Gudsbevis

[Zokrates]

En studie av hjärnans tillstånd är väl intressant  :)
att koppla in mätare och scanners för att se vad som händer.

Jag har aldrig blivit tillfredsställd och slutat fundera för att man vet saker,
det dyker istället upp ännu fler mysterier att lösa då.

Som dessa klassiska citat från Sherlock Holmes belyser.

Det är en av mina erfarenheter, att sedan man uteslutit det omöjliga måste vad som återstår,
hur osannolikt det än kan synas, vara sanningen.
Beryllkronan (The Adventure of the Beryl Coronet)

Icke osynligt, Watson, men förbisett. Du visste icke var du skulle se, och du gick därför miste om det viktigaste.
Den försvunne brudgummen (A case of identity).
http://sv.wikipedia.org/wiki/Arthur_Conan_Doyle

[Marko]

: )

Sherlock läste jag aldriig, inbilla mig att hans författare var långtråkig heh,
Magin hittade jag mer i scifi böckerna, lite sanning och mycket gissningar. citat:
"Anything one man can imagine, other men can make real"

Annicken.
Ja, att utgå ifrån sig själv är vettigt när man ska förstå saker.
Det behöver inte ens finnas en vetenskaplig förklaring till varför saker är som man upplever det som.
Vetenskapen vill nog av sin nyfikenhet förstå våra tankar, men dom förbigår en sak, den andliga värderingen av vår existens. Andlig och känslor hör inte hemma i vetenskapen, och utan det så tror jag att vetenskapen inte kan bli perfekt. För människans natur är att känna, tänka och agera. drömma och vara realistisk, logisk och ologisk.
för att förstå människan så får man använda alla dessa verktyg, inte bara logik.

och vem vet bäst vad man själv vet, om inte vi själva. (vetenskapen vet egentligen inget, som min titel säger, vetenskapen är inget mer än ett tomt verktyg, det är vi människor som vet med hela vår existens som verktyg som matar vårt medvetande?)

Att veta är att uppleva,
en dator vet mängder av saker, men kan inte göran något med dess samlade information.
det är vi som upplever som kan hatera denna data.

sen finns det en naturlig begränsning i vetande, informationen.
vi kan aldrig passera vissa nivåer med vetenskapen, tack vare denna begränsning.

Däremot kan vi uppleva det vi inte vet, vi är magiska

[Annicken]

Ja, att vi utgår från oss själva när vi tolkar vår omvärld är givet, dock tar vi väl också intryck av andra. Men vår personliga upplevelse är just vår egen, den kan aldrig automatiskt gälla som någon allmän sanning. Det du upplever kan se annorlunda ut, och gör det säkert också. Jag menar att det är ett alltför vanligt felslut att man överför sina egna upplevelser till andra. Kanske delar vi dem, kanske inte.

Men jag förstår inte, Marko, hur det man fantiserar om eller upplever skulle kunna förverkligas av någon annan, mer än möjligtvis på ett ungefär. Den utsagan är obegriplig för mig. Det är ju möjligt att nån annan får samma upplevelse och därför förverkligar den, men annars kan det väl inte gå? I övrigt instämmer jag med dig ifråga om att vi behöver fler dimensioner än den vetenskapliga!

En dator kan förstås inte mer än den blivit programmerad till, därför är den "dum" och inte särskilt vetande. Vi människor använder vår kreativitet och fantasi för att lösa problem. Men det är också skönt med det magiska som vi inte förstår, men ändå kan acceptera! Och våra upplevelser är ju i sanna för oss själva och kan därför inte ifrågasättas av andra, tänker jag. Vi kan diskutera dem, men det är inte säkert att vi enas. Och i så fall får man "lyfta på hatten" och gå förbi frågan.

[Marko]

Men jag förstår inte, Marko, hur det man fantiserar om eller upplever skulle kunna förverkligas av någon annan[list=][/list]

Drömmar : )

När jag var liten drömde jag om möjligheter med biologiska datorer,
dom försökte utveckla dioder med likriktade funktioner under början av 80 talet.
Jag drömde om global kommunikation där datorer översatte alla språk,

ideerna kom från dåtidens teknik som fanns,
idag är väl iaf översättaren nästan klar och fungerar via andras teknologiska kunnande.

jules verne var min favoritförfattare, och alla hans saker kom ju att bli verklighet,
ubåten, rymdfarkoster och rymdräcker... inte dåligt att han listade ut det under 1800 talet.

