Gud?

[Ben]

Det finns mörkisar som drack Jesu blod och blev evigt unga, de slutade åldras...

[Pilatus]

Det finns mörkisar som drack Jesu blod och blev evigt unga, de slutade åldras...

Du får läsa på om eukaristin.

[Ben]

Det finns mörkisar som drack Jesu blod och blev evigt unga, de slutade åldras...

Du får läsa på om eukaristin.

Mörkisarna drack Jesus faktiska blod efter att han dött tror jag.

[Pilatus]

Du får läsa på om eukaristin.

Mörkisarna drack Jesus faktiska blod efter att han dött tror jag.

Det låter som du läser riktigt genomrutten skräplitteratur. Det finns inga säkra källor om Jesu liv och död.

[Anders]

Det finns mörkisar som drack Jesu blod och blev evigt unga, de slutade åldras...

För mej talar ett sådant faktum, liksom att gå på vatten, att han inte bar något gudomligt.måste upp i ofantligt mycket större verkshöjd för att jag ens skulle höja på ögonbryn. Uppstå från det döda är ju åtminstone halvskapligt, men inte mycket att hänga i julgran. Föratt var gudomlig.

[klorofyll]

Du får läsa på om eukaristin.

Mörkisarna drack Jesus faktiska blod efter att han dött tror jag.

Det låter som du läser riktigt genomrutten skräplitteratur. Det finns inga säkra källor om Jesu liv och död.

Vad betyder "att dricka någons blod"?
Om det helt enkelt innebär att dricka något av någons blod så brukar det väl inte vara så farligt?

[Pilatus]

Vad betyder "att dricka någons blod"?
Om det helt enkelt innebär att dricka något av någons blod så brukar det väl inte vara så farligt?

Jo, det är verkligen opassande.

Katolikerna anser att nattvarden omvandlar vinet till Jesu blod och brödet (oblaten) till hans lekamen. Finns det i Bibeln att vi skall dricka människoblod? Är det inte en övertolkning av påskmåltiden (sedermåltiden, som är ett firande av det judiska folkets uttåg ur Egypten)?

[klorofyll]

Vad betyder "att dricka någons blod"?
Om det helt enkelt innebär att dricka något av någons blod så brukar det väl inte vara så farligt?

Jo, det är verkligen opassande.

Katolikerna anser att nattvarden omvandlar vinet till Jesu blod och brödet (oblaten) till hans lekamen. Finns det i Bibeln att vi skall dricka människoblod? Är det inte en övertolkning av påskmåltiden (sedermåltiden, som är ett firande av det judiska folkets uttåg ur Egypten)?

Ja, människan har alltid behov av att ha någon under sig, inte något som skrämmer då, eller påminner om egna misslyckanden, hellre om pärlor åt svin..

[klorofyll]

Jag ser själv ung ut.. Vad kan det bro på, min goda humor?

[Pilatus]

Jag ser själv ung ut.. Vad kan det bro på, min goda humor?

Jag ser inte att du skriver om något som har med religion att göra. Radera gärna din postning!

[klorofyll]

Jag ser själv ung ut.. Vad kan det bro på, min goda humor?

Jag ser inte att du skriver om något som har med religion att göra. Radera gärna din postning!

Det är lite otydligt, men han, Ben, menar att någon fick evig ungdom av att dricka Jesu blod.

[Pilatus]

Jag ser själv ung ut.. Vad kan det bro på, min goda humor?

Jag ser inte att du skriver om något som har med religion att göra. Radera gärna din postning!

Det är lite otydligt, men han, Ben, menar att någon fick evig ungdom av att dricka Jesu blod.

Jo, jag ser det. Men vad skriver du om som har med tråden att göra?

[klorofyll]

Jag ser inte att du skriver om något som har med religion att göra. Radera gärna din postning!

Det är lite otydligt, men han, Ben, menar att någon fick evig ungdom av att dricka Jesu blod.

