För forumets bästa.

Information till medlemmar.

Moderator: Moderatorgruppen

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4213
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 18 jan 2007 19:10

Var inte så seriös och tråkig Johan!
Nya användare tycker säkert det är skönt med lite fläkt.
Dessutom har många användare, Hogan, Kalle, Stefan (med speciell respekt), m.fl. potential
Diskussionen svänger, precis som verkliga livet, och det ska du var glad över Johan!

God jul och gott nytt år!
Häls. Från "en som vet."

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2580
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 18 jan 2007 20:30

archaxe skrev:Att man har haft en taskig uppväxt kan vara en förklaring till, men aldrig en ursäkt för, ens dåliga beteende. Det är inte mer ok att vara odräglig om man har haft en taskig barndom - att hävda det vore väl, om något, att se ner på de som har haft det sämre ställt.
Men är alltså beteendet allt som tas med i övervägandet? Detta låter för mig väldigt konstigt. Du menar alltså att en typ av beteende juridiskt ska få samma utfall, avsett intention eller kontext?

En son som blivit sextorterad av sin far hela sitt liv, och som under olyckliga omständigheter råkar döda sin far ska alltså dömmas på samma grunder och därmed med samma utfall, som en man som sextorterat sin son hela sonens uppväxt men under olyckliga omständigheter råkar döda sonen - då sextortyren överskred en gräns som följde att sonen dog?

Sen hur definierar man ett "beteende"? Vart drar du gränsen? Är "att mörda" ett beteende eller är "att mörda under sextortyr" också ett beteende?

Det låter för mig som du resonerar utifrån förmoderna moraliska grunder. I förmoderna sammanhang straffade man bara utifrån beteendet/handlingen, dvs stal du något, oavsett vad du stulit så får du handen avkapad - det spelar ingen roll om du stal brödet för att du själv skulle dött om du inte fick mat eller av helt annan anledning.

Att inte avkräva alla vuxna människor samma moraliska och/eller sociala ansvar är väl verkligen att se ner på dem och behandla dem som mindre mogna.  Don't mind him, he's from Barcelona. "Jaja, jag vet att jag beter mig som en idiot, men det är ok eftersom jag hade en morsa som söp och en farsa som slog mig." -Ja, jag förstår att det kan förklara varför du beter sig som du gör, men det är fanimig inget rättfärdigande för det.
Men du rör dig mot extremer. Jag säger inte att man i alla omständigheter och sammanhang ska utgå enbart utifrån individens bakgrund. Det jag pratar om är snarare att jag utgår ifrån individens egna möjligheter till eget omdömme. Har personen i situationen inte ens haft den teoretiska möjligheter att åberopa bättre och mer moraliskt omdömme så är det för mig väldigt svårt att dömma någon.

För mig handlar det endast om individers utveckling mot större förståelse. Man måste utgå ifrån människans verktyg och försöka hjälpa människan att skapa meningsfulla relationer mellan kausala samband.

Jag säger inte att man inte ska utmana människans etiska grunder, tvärtom, men måste angripa dem utifrån en relevant och givande plattfrom, hittar man inte rätt plattfrom kan kommunikation omöjligen uppstå och detta gör att individen inte drar rätt slutsater och därmed kan ofta individens föregående föreställningar förstärkas och ett ännu större "glapp" mellan parterna upptstår.

Jag menar att man måste utmana människor etiskt, och detta är inget jag gör mot vissa individer och lämnar vissa oberörda. Skillnaden är dock att jag närmar mig individer på olika sätt, utifrån deras egna grunder för omdöme (utifrån mitt egna omdömme).

Det är ok med barn, och man bör ha större överseende med barns beteende eftersom de är mindre mogna, men man ger dem heller inte samma erkännande som ansvarstagande individer. Däremot är det föraktfullt att behandla ens likar som man behandlar ens barn.
Problemet är här att du resonerar extremt svartvitt. Det finns inga barn kontra vuxna, precis som det inte finns någon godhet kontra ondska. Det är inte en artskillnad utan en gradskillnad som ter sig olika från sammanhang till sammanhang.

Jag upplever snarare att det är du tar till kategorier av typen "vuxna kontra barn" för att rättfärdiga dina egna förenklade etiska omdömmen och i.o.m. detta stannar av i din egna etiska utveckling, och detta tycker jag är högst ansvarslöst av dig.