Jag tror att hans drömmar blev inspiration för många vetenskapsmän, för jag tror att i vetenskapen så bor det en hel del nerdar och nyfikna små barn med god portion fantasi.

drömmar och fantasier föder framtiden, och andra kommer att göra det verkligt med framtidens teknologi.

Jag tänkte på en global hjärna som skulle styra världen, när datorn var tillräckligt väl utvecklad.
och idag har vi en bra början med googles databaser...

innan mp3 spelaren kom, så föddes i många människors hjärnor ideerna för hur de skulle byggas upp,
min egen var uppbyggd med tunga och stora och dyyyra srams och en liten ad omvandlare... men man var ju inte miljonär precis,
så andra utvecklade det... tankar verkar födas lite syncront över världen, ideer föds och ideer blir verkliga.

vem vet hur saker blir, tycker folk att det är intressant och kul, så tillverkas dessa saker när man kan.

med upplever menar jag att allt jag ser är en upplevelse mer än verklighet,
inuti mig föds känslor för var sak, tangentbordet, monitorn, barnen, vädret, ja allt är kännslor för mig,
inte döda ting.

[Annicken]

Ok Marko, tack för att du förklarade vad du menade med fantasier! Dina drömmar delades uppenbarligen av andra som hade samma drömmar, och jag tänker att dina drömmar (liksom kanske deras) uppkom ur sådant du läst eller upplevt. Kan ju även vara att du berättade dem för forskare och utvecklare (? nåja, kanske inte i just de här fallen).

Det jag tänkte på när jag läste dina ord först, var att det just du tänker, drömmer och fantiserar kan ingen annan se, och så länge du bara fantiserar är det ju osäkert om drömmarna realiseras. Det man håller inom sig är ju förborgat.

Dock finns det ju detta intresssanta med tanken på ett kollektivt undermedvetet! Att idéer uppkommer synkront som du säger talar ju för att det finns en slags sinnenas gemenskap? Vad beror det på att liknande tankar kan uppstå ungefär samtidigt på vitt skilda platser? Är det en slags inneboende utveckling, som ligger i allt liv?

[Marko]

Dock finns det ju detta intresssanta med tanken på ett kollektivt undermedvetet! Att idéer uppkommer synkront som du säger talar ju för att det finns en slags sinnenas gemenskap? Vad beror det på att liknande tankar kan uppstå ungefär samtidigt på vitt skilda platser? Är det en slags inneboende utveckling, som ligger i allt liv?

Det är väldigt spännande att tänka sig ett kollektivt medvetande.
Det jag vet är att rykten sprider sig väldigt fort, det tar inte många minuter idag för en bra ide att nå alla hörn på jorden.
Telefonen gör sitt.
Men samtidigt så är ju det som ligger i framtiden något som aldrig tidigare skådats och funnits,
hur kommer dessa till världen om inte via fantasier och drömmar ? små steg som vi tar hela tiden.

Jag tror att det jag upplever om andra ibland är andras känslor och tankar. Att bevisa det har ingen lyckats med.
så det vetenskapliga talar ju lite emot att det skulle kunna ske. Men jag tror inte enbart på vetenskap.

Tex när jag pratar med vissa personer här, så upplever jag stress,
du är en person som får folk lugna, och jag känner ett lugn med dig, något annorlunda än mot vad andra har.

Och det är mer än de ord som du använder. Ja var person här ger olika känslor, unika på sitt sätt,
det är väldigt spännande och förbipasserande tycker jag.

Med tiden har jag komit fram till att det spelar inte så stor roll vad det beror på,
för det är ju som det är iallafall, kollektivt medvetande, synkron slump, kommunikation.

Och en sak har jag Aldrig trott på, och det är att vi är isolerade öar i våra själar. Om själar finns och naturen i sig visar att saker hör ihop, varför skulle mitt jag vara isolerat andras jag ?, det känns bara ologiskt utifrån mitt sätt att se på saker.

