Kaffe
Moderator: Moderatorgruppen
Ett mordförsök, en skogsbrand, en stöld, en kattreva, en lättklädd kvinna och ett bad, ja...välkommen till nattens dröm.
Jag är klädd som på 1600 talet, det finns en borggård, på övervåningen serveras det mat, en flerrätters kvällstillställning. Maten är god, fläskkött, morötter, rovor, fisk, höns, örter, och en stor gryta med soppa.
Någon har riggat ett armborst i en lina, ingen av gästerna är beväpnade, men angriparen har tänkt sig att genom att dra i linan, så skall en pil gå av mot platsen där jag sitter, vapnet är i ett träd på andra sidan muren.
Jag ser linan först och drar i den, armborstet faller ned på marken, jag fortsätter att fiska åt mig linan och börjar dra upp vapnet som liksom ömsom fastnar i grenarna, linan går av. Jag anklagar de andra för ett lumpet försök att göra sig kvitt mig. Jag sätter mig till häst och rider därifrån.
Drömmen går över i en ny fas. En skogsbrand i horisonten, jag går förbi döda fiskar i en tunna, jag går vidare mot skogen som brinner men det börjar bli sen kväll. Jag gör en plats i en slänt med en liten plan svacka, där lägger jag mig för att sova.
Det finns några personer en bit bort, en kvinna kommer fram och lägger sig bredvid mig, hon frågar om det är väl för mig?
Jag hör på hennes dialekt att hon är från värmland, men åt Örebrohållet åt, ligg du som du önskar svarar jag henne. En hund kommer fram, den vill tydligen leka, jag motar bort den, men strax därpå kommer det fram en katt, den lägger sig snällt på min mage, plötsligt biter den mig i fingret, det gör ont och jag blöder, jag schasar bort katten, kvinnan vaknar, hon lindar om såret. Hennes klänning faller isär så jag ser hennes bara bröst. Hon ser att jag ser på henne, inte nu säger hon, kanske senare, jag reser på mig, hon ligger kvar.
Tittar bort mot elden som fortfarande brinner, solnedgången blandar sig med eldens lågor, de blir som ett draperi mot den allt mer mörkblåtonade himmelen. Folket är borta, hunden sitter som på pass en bit bort, hade jag låtit den vara kvar hade jag sluppit kattrevan, som en tankeläsare kommer hunden fram igen, lägger sig ned, jag lägger mig igen bredvid denna opresenterade kvinna, hon har ett svallande långt blont hår, jag lägger mig rygg emot rygg.
Jag börjar drömma, jag befinner mig på en vind, huset skall rivas, det finns en transportkana för att slänga ned material som skall återanvändas, tegel, timmer, det är natt och vi är där i smyg, vi har lyktor i ena handen, vi stjäl byggmaterial! Jag börjar ifrågasätta drömmen, jag vet att jag drömmer, men är inte denna drömmen baserad på en verklig händelse, eller har jag bara drömt om detta förut?
En vakt kommer och vi tvingas att illa kvickt dra därifrån, vår vagn är fullastad med bråte, vi skyndar så fort det bara går. Jag "vaknar" och nu ligger jag framvänd mot kvinnans rygg, ena handen rör sig långsamt längs hennes blottade ben, hennes kropp är mjuk och varm, det kanske är senare nu, hon kanske är villig, men jag vill inte väcka henne trots att lusten bränner, jag reser mig upp och lämnar henne ensam med hunden som sover, den ser lite halvrufsig ut, men det bekommer mig inte alls.
Jag går in i en annan dröm, modernare sådan, det är 60 tal och jag befinner mig i ett badhus, jag ser att min far ligger där och badar, vita och blå färgade kakelplattor längs väggarna, på golvet är de svarta och vita.
Var är jag, har aldrig varit där förut. Bassängen är liten, det är relativt lågt i tak, det är i ett vanligt hyreshus.
I vattnet dyker de döda fiskarna upp, de jag såg tidigare i drömmen, de guppar på rygg med magen i vädret. Det är snart slut känner jag, det är dags att vakna.
Jag har kvar den lindade trasan runt fingret, den är helt blodig. Jag virar upp den och ser till min fasa att halva fingret är avskalat, en vit skelettdel är blottad. Jävla katt tänker jag, den var elak.
Plötsligt tar min far hand om såret, han håller mig i handen och fingret blir helt igen, två syskon är nu i badet, kan han inte hela dem med tänker jag?
Vaknade.