Jo, jag ser det. Men vad skriver du om som har med tråden att göra?

Finns Gud? Vem är Gud? Gud är evig! Så även min skönhet!

[Illusionen]

Gud är det som skapat oss. Naturen har skapat oss. Gud = Naturen. Naturen finns. Gud finns alltså

Vi tänker i liknande banor Algotezza, men uttrycker oss något olika.
Följande text är hämtad från en kommentar till Erland, men hör även hemma i den här tråden.
Bryter du ner "naturen" i underliggande strukturer framträder förutsättningarna.
Ändra därefter frågan, Finns Gud ? till, Finns en allestädes närvarande Gud ? !

Att något ”finns” syftar på närvaro av något reellt som är, direkt eller indirekt, urskiljbart i den
av ”jaget” förnimbara verkligheten. För att förstå hela innebörden av begreppet ”finns”,
krävs således att vi även förstår, och kan förklara, vad ”jaget” representerar. För enkelhets skull
begränsar vi här beskrivningen av ”jaget” till att vara en funktion av dess ”referens-struktur”.
Det är ”jagets” referensstruktur (v g se tråden, Vad utgör medvetandets referens ?) som formar
rumtiden och den ”verklighet” vi anser oss förnimma.
För att trovärdigt kunna hävda att något ”inte finns” blir problemställningen avsevärt mer komplex.
Vi har därvid att ta hänsyn till beroendet av andra från jagets referensstruktur avvikande strukturer,
strukturer som sträcker sig bortom rumtiden, och gör Gud allestädes närvarande.

ATEISTENS ARGUMENT i relation till JAGETS STRUKTUR

Man hör ibland folk, särskilt religiösa men inte bara de, säga att det måste finnas sanningar
som vi människor inte kan förstå, att vår hjärna är för liten för det och att bara en högre makt
kan förstå hur universum fungerar fullt ut. Religiösa tänker sig denna makt som Gud
men även många som inte är religiösa tänker sig en sådan högre makt, oftast mer diffus.

I april tog jag beslutet att sluta skriva inlägg här på FF, men nu gör jag ett undantag för att
kunna kommentera det du skriver. Se inlägget som en sammanfattande engångskommentar.
Orsaken är att ditt inlägg skiljer ut sig genom att det lever upp till de kännetecken som inlägg
på ett filosofiforum förväntas ha. Inlägget är filosofiskt väl förankrat, och intressant.

För att kunna bilda sig en uppfattning om frågor som “Vad är verkligt?”, “Vad är sanning?”
och “Vad är rätt och fel, gott och ont?” når flertalet filosofer en gräns där behov infinner sig att
begrunda den gamla återkommande frågan “Existerar Gud?” Även de som hävdar ateismen
behöver, för att motivera sin ståndpunkt, tränga in i det komplex av frågor och värderingar som
ryms inom guds-frågan. Ditt inlägg kan ses som ett exempel på detta.

Du inleder tråden med att skriva, ”Man hör ibland folk, särskilt religiösa men inte bara de,
säga att det måste finnas sanningar som vi människor inte kan förstå”
Längre fram i texten skriver du sammanfattat, ”Men kan det verkligen finnas en typ av kunskap
som på detta sätt är väsensskild från och överlägsen vår?
Nej, jag hävdar att (det) inte kan finnas någon sådan kunskap.”

Jag har i tråden Vad utgör medvetandets referens ?, under flera års tid försökt förklara några
principer, som berör det du skriver, men ingen har visat tecken på att förstå mitt budskap.
Slutsatsen blev att det var meningslöst att fortsätta skrivandet. Personligen är jag dock helt
övertygad om att det existerar (= ”väsensskilt” = ”perspektivgränsöverskridande”) överordnade,
ej atomärt förnimbara, samband. Huruvida dessa kan beskrivas som kunskap är tveksamt,
då våra atomära begrepp är sekundära till sin karaktär. Svaret på rubricerad fråga
”Finns det sanningar som bara en övermänsklig intelligens kan förstå?”går därför troligen inte
att besvara enkelt, då begrepp som sanning, intelligens m fl saknar atomär betydelse utanför
vår förnimbara rumtid, och då sannolikt är omöjliga att tolka.