[Marko]

Dock finns det ju detta intresssanta med tanken på ett kollektivt undermedvetet! Att idéer uppkommer synkront som du säger talar ju för att det finns en slags sinnenas gemenskap? Vad beror det på att liknande tankar kan uppstå ungefär samtidigt på vitt skilda platser? Är det en slags inneboende utveckling, som ligger i allt liv?

Framtiden har något som universum aldrig tidigare skapat eller skådats, hur kommer dessa mänskliga kreationer till världen om inte via fantasier och drömmar ?. Vem drömmer och vem förverkligar ?

Jag tror att det jag upplever om andra ibland är andras känslor och tankar. Att bevisa det går nog inte.
Vetenskapliga talar ju lite emot att det skulle kunna ske. Men jag tror inte enbart på vetenskap.

Tex när jag pratar med vissa personer här, så upplever jag kanske stress eller satir, glädje eller sorg.
du är en person som får folk lugna, och jag känner ett lugn med dig, något annorlunda än mot vad andra har.

Var person här ger olika känslor, unika på sitt sätt,
det är väldigt spännande tycker jag.  

Med tiden har jag komit fram till att det spelar inte så stor roll vad det beror på,
för det är ju som det är iallafall, kollektivt medvetande, synkron slump, kommunikation.

Och en sak har jag Aldrig trott på, och det är att vi är isolerade öar i våra själar. Om själar finns och naturen i sig visar att saker hör ihop, varför skulle mitt jag vara isolerat andras jag ?, det känns bara ologiskt utifrån mitt sätt att se på saker.

[Annicken]

Tack för dina fina ord om att jag inger lugn , Marko.

Du verkar vara en mycket receptiv och öppen person, om du kan känna av andras tankar och känslor så där. Jag är nog mer åt det logiska hållet och lite "förstockad" eller vad man ska säga. Fast jag gillar verkligen tankar kring att vi kan ha ett kollektivt medvetande och att vi människor hör ihop i en slags andarnas eller själarnas gemenskap. Telepati kan ju inte bevisas, men är intressant och nog finns det massor av exempel på det i allla fall.

Det är intressant att läsa hur du tänker! Får återkomma om det ...

[Marko]

Tack för dina fina ord om att jag inger lugn , Marko.

Du verkar vara en mycket receptiv och öppen person, om du kan känna av andras tankar och känslor så där. Jag är nog mer åt det logiska hållet och lite "förstockad" eller vad man ska säga. Fast jag gillar verkligen tankar kring att vi kan ha ett kollektivt medvetande och att vi människor hör ihop i en slags andarnas eller själarnas gemenskap. Telepati kan ju inte bevisas, men är intressant och nog finns det massor av exempel på det i allla fall.

Det är intressant att läsa hur du tänker! Får återkomma om det ...

Vet inte vad jag är (med ord), bara att jag är : ) (öppen vill jag som alla andra vara)

Det senaste jag läste om hjärnan och medvetandet gav intressanta sätt att tänka på,
Hela kroppen är en del av hjärnan, och lika viktig för hur vi tänker. en 'förlängning' av hjärnan med alla dess tentakler som strålar ut från hjärnan. En vidare tolkning är att det inte stannar vid kroppens fysik, utan att omgivningen är en del av vår existens och vårt medvetande, ett socialt medvetande, eller vi är och fungerar ihop som individuellt.

Ska se om jag hittar den artikeln igen på SR.

Mina värderingar bygger på en shamanistiskt sätt att tänka, att var individ är del av helheten, det subjektiva är vägen till kunskap och förståelse, olika för var individ, men fortfarande en del av alltet. (tolkningen av schamanismens metoder är också individuell, och för mig är andevärden en kontakt med mitt inre, mina drömmar som berättar, och min fantasi)
Det shamanistiska har en omsorg om naturen som människor och ser sambanden natur-människa. Det är väl ett bra sätt att tänka på Gud blir även här en individuell kunskap och erfarenhet. En del tror på gud, andra gör det inte.