Jag är klädd som på 1600 talet, det finns en borggård, på övervåningen serveras det mat, en flerrätters kvällstillställning. Maten är god, fläskkött, morötter, rovor, fisk, höns, örter, och en stor gryta med soppa.
Någon har riggat ett armborst i en lina, ingen av gästerna är beväpnade, men angriparen har tänkt sig att genom att dra i linan, så skall en pil gå av mot platsen där jag sitter, vapnet är i ett träd på andra sidan muren.
Jag ser linan först och drar i den, armborstet faller ned på marken, jag fortsätter att fiska åt mig linan och börjar dra upp vapnet som liksom ömsom fastnar i grenarna, linan går av. Jag anklagar de andra för ett lumpet försök att göra sig kvitt mig. Jag sätter mig till häst och rider därifrån.
Drömmen går över i en ny fas. En skogsbrand i horisonten, jag går förbi döda fiskar i en tunna, jag går vidare mot skogen som brinner men det börjar bli sen kväll. Jag gör en plats i en slänt med en liten plan svacka, där lägger jag mig för att sova.
Det finns några personer en bit bort, en kvinna kommer fram och lägger sig bredvid mig, hon frågar om det är väl för mig?
Jag hör på hennes dialekt att hon är från värmland, men åt Örebrohållet åt, ligg du som du önskar svarar jag henne. En hund kommer fram, den vill tydligen leka, jag motar bort den, men strax därpå kommer det fram en katt, den lägger sig snällt på min mage, plötsligt biter den mig i fingret, det gör ont och jag blöder, jag schasar bort katten, kvinnan vaknar, hon lindar om såret. Hennes klänning faller isär så jag ser hennes bara bröst. Hon ser att jag ser på henne, inte nu säger hon, kanske senare, jag reser på mig, hon ligger kvar.
Tittar bort mot elden som fortfarande brinner, solnedgången blandar sig med eldens lågor, de blir som ett draperi mot den allt mer mörkblåtonade himmelen. Folket är borta, hunden sitter som på pass en bit bort, hade jag låtit den vara kvar hade jag sluppit kattrevan, som en tankeläsare kommer hunden fram igen, lägger sig ned, jag lägger mig igen bredvid denna opresenterade kvinna, hon har ett svallande långt blont hår, jag lägger mig rygg emot rygg.
Jag börjar drömma, jag befinner mig på en vind, huset skall rivas, det finns en transportkana för att slänga ned material som skall återanvändas, tegel, timmer, det är natt och vi är där i smyg, vi har lyktor i ena handen, vi stjäl byggmaterial! Jag börjar ifrågasätta drömmen, jag vet att jag drömmer, men är inte denna drömmen baserad på en verklig händelse, eller har jag bara drömt om detta förut?
En vakt kommer och vi tvingas att illa kvickt dra därifrån, vår vagn är fullastad med bråte, vi skyndar så fort det bara går. Jag "vaknar" och nu ligger jag framvänd mot kvinnans rygg, ena handen rör sig långsamt längs hennes blottade ben, hennes kropp är mjuk och varm, det kanske är senare nu, hon kanske är villig, men jag vill inte väcka henne trots att lusten bränner, jag reser mig upp och lämnar henne ensam med hunden som sover, den ser lite halvrufsig ut, men det bekommer mig inte alls.
Jag går in i en annan dröm, modernare sådan, det är 60 tal och jag befinner mig i ett badhus, jag ser att min far ligger där och badar, vita och blå färgade kakelplattor längs väggarna, på golvet är de svarta och vita.
Var är jag, har aldrig varit där förut. Bassängen är liten, det är relativt lågt i tak, det är i ett vanligt hyreshus.
I vattnet dyker de döda fiskarna upp, de jag såg tidigare i drömmen, de guppar på rygg med magen i vädret. Det är snart slut känner jag, det är dags att vakna.
Jag har kvar den lindade trasan runt fingret, den är helt blodig. Jag virar upp den och ser till min fasa att halva fingret är avskalat, en vit skelettdel är blottad. Jävla katt tänker jag, den var elak.
Plötsligt tar min far hand om såret, han håller mig i handen och fingret blir helt igen, två syskon är nu i badet, kan han inte hela dem med tänker jag?
Vaknade.
-
Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5804
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Jag drömde att jag hade en katt. Det lät som den sa "mamma". Jag tyckte att det lät lustigt att mjau-mjau kunde låta som mamma så jag upprepade ordet. Katten sa åter "mamma", den här gången helt tydligt. Sedan sa den mitt namn. Vi småpratade lite och jag var helt fascinerad över att den kunde tala. Den sjöng en sång för mig och frågade om jag kände igen den. Det gjorde jag. Katten undrade vidare om jag kunde minnas någon som sjungit den, men jag kunde inte riktigt placera sången.