Definitivt inte, men jag tror allvarligt att man ska kräva av de som är 18 år att de inte ska bete sig som barn och att de skall uppvisa grundläggande social kompetens.
Men vart kommer denna grundläggande sociala kompetens ifrån? Jo från uppväxten! Du kan alltså inte ställa detta som ett krav på människor som inte ens haft möjligheten att utveckla dessa färdigheter. Bara för att DU haft en stabil uppväxt med tillräckligt giviande interaktion för att utveckla dessa färdigheter så innebär det inte att ALLA har det. Du måste lära dig skilja på dina förusättningar och andras förutsättningar. Alla har inte dina goda förutsättningar. Alla föds inte som "självständiga rationella tänkare", rationella/kognitiva och etiskt/moraliska förmågor är något som utvecklas då barn har givande förhållanden och interaktioner i sin levanadsmiljö.

De kommer understundom att bete sig omoget, och då visar man att det inte är ok. Jag förstår att du gör det, jag tycker om dig ändå och jag hoppas att du bättrar dig. Så kommer i alla fall jag att säga till mina barn.
Varför tror du att jag accepterar omoget beteende? Är inte hela min interaktion med dig ett bevis på motsatsen? Inser du inte att jag tycker många parter här ligger på olika extremer och vägrar erkänna detta. Sen är din reaktion i viss mån sund, men poängen är att du måste verkligen betona och lyfta fram de kausla orsakssambanden för någon som inte förstår. Det räcker inte med att utgå ifrån kategoriska svartvita kategorier. Man måste hjälpa till att få individer att se meningsfulla samband - utifrån individens egna förutsättningar. Du kan inte gå med en måttstock - dina förutsätttnignar, och döma andra som agerar mindre etiskt lämpligt, därmot bör du försöka hjälpa dem upp till din nivå så att de förstår utifrån din vy. Det finns alltså en grundläggande asymmerti i kommunikationssammanhanget och poängen är att bryta denna asymmerti. Och att bara agera bortstötande är inte tillräckligt, eftersom detta gör att individen själv måste dra de korrekta etiska och kausala slutsatserna utan något som helst stöd - och detta är något de allra flesta inte klarar - undantaget är de människor som viger hela deras liv och tillvaro till att med rena intentioner försöka förstå dessa typer av problem. Men naturligtvis behövs nya gränsdragningar, men detta är en ständigt pågående process och det är därför jag diskuterar med dig. Man får inte stirra sig blind på resultatet utan inse vikten av den ständigt pågående processen. Etik är precis som annan typ av förståelse/kunskap är inget man "lär sig" en gång för alla, det är något vi alla måste revidera.

Absolut, men hur diskuterar du med någon som varken vill eller kan diskutera? Det har ju hänt ett flertal gånger att folk har försökt "nå fram" till Jbig och påpeka att det han skriver är säkert bra och intressant och skulle få mycket mer gehör för innehållet om han inte drog allt fokus till formen genom att uttrycka sig klumpigt. Denna kritik tolkar han dock, föga förvånande, som att man är en "fascistisk libertin" som saknar argument mot den "tes" han driver och därför gnäller på formen för att man inte har något att sätta emot innehållet. Vad säger man?
Jag förstår din frustration, och jag håller med dig. Men poängen är att man måste vara uthållig. Det enda sättet att få honom att förstå situationen är genom att vi, t.ex. du och jag diskuterar och lyfter fram och vänder på problemet. Problemet är inte din reaktion - jag är fortfarande öppen för att slänga ut folk här, men, jag tror att denna process är kritisk, eftersom det är endast i denna kritiska process som saker verkligen lyfts fram och dras till sin spets. Jag vill inte ge "JBig" en "chans till", jag avvaktar och ser hur JBig tar denna diskussion. Jag kommer gå honom tillmötes och är han obenägen att sätta sig in i den diskussion vi här för, tja då finns det i mitt tycke många utvägar, men någon måste tas för att vi ska komma vidare. Det jag vill se är alltså att människor, genom denna process, kommer längre i deras etisk/moraliskautveckling. Det är alltså inte så att det "hänt" något, som vi "nu" bedömmer, processen fortgår fortfarande och jag väljer att avvakta tills jag upplever att vi undersökt frågan mer utförligt.

För att citera Ayn Rand, hans nemesis; "Reason is not automatic. Those who deny it cannot be conquered by it. Do not count on them. Leave them alone."
Men hon har ju inte alla hästar i stallet. Hon är ju en självgod idiot som pinsamt nog inte lärde sig förstå begränsingarna för sitt egna förnuft. Förnuftet är inte obegränsat utan följer vissa regler, men detta fattar inte Ayn eftersom hon romantiserar sitt egna omdömme.

Det var Avantgardet som i den tråden explicit sade att "en enkel fråga i stil med 'vad menar du med detta?', skulle göra hela denna tråden överflödig." Så var uppenbarligen inte fallet, ergo; det hjälper inte alltid att be flumtomtarna om ett klargörande.
Jag följde bara Avantgardets förslag, och det fungerade inte. Men det trodde jag å andra sidan inte heller, men det var värt ett försök.
Ja, men om du TRODDE att det inte skulle fungera, hur fan kan du bli arg då? Visst jag förstår hur man kan bli arg, men, blir man det är man ju själv kanske inte vid sina sinnens fulla bruk, och därför är man då inte kapabel att döma ut andra.

