Om en on/off knapp...

[Johan Ågren]

...plötsligt utvecklade sig ur ett av dina födelsemärken. Skulle du trycka på den då?

[monstret]

I vilket läge skulle den vara?

[Johan Ågren]

I vilket läge skulle den vara?

Syns inte.

[Morningstar]

---

[monstret]

Jag hade tryckt. Hade den varit i off-läge hade det förklarat mycket.

[Johan Ågren]

Jo det är klart, man kanske först skulle kolla upp funktionen på knappen genom en undersökning/operation. Började tänka på detta när jag funderade på lättillgängliga självmord och hur många som skulle leva idag om det fanns en så pass enkel lösning som en knapp på armen. Funderade i banor av hur många aktiva val vi verkligen gör i vardagen och hur mycket vi styrs av "gynsamma omständigheter". Skulle vi i huvudtaget klara av att ha extrem beslutskraft och att våra liv omarrangerades dramatiskt efter våra beslut. Ungefär som att ha en dröm där allt omstrukturerades efter vår vilja. Nu är det ju snarare så att vår vilja omstruktureras efter förutsättningarna. Vi förs med av strömmen även om vi i våra mest klarsynta ögonblick (eller inbillade klarsynta ögonblick) har andra önskningar. Ökad makt och inflytande ger ökade möjligheter att genomföra allehanda impulsideer. Skulle du vilja ha fler knapplösningar, eller är du glad för den tröghet som finns i ditt liv?

[Marko]

Har redan en off knapp,
byter mode när det blir jobbigt och kan sova i ett par tre dygn ibland.
Detta brukar hända runt en gång varannan månad och det löser bort en massa ångest.
de få nackdelar är att man har ett par timmar ångest när man vaknar, man kan inte vara aktiv under vilotiden=mindre sociala komplikationer.


en on/off går att sätta på och stänga av.
undrar om någon vill slå på mig igen om jag går ner i ett okontrollerat viloläge.

[Zokrates]

Jag har en on-knapp som är på tills jag slocknar av utmattning, men även då jag sover är den på i form av livliga drömmar, hyperaktivitet, hade jag varit pengakåt hade jag varit multimiljardär vid det här laget.

[Anders]

Jag har mer en ratt, och den är svår att vrida upp.

[jag är jag]

När jag bodde i Gävle för ganska många år sedan så hade jag ganska många prickar i ansiktet. Jag har alltid oroat mig i onödan bara för formens skull. Jag visste att om jag oroade mig så hände det aldrig något farligt. Men hur det kom sig så frågade jag min husläkare om hon hade något förslag på vad jag skulle göra.

Hon sa att det fanns en klinik i stan som tog bort alla prickar som folk önskade sig. Så jag gick dit. Mycket riktigt. De tog de som syntes mest och ett par extra som satt längre in i håret. "Sen skickar vi dom på analys, om vi misstänker nåt," sa dom. Och jag hörde ju aldrig från dom.

Då insåg att det gjorde "sjukvården" (där) för att lugna folk. Dessutom utan remiss – (ett sätt för läkaren att tjäna mer pengar). Nu tror jag inte på min oro- metod mer (Det lärde jag mig också av Louis Hay. Bl a.)

Inte så dumt, kan rekomenderas.

[freddemalte]

...plötsligt utvecklade sig ur ett av dina födelsemärken. Skulle du trycka på den då?

Hej Johan

Av ser du en knapp som stoppar min egen existens eller en knapp som stoppar (fryser) omgivningens aktiviteter á la TV-reklamen för bredband och Spotify etc?

Om det är det förstnämnda så är det ju inte så spännande då man missar resultatet eller avser du någon slags Sartre-valångestliknande situation som leder till att man inte kan låta bli att trycka?

Om det är det sistnämnda (frysringen av omvärlden) så hade jag säkert roat mig med att testa då och då!

Vänligen

Fredrik