Avslutningsvis skriver du något i mitt tycke ovanligt klokt,
”I själva verket skulle en sådan annorlunda typ av kunskap som vi inte kan förstå inte vara kunskap,
såsom vi har definierat det, utan något annat. Kunskap är ett begrepp som vi människor använder
oss av och har definierat så att det passar våra behov. Det som Rudbeck och andra tänker sig och
som ligger bortom vår förmåga att begripa (om jag tolkat dem rätt och det inte bara handlar om
det man kan ta reda på med en kvantitativt större hjärna eller överlägsna sinnen) passar inte in
på vår definition av kunskap utan är något annat, om det överhuvudtaget existerar.”

Du är enligt mitt synsätt på rätt spår, och känner säkert till följande, men kanske inte reflekterat
över sambandet till din frågeställning ?
Att i sammanhanget ha i åtanke är att i kvantmekaniken finner man sin motivering via dolda variabler.
EPR-paradoxen är en paradox som är tänkt att påvisa att kvantmekaniken är en ofullständig fysikalisk teori.
Hur som helst, den danske fysikern Niels Bohr insåg redan i början av 1900-talet att det råder andra lagar
i atomernas värld än i den klassiska fysiska värld vi förnimmer omkring oss som verklighet.
Bohr hävdade att snärjda, eller sammanflätade, par av kvantmekaniska partiklar verkar påverka
varandra på långt avstånd. Kvantsammanflätning är ett kvantfysikaliskt fenomen.
Albert Einstein avfärdade detta som spöklik avståndsverkan.

I 50 år har fysiker tävlat om att bli först med att bevisa att de snärjda paren existerar.
En grupp forskare anser sig nu ha bevisat att det Einstein avfärdade som spöklik avståndsverkan finns.
Det innebär att de bevisat att kvantmekanikens snärjda par faktiskt existerar i naturen.
Det förefaller som om en mätning av polarisationen på den ena fotonen i ett snärjt par får den
andra fotonen att omedelbart anta motsatt polarisation.

Det är ett experimentellt erhållet mätresultat, men varför blir resultatet sådant ?
M a o, hur kan den ena fotonen känna till att vi mäter på den andra fotonen och därutöver,
vilken polarisation den har vid mättillfället ?
För att besvara frågan krävs att vi förstår vad fundamentala begrepp som ”jaget” och
”förnimmelse” refererar till, samt vad de representerar. Utan förklaring av begreppen saknas
alltså viktiga länkar för att besvara frågan ställd i trådens rubrik.

Frågan jag ställde mig efter att ha begrundat detta, var om man angriper problemställningen
på fel sätt, när man tillämpar den atomära logiken och dess begrepp, när man söker efter svar ?
För att testa om så var fallet kompletterade jag verklighetens logik med principer, MP och DRP.
Principerna medför (kombinerade) att individuella strukturella förankringar ger upphov till
skilda ”speglade” projektioner av överordnad balanserad vxv. Detta uppfattas/förnims skenbart
som att polarisationen på den ena fotonen i ett snärjt par får den andra fotonen att omedelbart
anta motsatt polarisation. Notera att det inte är atomära storheter och begrepp som ger upphov
till motsatt polarisation , utan en abstrakt princip, DRP, externt rumtiden. Med denna tolkning
rör det sig om en illusion erhållen p g a den balanserande speglings-effekt som DRP inrymmer.

Detta föranleder frågan, är vår förnimbara verklighet och dess rum-tid något ABSOLUT, eller
enbart en atomär TOLKNING ? Så vad är och representerar, RUM och TID, och hur och
var kommer förnimmelsen och jaget in i bilden?