Rising har uttryckligen sagt att han är "gråsosse". Stefan kan jag inte uttala mig om men jag skulle personligen också gissa att han drar något till höger, i alla fall mer än vänster.
Ja, men poängen var att jag i detta sammanhang med höger menade att man upplever individen som självständig. Rising förespråkar, så vitt jag vet, senast när jag diskuterade med honom, socialliberalism. Men det jag som sagt ville lyfta fram här var inte att Rising ligger mer i mitten än åt höger, utan att även Rising trycker på att individens egna omdömme före individens omständigheter.

Men jag skulle uppskatta om du lät bli att göra ogrundade påståenden om min politiska läggning (med tillhörande psykologiseringar) eftersom du uppenbarligen inte har den blekaste aning om vart jag står politiskt.
Men det är uppenbart att du lägger ansvaret på individens och inte på utomliggande/föregående omständigheter. Sen är det väll bra att du inte uppskattar att jag gör ogrundande påståenden, men nu var detta inte så ogrundat, snarare oprecicerat. Det handlar inte så mycket om "högerpolitik" som om en uppfattning kring individer kontra sammanhang som är genomsyrande i de flesta högersammanhang.

Jbig anklagade mig visserligen också för att "hålla andra högermänniskor om ryggen" och jag blev lika förvånad över att bli kallad högermänniska då som nu, men jag kan ha överseende med att Jbig kallar mig högermänniska eftersom han kallar alla som kritiserar honom på något tänkbart sätt för "moderater", "libertiner", "nazzar" eller "fascister" och eftersom jag, som en följd av det, inte har vidare mycket respekt för honom.
(EDIT: läste fel)

Men jag har lite högre tankar om dig, och jag kan visst berätta om vart jag står politiskt nästa gång vi ses så du slipper sväva i ovisshet. Men tills dess ber jag dig ovänligt och ganska bestämt att sluta slänga okvädesord efter mig, som exempelvis att kategorisera mig i facket "höger".
Jag är ledsen om jag uttryckt mig klumpigt i dessa hårda omständigheter. Jag hoppas jag klargjort vad jag menade.

Det är uppenbart att ni haft en relativt stabil uppväxt och därför är blinda och tar förgivet att alla har det. Men alla har inte detta. Fråga mig eller Avantgardet.

Frågan är hur relevant den här typen av psykologismer egentligen är. Du faller titt som tätt tillbaka på dem, liksom många andra i såväl höger- som vänsterkretsar, och det är lika oattraktivt och genant var helst det dyker upp. Dock är det vanligare utanför filosofiska kontexter, och att gemene man inte riktigt är slipade i argumentationsanalys må väl vara hänt.
Haha. Jag skiter i argumentationsanalys, jag kan pulverisera vilket argument som helst om jag känner att jag inte håller med det, om det däremot är ett bra argument får vi väll hoppas att jag inser mitt etiska/moraliska ansvar och erkänner att jag gjort ett misstag. Problemet med dessa typer av s.k. analys är att den är världsfrånvänd. Jag håller mig till världsliga omständigheter så kan de som känner ett behov av att sitta och analysera argumentationer i sängkammaren göra det.

Om du endast skulle vara intresserad av varldsfrånvänd argumentationsanayls skulle du inte ens bli upprörd av det Jbig skriver från första början, men tydligen var du inte kapabel till att hålla dig på en ren teoretisk nivå och drog med känslorna in, och om du tar med dig känslorna in i leken är det klart att jag måste få framhäva mina synpunkter om dessa.

Så varför envisas du med att dra in känslor i sammanhanget? Inser du inte att jag kommer att fortsätta att kommentera dina känslor så länge du drar med dem i leken?

Ja, jag är en vit, heterosexuell man som är uppvuxen i en välbärgad medelklassfamilj utan större intriger, men so what?
Eftersom det är ett mycket större än ett "so what". Du blandar ihop andras uppväxt med din egen, du blandar ihop andras levandsvilkor med dina egna, du blandar ihop dina sociala färdigheter med andras.