Det var sommar och jag studsade ner för en trappa och tänkte att meningen med livet måste ju vara den där omkullkastande wow-känslan när man förstår meningen med livet.
Jag var på en skränig, högljudd fest. Det dracks rejält. Thåström slog sig ner vid mitt bord där det redan satt några andra. Jag satt i en nedsutten, men bekväm orangebrun soffa. Jag ville ha kaffe. Thåström frågade hur mycket socker jag ville ha. Jag svarade att jag inte ville ha något socker. Han sa att det var klart jag ville ha socker, men jag skakade på huvudet. Då tyckte han att jag skulle ta en "spritsocker" iallafall och pekade på en skål på bordet som var halvfull med något som såg ut som gröna hallonbåtar. Jag tog en och tuggade på den, men han sa att jag inte skulle tugga.
Det var en stor glasvägg och genom den kunde jag se att det var en våning ovanför. Där satt det enbart svarta människor. De såg allvarliga och tysta ut. Jag såg mig omkring och såg att i rummet där jag satt var det bara vita människor. Jag tyckte att det kändes kontigt och obehagligt att det var uppdelat så. Jag frågade någon varför det var så, men fick inget vettigt svar. Han lät så flummig så jag frågade på skoj vad han hade tagit för någonting. Han svarade inte, men Thåström lutade sig fram och tog mitt huvud i sina händer och började knacka med tänderna runt mitt huvud. Jag drog mig undan och sa förskräckt "nej!" när jag förstod vad han menade. Thåström nickade och flinade rått "jovisst, lobotomerad".
En kvinna kom fram och berättade att hennes dotter hade skrivit ett kärleksbrev till henne och gav mig ett brev som var till mig, men det var inte hennes dotter som hade skrivit det och jag fick ingen klarhet i vem det var ifrån innan hon försvann. Jag drog upp fötterna bredvid mig i soffan och vände på de tre arken, men jag kunde inte avgöra var brevet började eller slutade. Jag började läsa iallafall. Det var en svårläst text präglat av agapekärlek. Det enda jag minns är meningen "Jag kunde inte tro det var sant när en så fin polishund flyttade in i vårt sjabbiga kvarter". När jag hade läst klart brevet, märkte jag att det var nästan tomt. En negress stod och torkade glas. När jag frågade vart alla hade tagit vägen svarade hon högdraget att de hade gått och jag såg att hon inte gillade mig något vidare. Jag frågade en annan tjej som just höll på att ta på sig ytterkläderna. Hon tvekade lite innan hon svarade "De har inte samma kärlek som dig". Jag undrade om jag också skulle gå, men det tyckte hon inte. Kände att hon hade rätt så jag gick tillbaks till soffan, tände en cigg och var fylld av spänd förväntan över vad jag skulle få för sällskap.
Det var sommar och jag studsade ner för en trappa och tänkte att meningen med livet måste ju vara den där omkullkastande wow-känslan när man förstår meningen med livet.
Jag var på en skränig, högljudd fest. Det dracks rejält. Thåström slog sig ner vid mitt bord där det redan satt några andra. Jag satt i en nedsutten, men bekväm orangebrun soffa. Jag ville ha kaffe. Thåström frågade hur mycket socker jag ville ha. Jag svarade att jag inte ville ha något socker. Han sa att det var klart jag ville ha socker, men jag skakade på huvudet. Då tyckte han att jag skulle ta en "spritsocker" iallafall och pekade på en skål på bordet som var halvfull med något som såg ut som gröna hallonbåtar. Jag tog en och tuggade på den, men han sa att jag inte skulle tugga.
Det var en stor glasvägg och genom den kunde jag se att det var en våning ovanför. Där satt det enbart svarta människor. De såg allvarliga och tysta ut. Jag såg mig omkring och såg att i rummet där jag satt var det bara vita människor. Jag tyckte att det kändes kontigt och obehagligt att det var uppdelat så. Jag frågade någon varför det var så, men fick inget vettigt svar. Han lät så flummig så jag frågade på skoj vad han hade tagit för någonting. Han svarade inte, men Thåström lutade sig fram och tog mitt huvud i sina händer och började knacka med tänderna runt mitt huvud. Jag drog mig undan och sa förskräckt "nej!" när jag förstod vad han menade. Thåström nickade och flinade rått "jovisst, lobotomerad".