Rum och tid är resultat/utfall av ”medvetande-processen” varför det som befinner sig
”bortom/före rumtiden” ej är beskrivbart via våra atomära begrepp.
Vi talar alltså här om icke nåbar ”kunskap”, som befinner sig ”bortom rumtiden”.

Följande text är ett enklare koncentrat taget från tråden, Vad utgör medvetandets referens ?.
I texten lyfts behovet av att börja med att förklara och förankra vad ”jaget” representerar.
Personligen anser jag att den som inte behärskar att beskriva ”jaget” och svaret på nedanstående
frågor saknar grund för att spekulera i om huruvida Gud finns eller ej.

Ett grundläggande problem vi står inför, när frågor om universums natur skall utforskas och
besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och komplexa relation till vår
förnimbara verklighets s k ”rum-tid”, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen/förnimmelsen,
kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt. Så gott som samtliga
diskussioner rörande universum och vår verklighet utgår från att RUM och TID, redan existerar.

Hur man kom dit, utelämnas så gott som alltid, liksom svaret på de fundamentala frågorna,

• Vad är TID?
• Vad är RUM?
• Vad utgör medvetandets referens?

Avsaknad av svar på dessa frågor får till följd att ateistens övertygelse och tvärsäkerhet att
Gud ej finns, ofta raljerande, förefaller baserad på en självutnämnd klokskap,
som saknar djupare grund och förankring. Att deklarerar en bestämd uppfattning, samtidigt som
i sammanhanget väsentliga och fundamentala frågor lämnas obesvarade, övertygar ej.
Ateisten verkar dra förhastade slutsatser, och försöker aningslöst besvara aktuella frågor om
universum och Gud utifrån ett internt RUM-TIDEN-perspektiv, vars bakgrund man ej behärskar.
Man gör detta utan att först nöjaktigt förklara medvetandets inkl ”jagets” roll och natur, och vad rum
och tid representerar, vilket i sig är avslöjande.. Det interna RUM-TIDEN-perspektivet för med sig att
flertalet ateister söker förklaring,via våra atomära begrepp, trots de begränsningar som följer därav.
Det innebär att ateisten i sin argumentation gör sig skyldig till s k kardinalfel.

Det finns en tråd under ”Religion och andlighet”, vars rubrik lyder, Finns Gud ?.
Att något finns/existerar syftar underförstått på vår förnimbara verklighet, och dess atomära begrepp.
Svarar man jakande på frågan Finns Gud ?, så avser flertalet troligen en i vår förnimbara verklighet,
fysiskt närvarande Gud, vilket för många av lättförståeliga skäl är svårsmält.. Om mitt koncept tolkas
rätt bör frågan Finns Gud ? därför vidgas utanför/bortom vårt interna RUM-TIDEN-perspektiv,
och formuleras om till, Finns en allestädes närvarande Gud ?

Att bevisa förekomsten av en Gud bortom rumtiden går ej, däremot visar konceptet att
förutsättningar för en allestädes närvarande Gud existerar.
Har jag fel har ni möjlighet att rätta mig, och trovärdigt besvara aktuella frågor !

Den förnimbara verkligheten, ”rumtiden”, och dess begrepp formar vår tankeverksamhet.
För att besvara frågan, ”Finns det sanningar som bara en övermänsklig intelligens kan förstå?”
är det nödvändigt att först redovisa svaren på ovanstående fundamentala frågor.
Med tillgång till svaren ifråga ställer vi oss sedan frågan om verkligheten i någon mening är
absolut till sin karaktär, alternativt går att bryta ned i underliggande strukturer ?
Detta förklaras och beskrivs i tråden, Vad utgör medvetandets referens?