När du levt i sammanhang där de människorna du är som mest beoroende av dagligen trycker ner dig och försöker bryta ner dig, och du lyckas tar du ur dig helvetet och styra upp ditt liv och vidare inte falla offer för bitterheten så kan du få en guldstjärna av mig. Men nu är det uppenbart att du inte har upplevt de empiriska nödvändigheterna som krävs för att ha ett mer djupgående omdömme i dessa frågor. Eftersom är du med om riktigt hårda erfarenheter så BLIR du ödmjuk eller genomgående bitter/knäckt/självömkande. Det är bara människor som levt med riktigt helvete som kan sätta sig in i hur det egentligen är, och dessa människor respekterar andra som lever i helvetet.

Problemet är alltså främst att du inte är tillräckligt kulturkritisk, du har ännu inte insett problemen som västvärlden skapat, skulle du verkligen insett vidden av problemen, skulle du se Jbigs anspråk ur ett helt annat ljus. Du kanske fortfarande skulle tycka han var en idiot, men du skulle inte vara lika kulturellt godtrogen i förhållande till vissa av hans källor och problemområden.

Det är dock inte skäl till att förringa det jag säger eller att bortförklara det med klyschan "Sådär säger du bara för att du hade en bra uppväxt." Ad hominem är sådär lagom intressant. Härkomst, religion, sexuell läggning etc. är ointressant för sundheten hos någons åsikter. Är det en puckad (eller sund) åsikt är det en puckad (eller sund) åsikt, oavsett vem som yttrar den.
Men missförstå mig inte, jag försöker inte bortförklara saker, jag försöker lyfta fram omständigheterna i ditt fall. Det handlar inte om religion, sexuell läggning osv, det handlar om omständigeter som DU själv inte kunde rå för. Du kunde inte rå för att du hade gode omständigheter, däremot kan du, förr eller senare inse att vikten av hur dina omständigheter färgat dig till att i okritisk drag acceptera din egna kultur. Du är alltså i mitt tycke väldigt konventionell, men samtidigt har du väldigt goda förutsättningar, du är skarp osv. Det jag säger är alltså inte så mycket en kritik mot dig personligen archaxe, utan mot att du själv är i ett övertagssituation vilket gör att du är långt ifrån okritisk till dina egna kulturella sammahang. Du har naturligtvis ingen anledning att egnetligen kritisera de kulturella sammanhang du själv lever i, precis som en brat från östermalm inte har det. Men desto större anledning har jag att försöka beylsa dessa omständigheter för dig. Du har naturligtvis inga som helst skyldigheter att ta till dig de etiska aspekter jag försöker lyfta fram under ett underdogperspektiv, men, jag tror att du har goda förutsättningar att börja inse vikten av att inte bara svälja alla konventinella omständigheter. Jag själv kunde inte välja mina omständigheter, men jag försöker att inte falla i samma luckor som många med min bakgrund gör, nämligen att bli bitta och kalla ala suchanother för att ta ett exempel (inget emot suchanother).

Men det jag försöker säga är som sagt inte att jag har något emot vara sig dig, Stefan, Rising eller suchanother, det enda jag försöker peka ut är att jag upplever att det finns uppenbara stigar som de flesta går, och så finns det andra stigar som kräver mer för att gå, men som i är mer giviande när man väl tagit modet att våga vara en människa med stor civilkurage.

Det finns otaliga liknande argument som appellerar till psykologismer och bakomliggande orsaker som förklaringar till varför man tycker som man gör, och alla är tyvärr lika filosofiskt ointressanta och irrelevanta.
Ja eftersom den moderna filosofin gått in i en viss specifik inriktning. Det är därför jag betonade detta med röd text i den text jag presenterade i början av tråden
In the Western philosophical tradition, the concept of rationality has long been connected with the ability to reflect on and give grounds for one’s beliefs and the actions they inform. However, in modern philosophy, it is often only beliefs capable of guiding goal-oriented action which are considered as candidates for rationality.


Du är alltså för insnöad i de nuvarande konventionella filosofiska omständigheterna. Så ditt argument biter tyvärr inte speciellt hårt på mig.

Feministen: "Du är man, så du kommer aldrig att förstå hur det är att vara kvinna - du ser inte det strukturella förtrycket."
Nej det finns olika typer av fenimisk, vissa betoar särart och vissa betoar likhet, Vissa betonar alltså fysiologiska aspekter och andra kulturella/miljömässiga. Vidare är det bara en omogen blöjfeminist som resonerar i dessa termer och att du ö.h.t. upprörs av detta exempel, så visar det bara på hur lite du förstått ang den feministiska debatten överlag.

Fjällrävenfittan med postorder-dreads: "Du är född i en övre medelklassfamilj så du kommer aldrig att förstå hur det är att vara utstött - klart att du är blind och bara ser till ditt eget, jävla borgare."
Ja, detta innehåller som sagt en inslag av ressentiment, resonen i fråga hyser i själva verket egna önskningar mot att vara välbärgad eftersom hon trots allt på ett djupgåendeplan accepterat de kulturellavärderingar som råder och känner sig avundsjuk och bitter. Hon är inte speciellt mogen ännu och skulle antagligen totalt accepterat att vara en brat själv om hennes uppväxtvillkor skulle sett annorlunda ut.