En kvinna kom fram och berättade att hennes dotter hade skrivit ett kärleksbrev till henne och gav mig ett brev som var till mig, men det var inte hennes dotter som hade skrivit det och jag fick ingen klarhet i vem det var ifrån innan hon försvann. Jag drog upp fötterna bredvid mig i soffan och vände på de tre arken, men jag kunde inte avgöra var brevet började eller slutade. Jag började läsa iallafall. Det var en svårläst text präglat av agapekärlek. Det enda jag minns är meningen "Jag kunde inte tro det var sant när en så fin polishund flyttade in i vårt sjabbiga kvarter". När jag hade läst klart brevet, märkte jag att det var nästan tomt. En negress stod och torkade glas. När jag frågade vart alla hade tagit vägen svarade hon högdraget att de hade gått och jag såg att hon inte gillade mig något vidare. Jag frågade en annan tjej som just höll på att ta på sig ytterkläderna. Hon tvekade lite innan hon svarade "De har inte samma kärlek som dig". Jag undrade om jag också skulle gå, men det tyckte hon inte. Kände att hon hade rätt så jag gick tillbaks till soffan, tände en cigg och var fylld av spänd förväntan över vad jag skulle få för sällskap.
-
transversal
- Inlägg: 1673
- Blev medlem: 24 nov 2008 22:21
- Ort: Göteborg
Jag hade även jag en märklig dröm, då halva första delen av drömmen var tecknad, därefter övergick handlingen till följande.
En film som handlade om ett gäng som gjorde en samhällskritisk film, varav delar av filmandet övergick i verkliga manifestationer med filmade massmöten så att filmen blev en semidokumentär med en oppositionskvinna i huvudrollen som filmarna följde. Tre huvuddelar var centrala, först kritiken av den lätta svenska anpassningen till ett nytt tredje rike, där folket inte ens fattade vad som hänt, det andra gällde det stora lyftet, varav lyftet var ett nyckelord vilket jag inte vill förklara, samt det sociala förfallet människor emellan. Filmen slutade dessvärre med ett antal katastrofer.
En film som handlade om ett gäng som gjorde en samhällskritisk film, varav delar av filmandet övergick i verkliga manifestationer med filmade massmöten så att filmen blev en semidokumentär med en oppositionskvinna i huvudrollen som filmarna följde. Tre huvuddelar var centrala, först kritiken av den lätta svenska anpassningen till ett nytt tredje rike, där folket inte ens fattade vad som hänt, det andra gällde det stora lyftet, varav lyftet var ett nyckelord vilket jag inte vill förklara, samt det sociala förfallet människor emellan. Filmen slutade dessvärre med ett antal katastrofer.
-
Terra incognita
- Inlägg: 24
- Blev medlem: 26 mar 2011 21:06
Oj Terra Incognita, vad kan den drömmen ha handlat om??? fick mig hursom helst att tänka på Krenek, en fd. användare här på forumet...
Mysko inslag i nattens dröm
En keramisk behållare, i praktiken glas med piezoelektriska egenskaper, en persons medvetande kopierades
och inpräntades i glaset, alla minnen, tankeförmåga, överfördes därmed.
Glasbehållaren var svagt fluorescerande , men det intressanta var att livslängden för detta medvetande
beräknades till uppemot en halv miljard år förutsatt att behållaren var intakt vilket förutsatte en placering i ett bankvalv i ett urberg.
Behållaren var cirka 45 cm lång, 2 cm djup, 10 cm bred. Med medvetandet aktiverat så skimrade behållaren
diffust grönaktigt zik zak-aktigt vertikalt upp och ned.
Mysko inslag i nattens dröm
En keramisk behållare, i praktiken glas med piezoelektriska egenskaper, en persons medvetande kopierades
och inpräntades i glaset, alla minnen, tankeförmåga, överfördes därmed.
Glasbehållaren var svagt fluorescerande , men det intressanta var att livslängden för detta medvetande
beräknades till uppemot en halv miljard år förutsatt att behållaren var intakt vilket förutsatte en placering i ett bankvalv i ett urberg.
Behållaren var cirka 45 cm lång, 2 cm djup, 10 cm bred. Med medvetandet aktiverat så skimrade behållaren
diffust grönaktigt zik zak-aktigt vertikalt upp och ned.
Ranchi skrev:Var kommer ljuset ifrån när man tänder en lampa i en dröm ?
Från taklampan eller solen förstås. utan ljuskällor i drömmen så blir det ju mörka drömmar.
En bra fråga du ställer. fantasi har inte en direkt (fysisk ) att koppling till verkligheten.