Resonemanget som leder fram till begreppet RUM-TID, framgår av följande nedkortade sammanfattning,
som är besläktat med ovanstående. Naturkonstanterna, εο och μο, är fundamentala till sin natur,
och krävs för att förklara rum-tid, och indirekt verifiera MP och DRP.
Begreppet KUNSKAP relaterar till RUM-TID och dess kännetecken och egenskaper.

När begreppet kunskap (inkl ”sanningar” i rubrikens betydelse) skall beskrivas har vi att ta hänsyn till
samtliga samband som innefattas i begreppen rumtid, de elektromagnetiska fälten (elektriska och magnetiska)
inkl naturkonstanterna, εο och μο.
Antag att det vi lägger i begreppet KUNSKAP indirekt representeras av de elektromagnetiska fältens
koncentrationsvariation, i form av mönsterkonfigurationer, i rummet.
En lämplig första ansats kan då vara att begrunda vad naturkonstanterna, εο och μο, återspeglar, där,

εο = 10ⁿ / 4 π c² n=7
μο = 4 π / 10ⁿ n=7

Tänk dig att εο och μο, indirekt symboliserar de olika (via MP och DRP)
perspektivberoende ”strukturer”, som ömsesidigt (ur resp förankringsperspektiv) balanserar varandra.
Dessa strukturer/perspektiv kan vi, för att göra det enkelt att förstå, något förenklat betrakta som
symboliserande de rumsliga begreppen, LINJÄRT och CIRKULÄRT.
De elektromagnetiska fälten har sin grund i dessa olika strukturer/perspektiv.
BALANSEN/REPRODUKTIONEN, lagringsformerna emellan, symboliserade av 2∆Ø inkl resonansförutsättningar,
stipulerar att PRODUKTEN mellan εο och μο är konstant, vilket ger,
μο ∙ εο = konstant, varför vi skriver,

εο ∙ μο = (10ⁿ / 4 π c²)∙ ( 4 π / 10ⁿ) = 4 π / 4 π c² = 1 / c² vilket ger, c = 1/√(εο∙ μo)

Relationen/förhållandet mellan naturkonstanterna, εο och μο, i form av konstanten, c²,
symboliserar PRODUKT-RELATIONEN mellan varandra balanserande perspektivberoende ”strukturer”,
refererande till aktuella MP-förankringar i G. c², representerar därigenom (enligt konceptet) en av MP
beroende relationskonstant, vars rot är fälthastigheten, ±c. Notera det negativa tecknet, som i
förlängningen indirekt verifierar DRP-växelverkan mellan MP-förankringar i G. Hur vi förnimmer vår
atomära verklighet inkl dess RUM-TID, är således bl a en funktion av G, MP och därav beroende ±c.

Maskerings-förankringen, via MP, medför alltså att medelvärdet √c² = ±c refererar till MP-förankringar.
Fälthastigheten c kan därigenom beskrivas som en typ av skalär perspektiv-relation, kopplad till
respektive maskeringsförankring och G. Den dolda information (≈ ”kunskap”) som innefattas i
ovanstående samband (bl a via reproduktionen av 2∆Ø) går mot oändligheten..

Sammanfattat innebär detta att vår förnimbara verklighet ej är absolut, utan kan betraktas
som ett individuellt perspektiv, baserat på ”förankrings-nivå” refererande till referenser.
I förlängningen medför detta att de underliggande strukturerna, med ”förankrings-nivån”
som skiljelinje, kan separeras i internt respektive externt. Det är bl a via dessa här nämnda
referenser (MP, DRP) som kvantmekanikens snärjda par ges en rimlig förklaring.
Att den ena fotonen i ett snärjt par får den andra fotonen att omedelbart anta motsatt
polarisation är en konsekvens av den balans som DRP:s ömsesidiga vxv representerar .
För att göra det än mer obegripligt är polarisationen i grunden en individuellt förankrad illusion.
I dessa samverkande, komplexa referensberoende interna och externa samband, döljer sig den
dolda ”sanning” du söker ! Svaret på frågan "finns det sanningar som vi människor inte kan förstå"
är därför enligt min personliga uppfattning, ja.