Stureplans-braten: "Du vill bara höja skatten för att du är lat så du kan lyfta socialbidrag, jävla latmask."
Som sagt, ytterliggare ett exempel på någon som ännu inte brutit sig loss från sina egna omständigheter.

Den kristna fanatikern: "Du är inte troende så du kommer aldrig att förstå vad 'Gud' innebär."
Detta bygger i grund och botten på en egen inre osäkerhet vilket skapar ett överväldigande stort behov av att haka sig fast i ett tryggt och stabilt meningsystem.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2580
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 18 jan 2007 20:38

Johan Ågren skrev:Hej och hå. Problemet är väl inte vad hustomtarna hittar på med varandra, utan vad potentiella nya användare får för intryck av forumet. Jag anar att en hel del människor vänder i dörren när de får se er ligga på golvet och puckla på varrandra. Vissa pojkar ska alltid ta en sådan plats i klassen så andra inte får komma till tals.

/Johan
Men om du ärligen känner såhär, kan du inte då för en gångs skull stå för vad du känner och tycker trots det kanske i situationen är en obehaglig process för oss inblandade, och jag säger inte att du inte har möjlighet att omnyansera dina omdömmen. Jag menar, du är ju inte gud själv så vart ligger problemet med att vissa inte kommer hålla med?

Kan du inte berätta vilka av oss det gäller och ge en kort motiviering vart problemet ligger hos varje fall, så kan vi tar utgångspunkt i det? (Jag själv är iaf intresserad om det handlar om mig och hur jag själv kan förhålla mig på mer givande sätt)

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5446
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 18 jan 2007 21:14

Men hålle vi inte på att göra en höna av en fjäder? Är vi så känsliga, och i så fall varför då? Ska det inte få hetta till? Ska allt enbart vara kyligt analyserande? Varför inte en blandning? Huller om buller. Skapar spänning.

Dessutom det är många som läser tex Lukas och Jbigs alster? Det om något är väl ett gott betyg.

Ta bara denna tråd när vi vi vänder och vrider på begreppen. Tack vara jbig.

Så in med fler udda forumister så blir det ine enbart vi gamla stofiler som tuggar om samma sak hela tiden. Klart vi behöver ruskas om.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2580
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 18 jan 2007 21:23

Stefan skrev:Man ska va så noggrann situationen kräver. Den här diskussionen kräver ingen noggrann definition av "barn".
Jaha, så här har du alltså genom en följd av inlägg gjort väldigt sofistiskerade försök att sakta men säkert slingra ur dig min grundfråga:
Stefan skrev:
PopJimmy skrev:Anledningen att de tjafar är då antagligen för att ingen lärt dem dessa uppförandrekoder, och om vi slänger ut dessa personer, hur har du tänkt att de ska lära sig dessa?
Det är inte min sak. Det är inte barn vi talar om.
Det du har gjort är först alltså att lyfta över problemet för hela tråden till en orsak som du definierar som "barn", vidare har du sakta men säkert försökt att skala bort betydelsen för det begrepp du själv ansåg vara centralt i sammanhanget. Men varför är du ö.h.t på ett forum om du inte ens vill diskutera frågar jag då - är du bara här för att vifta bort argument och "tycka till" om vilka vi ska kicka? Ta dig själv i kragen och svara på det jag frågar istället för att försöka fly undan.


Hursomhelst: för mig spelar det ingen roll om folk inte når upp till en viss standard pga att de inte kan bättre (de är "barn" i en eller annan mening) eller för att de inte vill. Forumet ska hålla en viss standard, och för att det ska bli möjligt måste dom som inte håller den standarden - om det nu gäller uppförande eller begriplighet - utestängas.
Visst, Sokrates skulle kanske inte hållt med. Men det beror också på vilken typ av standard du är ute efter.

Det är inga konstigheter: man ska inte va otrevlig, man ska skriva begripligt, etc.
Visst det är trevligt om alla är trevliga, men de som ibland är otrevliga och som kanske har något viktigt att säga. Wittgenstein skulle alltså inte vara välkommen till detta forum enligt dina kriterier? Sen om människor inte lärt sig vara trevliga, är det inte bra att det finns ett forum där vi hjälper andra att lära sig de färdigheter som behövs? (om de med vårat goda tålamod, är benägna att lära sig). Vidare är det natrligtvis bra om man kan göra sig begriplig, men även detta är ett filosofiskt problem. Nu försöker jag som sagt inte relativisera bort dina frågor. Det jag funderar på är om det kanske skulle kunna finnas olika sektioner, och att det kanske finns guider till hur man kanske lär sig hur man är trevlig, så att även otrevliga människor kan lära sig att bli trevliga här? Jag skulle själv t.ex. kunna ta mig tiden, tillsammans med andra frivilliga, att skriva en sådan guide. Samma sak gäller begriplighet.

