Meditation

[Joahn]

Som jag har förstått är det en hel del människor på det här forumet som ägnar sig /har ägnat sig åt meditation. Jag tycker detta är väldigt intressant och funderar själv på att lära mig det. I denna tråden tänkte jag (om det finns något intresse för det?) att alla ni som har erfarenhet av meditation skulle kunna skriva ner något om er upplevelser och erfarenheter, samt ge tips och råd till andra som kanske inte är så introducerade i det? Det skulle i alla fall ge mig en hel del.

[Joahn]

Det var värst... ingen intresserad? Jag kan ju börja själv och fråga något: Vilken ställning föreslår ni att man ska använda när man mediterar? Vilken är bäst?

[Johan Ågren]

När jag började meditera provade jag att använda både mantra och att fokusera på ett stearinljus. Med tiden fick jag en pirrande och tryckande känsla i min panna och jag övergick då att enbart känna detta tryck när jag mediterade, det var påtagligt men ändå väldigt enkelt. Till en början så handlade meditationen om en koncentrationsövning och att få kontroll på alla bråkiga tankar och bilder som fladdrar i huvudet. Med tiden blev jag bättre på detta, och idag kan jag ögonblickligen enbart fokusera på en sak utan att något annat stör. Efter jag mediterat ett tag och fått ner tempot i min hjärnverksamhet så började jag komma in i riktiga meditationstillstånd. Jag har nu haft ett längre uppehåll från seriös meditation, fast jag brukar spontant hamna där då och då. Jag har provat både traditionell lotusställning, sittande på stol och liggande. Lotusställningen är nog den bästa men den krävde att jag övade på att mjuka upp mina leder. Lotusställning med ett lågt stöd under stjärten är en väldigt avslappnad ställning (när det inte längre smärtar). Att sitta på en stol är vingligare och ger inte samma rakhet och stöd åt ryggen, men är lättare för oss osmidiga och stela västerlänningar att börja med.

Det meditativa tillståndet innebär att hjärnan plötsligt börjar arbeta på en annan frekvens. Det finns ljus och ljudhjälpmedel som hjälper hjärnan att uppnå dessa frekvenser. Själv har jag provat detta och det ledde visserligen inte till någon riktigt djup meditation, men det kan fungera som ett hjälpmedel om man börjar meditera. Man kan också införskaffa en utrustning för bio-feedback. En sådan som jag hittat tidigare ger en signal som höjs alltefter man närmar sig tetatillståndet. Genom att fokusera på tonen och hur den sakta höjs så vet man att man är på väg i rätt riktning. Hittade inte samma apparat nu men här finns nog liknande: http://www.bio-medical.com/product.cfm

Sedan kan man börja tävla i det här spelet: http://www.mindball.se/index.aspx?page=mindball

Johan

[Angelina]

Bio feedback, det låter helt fantastiskt, högteknologisk meditation. Lite hardcore, machomeditation.
Annars var det en rätt bra beskrivning.

Tillägger att utöver ett generellt bättre välmående, koncentration och fysisk smidighet ( se lotusställning) så är även en ökad andlig medvetenhet en av meditationens positiva effekter.

Som sagt, meditationen kan ske på de mest omöjliga och löjliga sätt, men det spelar ingen roll, det handlar om olika preferenser. Allt från att hoppa fallskärm till teknomusik till stilla liggande. Jag föredrar det senare, men medger vid närmare tanke att det tidigare inte heller lät så dumt. Poängen är att man hittar sitt eget sätt. Man kan naturligtvis även variera, man behöver inte bestämma sig för ett sätt och fastna i den formen.
För har man väl hittat "vägen" så glömmer man den inte, utan söker kanske nya stigar från olika håll.

Och som Johan sade, så kan den fysiskt ge sig tillkänna som ett tryck över pannan. Man kan se den som en portal som släpper in ljus, men det är inte alltid man tar den vägen. Det finns andra utgångar eller medvetandeportaler, kanske tom individuella, utplacerade på den fysiska kroppens karta. Ibland öppnas allt på en gång, skalet crackelerar.
Ok, det lät kanske lite väl crazy, hoppas du inte blev avskräckt. Alla blir inte som jag.

[Varney]

och om man verkligen vill, men känner att man inte fungerar för det?
...att ens väsen är så uppf**kat tankekoncentrerat att man känner sig chanslös? om man i ÅR väntat på att bli bättre lämpad - inte lika trasig..
plus att man är en klen sate som inte klarar av envisheten, tålamodet och saknar nog med självdisciplin/vilja/ambition, om du så vill..?
men ändå vet att det är vägen jag vill gå? för att komma framåt?
..hur kommer man överens med sig själv där?