Den verklighet, som kännetecknar livet, ur jagets perspektiv, är vi vana att beskriva som
funktion av TID, inom ramen för det vi benämner RUM-TID. Frågan, Vad är TID?, motiveras av
att begreppet TID innehar en central och närmast dominerande roll, vid beskrivning av den
verklighet livet ger uttryck för, inkl vårt medvetande med dess tankeförmåga.
Konceptet ger förslag till svar på frågan vad TID representerar, baserat på REFERENS beroende
och STRUKTUR beroende differens.
Utan tillgång till svar på aktuella frågor, blir resonemang rörande universums basala natur och
egenskaper ej trovärdiga. Frågeställningen om "jaget" är att betrakta som en illusion
(fri från våra atomära begrepp = ”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt
(beskrivbart inom ramen för det förnimbara), är därför fascinerande. Frågan bör då rimligen
ha den dignitet som krävs för att kunna göra anspråk på att vara en av de mer fundamentala
och obesvarade frågorna inom filosofin.

Det kan ifrågasättas (mot bakgrund av det jag skriver i konceptet) om våra atomära begrepp
och storheter räcker för att mer uttömmande besvara frågan. Det perspektivgränsöverskridande
går då, i förlängningen, att associera med det vi lägger i begreppet själ, vilket gör frågeställningen
än mer fascinerande.

Begreppet sanning, i den betydelse vi lägger i det, innebär överensstämmelse inom ramen
för rumtid. För att besvara din inledande fråga,
”Finns det sanningar som bara en övermänsklig intelligens kan förstå?”,
behöver mot bakgrund av ovanstående, förtydligas.
Om du ersätter sanningar med abstrakta/imaginära beroenden är svaret på frågan sannolikt ja.
Därav slutsatsen, ”Om du tror att du förstår Gud, har du inte förstått någonting”

De atomära begreppen, så som vi tillämpar dem, utgör tolkningar av något som befinner sig
”bortom rumtiden”, där jagets bakomliggande struktur är bestämmande för ”principen” för tolkningen.
Notera att den bakomliggande strukturen bidrar till rum-tid-tolkning, men i viss bemärkelse är
”osynkroniserad” med rumtiden, och därigenom abstrakt till sin natur.
Förenklat kan man hävda att jagets struktur processar det medvetandet överordnade ”bortom rumtiden”
varvid utfallet blir det vi förnimmer/tolkar som verkligheten och dess begrepp.
Rum och tid är resultat/utfall av ”medvetande-processen” varför det som befinner sig ”bortom rumtiden”
ej är beskrivbart via våra atomära begrepp.

Principen som efterfrågas är här den atomära modell, som beskriver relationen och sambanden mellan
hjärnan som materia och jaget. Någon sådan förklaring har, såvitt jag känner till, ej redovisats.
Sannolikt existerar inte modellen atomärt, då rum och tid i slutänden förefaller vara ”illusioner”
med koppling till ”medvetandets referens”, så som beskrivs i konceptet.
Inget talar för att denna referens är beskrivbar via enbart våra atomära begrepp.
Personligen tolkar jag detta som att ingen vet och förstår.

För att förklara vad begreppet ”Gud” representerar krävs således att även ”jaget” och dess struktur,
liksom ”förnimmelsen”, ges en utförlig förklaring, något ingen ännu mäktat med. Som troende är jag,
mot ovanstående bakgrund, intresserad av att få ta del av hur ateister tänker och resonerar.

Lycka till !

/ Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=o_fA-Ls4RXk
https://www.youtube.com/watch?v=Ot95r4LnlGo
https://www.youtube.com/watch?v=p3iYnHx8P0s

[Ben]

Ljuset har sinnen. Alla sinnen kan verka genom ljus i det fysiologiska. Du hittar inte Gud i denna fysiska värld. Folk är dumma.