Personligen tycker jag att forumet kanske borde ha olika delar, 1. en del som kanske är striktare och mer "seriös" och 2. en annan del som är tillåter friare uttyck, och att medlemmarna själva måste acceptera att andra medlemmar har viss frihet att gå på andras argument och vidare en 3:e del där "nykomlingar och nybörjare" får komma in, där de är relativt "säkra", där alla är mycket tillmötesgående osv.

På detta sätt skrämmer vi inte bort mer "seriösa" skribenter, samtidigt som vi inte skrämmer bor "nykommlingar", samtidigt som de mer som har ett större behov av frihet inte känner sig klämda och instängda.

Ett problem är dock att om vi för igenom dessa regler, så kanske forumet blir "splittrat" och de mer strikta skribenterna inte lär sig att det ibland finns vinnig i att släppa lite på trycket och samtidigt som de mer friaspråkiga inte lär sig att etiketten (den lilla etiken) ibland är avgörande för att givande kommunikation ö.h.t. ska kunna äga rum utifrån mer sofistikerade mått.

Vidare kan det vara problematiskt om vi måste skapa egna sektioner (filosofi, psykologi, etc) för alla olika kategorier. Ett annat system är kanke att "färgkoda" olika trådar, så att kanske grön är nybörjare, blå är strikt och orange är friare (eller vilka färger som nu känns intuitiva enligt något majoritet eller moderator) - om detta är en lösning som är tekniskt möjlig dvs.

Som sagt, dessa saker är bara förslag.

Välkommen till forumet North Bank, här har vi 8 enkla regler:
1) Våldsuppvigling
...
2) Rasistiska inlägg
Detta känns väldigt självklart, och detta har aldrig förekommit här heller va?
6) Spam
...
7) Annonsering/Reklam
Jag tror att forumet redan är emot detta?

8) Off-Topic (North Bank är ett forum för Arsenal och fotboll, inget annat)
Jag tycker iofs att ett forum främst är en träffpunkt, och off-topic avdelningar handlar kanske mer om att värna om relationerna på forumet?

Men samtidigt kanske det blir så att det ofta kommer mycket "skräp" till Off-topic delar, kanske kan man "städa" och ta bort bland desssa trådar med jämna mellanrum (utifrån alogrimter såklart)?

3) Personliga påhopp
4) Provokativa inlägg
5) Oseriösa inlägg
Dessa saker känns dock mer svårbedömliga, och jag tror att man kanske kan uppmana till att försöka hålla ner dessa element i inlägg, men jag kan tänka mig att dessa saker ibland är mer svårbedömliga. Om vi delar upp forumet i olika delar så kanske dessa saker inte blir lika framträdande.

Rafael
Inlägg: 465
Blev medlem: 26 okt 2005 01:35

Inläggav Rafael » 18 jan 2007 22:28

Men hålle vi inte på att göra en höna av en fjäder? Är vi så känsliga, och i så fall varför då? Ska det inte få hetta till? Ska allt enbart vara kyligt analyserande? Varför inte en blandning? Huller om buller. Skapar spänning.

Dessutom det är många som läser tex Lukas och Jbigs alster? Det om något är väl ett gott betyg.

Ta bara denna tråd när vi vi vänder och vrider på begreppen. Tack vara jbig.

Så in med fler udda forumister så blir det ine enbart vi gamla stofiler som tuggar om samma sak hela tiden. Klart vi behöver ruskas om.


Haha, sant så sant. Ett argumentet är nog tyvärr att en del människor skiter i det här forumet då de snabbt upptäcker var nivån alltför ofta ligger, jag vet i alla fall en del som gjort så.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4213
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 18 jan 2007 22:33

Är väl bra?
Fattar man inte galoppen så får man väl galoppera vidare?

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2580
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 18 jan 2007 23:07

Nej men jag tycker ärligt talat att det är något som är fel när det är så lite folk på forumet. Om det beror på folket i eller utanför forumet är nog delvis svårt att avgöra, men att folk verkar ha svårt att bjuda på sig online, utifrån det skick de än må vara i, verkar nog svårt för många i dessa tider. Man måste bidra med något själv om något i förlängingen ska hända, men sen kanske vi svenskar är lite extra handlingsförlamade också. Såvida det inte handlar om riktigt smaskiga ämnen, som diskuteras på flashback tex. Jag tror nog att Kristendomen satt djupa spår i hur vi upplever att en etisk människa bör agera.