[Joahn]

Tack för era svar

Jag försöker mig på lotusställningen ibland, men får alltid ont på olika ställen efter ett tag - knävecken, där smalbenen korsar varandra och trycker mot varandra, ibland ena knäskålen. Jag hoppas att det bara är en fråga om träning... ibland känns det väldigt onaturligt, och jag tänker att "det här kan ju inte vara nyttigt". Kanske också att jag sitter fel.

Vad kan meditation ge mer, förutom det som skrivits? Är det inte så, att man blir känsligare, men stabilare på samma gång? Jag läste i en bok om en grupp människor som deltog i ett experiment, varav vissa utövade meditation och vissa inte. De fick sitta framför en TV och se på diverse hemska bilder på människor som led, skadades och utsattes för smärtsamma saker. De som mediterade reagerade kraftigast på detta, de blev mer illa berörda än de andra, men de återhämtade sig också snabbare än de som inte mediterade. Är detta något som känns igen? Blir man mindre avtrubbad av meditation, samtidigt som man behåller sinneslugn och "inre balans" bättre än annars?

[Johan Ågren]

och om man verkligen vill, men känner att man inte fungerar för det?
...att ens väsen är så uppf**kat tankekoncentrerat att man känner sig chanslös? om man i ÅR väntat på att bli bättre lämpad - inte lika trasig..
plus att man är en klen sate som inte klarar av envisheten, tålamodet och saknar nog med självdisciplin/vilja/ambition, om du så vill..?
men ändå vet att det är vägen jag vill gå? för att komma framåt?
..hur kommer man överens med sig själv där?

En viktig poäng är att när man börjar att öva på något så blir man sakta bättre på det. De goda effekterna av att börja med koncentrationsövningar torde visa sig redan första gången, men då gäller det inte att se hur långt man har kvar till att uppnå ett avlägset mål. Det är som att dra sig för att börja med styrketräning eftersom man satt upp ett mål att man vill se ut som ett bodybuildarfreak på en gång. Om man börjar med koncentrationsövningar så kommer den första tiden att handla om att medvetandegöra att man faktiskt har en himla massa tankeoväsen som stör. Ta då in detta oväsen i stället för att kämpa emot det, iakta det. Känn vilka känslor det väcker, men försök samtidigt att inte aktivt bygga på dem. Tänk att du som iaktar inte är detta virrvarr av impulser. Genom att göra så kan man steg för steg släppa identifikationen med tankar och känslor som stör. Detta medför samtidigt en dykning i vårt undermedvetna - när vi börjar se orsakerna till våra impulser, orsaker vi tidigare varit blinda inför. Vi börjar på så sätt sakta kunna lösa upp destruktiva beteenden samtidigt som vi blir mer lyhörda för de subtila harmoniska impulser som faktiskt finns i livet men som aldrig får någon chans eftersom det finns ett ständigt oväsen som stör ut.

Det jag skrev om ovan kan innebära att en människa känner ett motstånd inför att börja med meditation: Det är jobbigt att gå sig själv till mötes och se vad som faktiskt håller på där inne. Vårt undermedvetna är en avskrädeshög där en massa otyg hamnar - som vi sedan kämpar med att hålla undan. Alla dessa smärtsamma ögonblick som vi inte förlåtit utan förträngt finns där. Den första kärleken som svek oss finns där. fadern som slog oss men som vi inte kunde acceptera för "han var ju så snäll annars", han finns där. All våra egna handlingar som vi vet har varit dåliga men som ändå sopat under mattan och sagt att "andra gör ju så", de finns där. Allt detta har lett till själsliga knutar, som först måste lösas upp för att vi ska komma vidare.

Det kan hända att meditationen måste föregås av en bra samtalsterapi, eller att det åtminstonde sker parallellt. De som inte gillar psykologer kanske kan hitta andra människor som börjat meditera eller om man har någon klok vän man kan berätta sina upplevelser för.

Johan

[Varney]

tack johan,
jo, terapi pågår..

jag upplever mitt (medvetna) minne irriterande dåligt.. jag tror det är förträngning det handlar om, jag har varit nyfiken på hypnos, men aldrig kommit mig för. kan det vara något tro?
...det är det enda jag kan komma på...
..det är ett inbrottssäkert säkerhetssystem infört inuti mig verkar det som..måste outsmarta det på något vis