Det finns en fysisk brygga emellan som inte kan brytas..
mycket intressant fråga faktist
-
lösdrivaren
- Avstängd
- Inlägg: 869
- Blev medlem: 16 okt 2010 12:33
Varifrån kommer alla häftiga låtar man upplever i drömmen?
I drömmen ibland lirar jag gitarr och gör det ruskigt bra, i verkligheten kan jag bara två ackord. När jag sen vaknar upplever jag/minns låten som fantastiskt bra. Varifrån kommer den låten? Har jag en dold talang värd några mille? De låtarna jag ”hör” i drömmen är unika och helt fantastiska.
I drömmen ibland lirar jag gitarr och gör det ruskigt bra, i verkligheten kan jag bara två ackord. När jag sen vaknar upplever jag/minns låten som fantastiskt bra. Varifrån kommer den låten? Har jag en dold talang värd några mille? De låtarna jag ”hör” i drömmen är unika och helt fantastiska.
maximal utdelning med minimal ansträngning
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Ranchi skrev:Var kommer ljuset ifrån när man tänder en lampa i en dröm ?
Från samma ställe som när du är vaken. Det finns inget ljus som tränger in på ett annat sätt när du är vaken. Inget ljus når din upplevelse, enbart en kodad signal att vissa frekvenser når dina receptorer. Samma kodade signaler skapar din upplevelse när du drömmer. På så sätt är vi alltid i en dröm, men skillnaden är (sägs det) att vakenheten karaktäriseras av att det finns något där "ute" oberoende av dig som triggar din upplevelse. Ljuset skapas i ditt medvetande. Därute finns det enbart olika frekvenser och svängningar (om ens det). Det vi definierar som "ljus" är inte en egenskap som ljusstrålarna har i sig, utan ett resultat av en fenomenologisk avkodning. Universum är kolmörkt.
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
lösdrivaren skrev:Varifrån kommer alla häftiga låtar man upplever i drömmen?
I drömmen ibland lirar jag gitarr och gör det ruskigt bra, i verkligheten kan jag bara två ackord. När jag sen vaknar upplever jag/minns låten som fantastiskt bra. Varifrån kommer den låten? Har jag en dold talang värd några mille? De låtarna jag ”hör” i drömmen är unika och helt fantastiska.
Det tyder på att du till vardags går och förspiller en musikalisk förmåga.
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Hej JohanJohan Ågren skrev:Ranchi skrev:Var kommer ljuset ifrån när man tänder en lampa i en dröm ?
Från samma ställe som när du är vaken. Det finns inget ljus som tränger in på ett annat sätt när du är vaken. Inget ljus når din upplevelse, enbart en kodad signal att vissa frekvenser når dina receptorer. Samma kodade signaler skapar din upplevelse när du drömmer. På så sätt är vi alltid i en dröm, men skillnaden är (sägs det) att vakenheten karaktäriseras av att det finns något där "ute" oberoende av dig som triggar din upplevelse. Ljuset skapas i ditt medvetande. Därute finns det enbart olika frekvenser och svängningar (om ens det). Det vi definierar som "ljus" är inte en egenskap som ljusstrålarna har i sig, utan ett resultat av en fenomenologisk avkodning. Universum är kolmörkt.
En osedvanligt lättillgänglig och välformulerad beskrivning av hur det verkar ligga till!
Fint!
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
-
Terra incognita
- Inlägg: 24
- Blev medlem: 26 mar 2011 21:06
Zokrates skrev:Oj Terra Incognita, vad kan den drömmen ha handlat om??? fick mig hursom helst att tänka på Krenek, en fd. användare här på forumet...
Mysko inslag i nattens dröm
En keramisk behållare, i praktiken glas med piezoelektriska egenskaper, en persons medvetande kopierades
och inpräntades i glaset, alla minnen, tankeförmåga, överfördes därmed.
Glasbehållaren var svagt fluorescerande , men det intressanta var att livslängden för detta medvetande
beräknades till uppemot en halv miljard år förutsatt att behållaren var intakt vilket förutsatte en placering i ett bankvalv i ett urberg.
Behållaren var cirka 45 cm lång, 2 cm djup, 10 cm bred. Med medvetandet aktiverat så skimrade behållaren
diffust grönaktigt zik zak-aktigt vertikalt upp och ned.
Cannabis... Undrar hur Freud skulle ha tolkat det. Bör tilläggas att jag aldrig tidigare tänkt tanken att bruka droger! Lär väl inte göra det i framtiden heller, hoppas jag.
Okänt land
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 50 och 0 gäster