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4213
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 18 jan 2007 23:10

Men Jimmy, kan du peka på nåt annat forum som är så aktivt som FF?

Användarvisningsbild
Kallekula
Inlägg: 5446
Blev medlem: 24 maj 2005 17:23

Inläggav Kallekula » 18 jan 2007 23:26

http://debatt.passagen.se/show.fcgi?cat ... 0000000014

Sen kanske inte allt är en fråga om kvantitet, men det är klart ju fler desto mer vitalt brukar ett forum bli.

Handlar väl om marknadsföring och varumärken.

Eller om man ska låta folk vara lite aktiva och "jobba" lite på att finna vägen hit. För och nackdelar. Men jag väger nog mot det senare, annars har vi ju som sagt tex Passagen, om man gillar den typen av forum.

Men en vitalisering av detta forum genom att skapa lite nya sektioner vore väl trevligt? Kanske ett för analytisk filosofi ett för praktisk. Olika nivåer, en mer stringent hållen sektion (ja jag vet... men vem ska avgöra det)  ala krav på "universitetsstandard" (nix kan inte utvecka det mer än så). En mer social sektion, tex allmänt bludder om vad som helst. Finns väl mycket som man kan hitta på. Bara köra en drive så får Johan samla in förslagen och tänka som professor Baltazhar.

Vad tycker ni?

Stefan
Inlägg: 1931
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 19 jan 2007 16:22

Avantgardet skrev:
Stefan skrev:Om man behandlar "fel" rent deskriptivt, som du gör är det möjligen alltid två fels att två träter. Men "fel" används i stort sett alltid normativt: när man säger "det är aldrig ens fel att två träter" menar man att båda är moraliskt skyldiga till trätomålet. Och i denna normativa mening är det ofta endast den enes fel att det blir bråk: endast den ene är moraliskt klandervärd. I detta fall, Jbig. Ett stort antal skribenter, däribland en annan snubbe långt ute på vänsterkanten, Das Wydler, har uppfattat Jbigs inlägg som provokationer och spam. Man har som sagt ansvar för hur man tolkas och om så många tolkar en som provocerande och spammande så bör man tänka över sitt beteende snarare än bara skylla på att andra inte "förstår humorn" eller nåt liknande.


Har du ingen integritet människa? Du kan på allvar inte mena det där. Jag tror PopJimmy kan sluta söka definition på "barn" eftersom både du och archaxe lyckats bra med att visa upp begreppet sådant det i sig självt är.

Sen får ni väl ändå lov att ge er, så lättstötta är ni tamejfan inte, det är ju pinsamt.


Jag förstår inte vad du menar. Jag skulle uppskatta om du kom med argument istället för den här typen av ren retorik.

Stefan
Inlägg: 1931
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 19 jan 2007 16:33

PopJimmy skrev:Jaha, så här har du alltså genom en följd av inlägg gjort väldigt sofistiskerade försök att sakta men säkert slingra ur dig min grundfråga:
Stefan skrev:
PopJimmy skrev:Anledningen att de tjafar är då antagligen för att ingen lärt dem dessa uppförandrekoder, och om vi slänger ut dessa personer, hur har du tänkt att de ska lära sig dessa?
Det är inte min sak. Det är inte barn vi talar om.
Det du har gjort är först alltså att lyfta över problemet för hela tråden till en orsak som du definierar som "barn", vidare har du sakta men säkert försökt att skala bort betydelsen för det begrepp du själv ansåg vara centralt i sammanhanget. Men varför är du ö.h.t på ett forum om du inte ens vill diskutera frågar jag då - är du bara här för att vifta bort argument och "tycka till" om vilka vi ska kicka? Ta dig själv i kragen och svara på det jag frågar istället för att försöka fly undan.


Ta det piano. Jag har inte undvikit nån diskussion. Min poäng är att det inte spelar nån roll om folk skriver dåliga inlägg för att de är "barn" eller inte, så således spelar det ingen roll om dom är "barn" eller inte.

Jag har inte "förskt att lyfta över problemet för hela tråden till en orsak som jag definierar som barn". Däremot gav jag möjligen intryck av att det skulle va OK att uppföra sig som vissa här gör om dom vore "barn", om det nu är fysiska eller mentala barn. Det tycker jag alltså inte: folk som inte lever upp till en viss standard ska saxas och ev spärras oavsett om dom är barn eller inte.

För en uppfostrare är den här distinktionen otvivelaktigt viktig, men jag ser som sagt inte det här forumet som en plats där man ska uppfostra andra mänskor. Sköter man sig inte åker man ut: oberoende av vad det beror på att man inte sköter sig.

Räcker det som svar?

Wittgenstein skulle alltså inte vara välkommen till detta forum enligt dina kriterier?


Mycket möjligt. Skulle han börjat vifta med eldgafflar skulle han legat risigt till...

Sen om människor inte lärt sig vara trevliga, är det inte bra att det finns ett forum där vi hjälper andra att lära sig de färdigheter som behövs? (om de med vårat goda tålamod, är benägna att lära sig).


Well, åtminstone jag vill inte ha det så: jag vill inte lära andra att uppföra sig utan vill prata med andra som redan kan uppföra sig.

Personligen tycker jag att forumet kanske borde ha olika delar, 1. en del som kanske är striktare och mer "seriös" och 2. en annan del som är tillåter friare uttyck, och att medlemmarna själva måste acceptera att andra medlemmar har viss frihet att gå på andras argument och vidare en 3:e del där "nykomlingar och nybörjare" får komma in, där de är relativt "säkra", där alla är mycket tillmötesgående osv.


Möjligen, det är en idé som tagits upp ovan av archaxe också. På vissa fora där detta praktiserats har den ena delen inte använts, vilket lett till att man i praktiken bara haft en del. Men det är värt att tänka på iaf.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3493
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 19 jan 2007 16:41

"Vi" är inte lättstötta eftersom vi är här. Men forumet domineras nu av självhävdande pojkar med vassa armbågar, och andra göre sig icke besvär, eller snarare att de inte har någon lust att ge sig in i leken. Fem procent av en klass tar all uppmärksamhet från resten av klassen, som hamnar i skymundan. För att forumet ska kunna bredda sig så gäller det att hålla sig sakliga och fokusera på innehållet snarare än med vilken kraft och karaktär det presenteras. Jag tror det har lite med ålder och testosteronnivå att göra.

/Johan

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2580
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 19 jan 2007 17:12

Stefan skrev:För en uppfostrare är den här distinktionen otvivelaktigt viktig, men jag ser som sagt inte det här forumet som en plats där man ska uppfostra andra mänskor. Sköter man sig inte åker man ut: oberoende av vad det beror på att man inte sköter sig.
Ja visst det låter ju väldigt enkelt. Själv tycker jag att världen aldrig kommer att vara ett trevligt kafferep. Men om detta ställe bara ska vara till för människor som gillar trevliga kafferep, tja, inte vet jag. Kanske det.

Vidare upplever jag att all form av filosofisk/etisk/etc utveckling/fostran är något som pågår ständigt, det är en ständig diskussion, sen om man ska ha krav till denna diskussion tja. Min målsättning är som sagt att alla ska ha möjligheten att komma med - om - de själva vill det dvs. Om de inte vill vara med och diskutera och ömsesidigt ta del av tvåvägskommunikaiton, ja, då blir det lite mer tveksamt, men upplever jag att skribenten fortfarande har ett viktigt budskap att föra ut, ja, än mer problematisk.

Well, åtminstone jag vill inte ha det så: jag vill inte lära andra att uppföra sig utan vill prata med andra som redan kan uppföra sig.
Jag ser som sagt lärdande som en ständigt pågående process, men visst olika verktyg bör användas i olika situationer.

Möjligen, det är en idé som tagits upp ovan av archaxe också. På vissa fora där detta praktiserats har den ena delen inte använts, vilket lett till att man i praktiken bara haft en del. Men det är värt att tänka på iaf.
Tja jag vet inte faktiskt.

Jag känner mer och mer att det inte är något som vill ta tag i saker, vissa yrkar om skärpnnig and ser inget problem i situationen.

Jag antar att jag också accepterar att detta rinner ut i sanden... Kanske har någon vaknat till genom denna diskussion, kanske inte.

Jag tror jag inte har något mer att säga till någon här och nu.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2580
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 19 jan 2007 17:18

Johan Ågren skrev:"Vi" är inte lättstötta eftersom vi är här. Men forumet domineras nu av självhävdande pojkar med vassa armbågar, och andra göre sig icke besvär, eller snarare att de inte har någon lust att ge sig in i leken. Fem procent av en klass tar all uppmärksamhet från resten av klassen, som hamnar i skymundan. För att forumet ska kunna bredda sig så gäller det att hålla sig sakliga och fokusera på innehållet snarare än med vilken kraft och karaktär det presenteras. Jag tror det har lite med ålder och testosteronnivå att göra.

/Johan
Ja, men detat är som sagt bara ett deskriptivt påpekande och jag upplevde att vissa yrkade och efterlyste en normativ standard?

Eller du menar att normen bör att vara höja åldern eller säka testosteronnivå? Säkna kraften och lugna tonen i argumenteringen?


Återgå till "Information"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster