Att vara undergiven (på riktigt) och längta.

[Esther]

Så det korta svaret för mig är - en M a n --- är en individ som har mycket hög integritet och moral - en lojal och trogen man som kan kontrollera sig och sina känslor samt även vara varm, generös och vänlig i allt.
Fråga mig vem som jag anser är den Totale ALFA hannen bland alla män?!

Jesus utan någon som helst tvekan.
Inte den koögde gråtmilde man framställer på film - utan den RIKTIGE... han är totalt icke förhandlingsbar i det Han gör och det han genomför - Hans sätt att vara totalt fast och i detta varm, i detta fylld av kärlek som INTE ALLS är tillåtande eller gråtmild - känner man ingen i dem som bär detta.
Har jag träffat någon som bär Honom nästintill 100%


JA... jag har träffat 3 män och en kvinna som är sådana.

[Anders]

Om man har tvivlet som livssnöre, om man har en vilja att se alla aspekter på allt, kan man då vara en man? Kan känna att det mansbegrepp många pushar för nu innehåller ett mått av tvärsäkerhet. Även beteendet hos en chef förväntas vara ”kör i den här riktningen” (och då riktningen är fel, kör den här rakt motsatta istället).

Det kanske behövs, eftersom många bara är vilsna om allt bara är svårt, men jag önskar mer av osäkerhetens lov. Att tänka efter före är jobbigt och osexigt, men lönar sig nästan alltid i slutändan. Och jag kan känna att typ Jordan Peterson manar in människor i en lite väl svartvit värld. ”Manligt” har lite för mycket färdigtänkt över sig för mej. Filosofen är ju inte direkt machoidealet. Och ser vi på Jesus, vare sig som troende eller inte troende, så har ingen nu levande människa den rätt till säkerhet som en som säger sig bara guds son kan förväntas ha.

[Esther]

Om man har tvivlet som livssnöre, om man har en vilja att se alla aspekter på allt, kan man då vara en man? Kan känna att det mansbegrepp många pushar för nu innehåller ett mått av tvärsäkerhet. Även beteendet hos en chef förväntas vara ”kör i den här riktningen” (och då riktningen är fel, kör den här rakt motsatta istället).

Det kanske behövs, eftersom många bara är vilsna om allt bara är svårt, men jag önskar mer av osäkerhetens lov. Att tänka efter före är jobbigt och osexigt, men lönar sig nästan alltid i slutändan. Och jag kan känna att typ Jordan Peterson manar in människor i en lite väl svartvit värld. ”Manligt” har lite för mycket färdigtänkt över sig för mej. Filosofen är ju inte direkt machoidealet. Och ser vi på Jesus, vare sig som troende eller inte troende, så har ingen nu levande människa den rätt till säkerhet som en som säger sig bara guds son kan förväntas ha.

Tvivel är sunt. Det har föga eller inget med att vara man att göra (såsom jag personligen ser det som kvinna - och den typ av kvinna jag är). Att tvivla på både sig själv, sin förmåga eller kunskap eller möjligheter är en del av våra livsvillkor och sundheten i detta är just ödmjukheten som då föds - tvärsäkra människor har nästintill alltid fel och är lider mer av högmodet i detta...

Det är för mig som den jag är - den säkerhet som kommer ur en moralisk hållning där en man kan stå vid sitt ord, ha inre hållning i att inte vara en undergiven typ för att hans svagheter avseende kvinnor eller annat som han inte klarar av att bemästra i sig själv - gör att han måste dominera andra kring sig --- i brist på egen förmåga att dominera sig själv.
Varför Jesus?
Säg mig - bara nämn en enda - som tar på sig (det finns sådana soldater... ibland) oket att ge sina liv för andra - utan att få något tillbaka. --- Det är Jesu moraliska hållning - som är det som gör att Han var alfa hanne bland inte bara lärjungarna som var män (12 st apostlar - syftar jag på) utan Han var en individ som var central - i allt - direkt och självklart och utan problem. Inte på grund av sin HÖGA samhällsställning (Herodes son), inte för att Han var högutbildad och bodde i fina kvarter - utan för att Han VAR I SIG --- MAN med versalerna.
Alla visste det som såg Honom - alla såg det och ingen av de med makten kunde komma åt Honom - för Han var det de bara kunde drömma om att bli - men aldrig var eller blev.
En Marcus Antonius - står sig slätt som en sockerplätt i jämförelse för att denne inte kunde hålla byxan uppe....

[JonasNyström]

Är man maskulin, intellektuell, dominant och äldre än sin kvinna så får man räkna med att höra att man "har det psykologiska övertaget". Som om det var fråga om en motsättning, en kamp, där det gäller att vinna över den man umgås med. Jag må vara udda, eller feminin, men jag har aldrig riktigt kunnat ta det där på allvar. Ett övertag har man väl bara över någon man bekämpar, eller bekämpas av?

Implicit i föreställningen om ett psykologiskt övertag är att HAN försöker få HENNE att göra något hon egentligen inte VILL.

Eller har jag fel? Har jag missförstått begreppet psykologiskt övertag? Kan någon förbarma sig och förklara vad som menas med det?

För i mina små öron låter det som att en kärleksrelation är en form av subtilt gräl, att den bygger på en inneboende motsättning.

Är det så folk har det?

[Esther]

Är man maskulin, intellektuell, dominant och äldre än sin kvinna så får man räkna med att höra att man "har det psykologiska övertaget". Som om det var fråga om en motsättning, en kamp, där det gäller att vinna över den man umgås med. Jag må vara udda, eller feminin, men jag har aldrig riktigt kunnat ta det där på allvar. Ett övertag har man väl bara över någon man bekämpar, eller bekämpas av?

Implicit i föreställningen om ett psykologiskt övertag är att HAN försöker få HENNE att göra något hon egentligen inte VILL.

Eller har jag fel? Har jag missförstått begreppet psykologiskt övertag? Kan någon förbarma sig och förklara vad som menas med det?

Det faktum att du som man behöver en yngre kvinna - inte en jämnbördig med dig i fråga om intellekt och allt annat som utvecklas med åren --- mognaden i människan - säger mig att du är inte dominant men vill vara det.
Du är svag därmed.
Eftersom starka män - som verkligen är det - har starka kvinnor som kan matcha dem i allt, vara ett stöd i allt, och han till henne. Jämnbördig.
Det verkar du inte söka.

Människor mognar - svaga män brukar inte mogna för att de vill hellre ha yngre som är jämngamla med dem i känslolivet men som de däremot kan glänsa inför - och bli ansedda som något --- på grund av tiden som de haft på sig att skapa karriär, pengar eller annat - som kvinnan då vill ha.

[Esther]

Här finns en klinisk psykolog - en man - som förklarar detta fenomen. Avseende män.
Det finns gott om män som är framgångsrika och som måste ha små tjejer som ser upp till dem, beundrar dem och samtidigt är de emotivt helt instabila (en inre 3 åring) och får därmed leva ut sitt barn med ett annat barn som de sedan också har sex med.

Det handlar ju ofta om män som inte klarar av mogna kvinnor i deras egen ålder... för där blir de jämnbördiga och det enda de hade kunnat bli beundrade för att de är kompetenta och moraliska - att deras inre är något de blir älskade för --- saknar man ett inre som kan bli beundrat blir det bilen och huset och allt annat - som titlar och inkomsten som yngre kvinnor vill ha.
Ingen vill ha mannen - men å andra sidan har ofta män inte mycket att erbjuda när de inte utvecklat detta...

[Esther]

Man kan läsa mer här....https://www.psykologiguiden.se/psykolog ... kup=mognad

antisocial personlighetsstörning
antisocial personality disorder, anti-social personality disorder [ˌæntɪˈsəʊʃəl ˌpɜ:səˈnælətɪ dɪsˈɔ:də], ASPD, APD; dyssocial personality disorder
Även: antisocialt personlighetssyndrom, antisocial personlighetsstörning, dyssocial personlighetsstörning, dissocial personlighetsstörning och amoralisk personlighetsstörning.

I förslagen 2012 till DSM-5 fanns termen
dyssocial personlighetsstörning (eng: dyssocial personality disorder [dɪˈsəʊʃəl ˌpɜ:səˈnælətɪ dɪsˈɔ:də]), en beteckning som motiverades med att beteendet inte nödvändigtvis behöver vara kriminellt eller oetiskt utan bara påtagligt bristfälligt i fråga om sociala kontakter och relationer, till exempel

opålitlighet och oberäknelighet,
benägenhet att skuldbelägga andra,
oförmåga att uppleva skuldkänslor,
oförmåga att inleda långvariga relationer med andra.

Den ännu så länge relativt neutrala termen "dyssocial" ansågs mera lämplig i psykologi och psykiatri än ordet "antisocial". Någon förändring i DSM-5 blev det dock inte i den här frågan.
I ICD-10 finns en liknande störning beskriven under beteckningen dissocial personlighetsstörning (eng: dissocial personality disorder), F60.2, i den svenska versionen av ICD-10 antisocial personlighetsstörning.

Denna typ av personlighetsstörning kan ta sig många uttryck, varierande från person till person, till exempel i upprepat kriminellt beteende, benägenhet att bedra andra för den egna vinningens eller det egna nöjets skull, uppflammande aggressivitet som yttrar sig i våldshandlingar eller hot om våld, oförmåga att etablera ordnade arbets- och familjeförhållanden, impulsivitet, hänsynslöshet och frånvaro av ånger- och skuldkänslor.

Många med denna typ av brister i sitt sociala beteende gör sig redan som barn eller i tonåren skyldiga till sådant som skolk, stölder, vandalism, våldsutövning, fysisk grymhet mot djur eller människor etc. Dock kan diagnosen antisocial personlighetsstörning/antisocialt personlighetssyndrom inte sättas förrän personerna blivit 18 år eller äldre, eftersom en del av beteendena kan förklaras av bristande mognad.

I ICD-10 och DSM-5 skiljer man mellan antisocial personlighetsstörning och uppförandestörning (conduct disorder, CD).
Relaterade sökord: funktionsnivå, impulskontrollstörning, personlighetsstörning, prosocialitet, PD-TS, sociopati.


Kriterier i förslagen 2012 till DSM-5 på antisocial personlighetsstörning
I förslagen till DSM-5 tillämpades en ny modell för diagnostik av personlighetsstörning som ifråga om antisocial personlighetsstörning hade följande utformning (återgiven i sektion III av den slutgiltiga DSM-5 men reserverad för ytterligare forskning):

A. Tydlig försämring i personlig och social funktionsnivå som tar sig uttryck i
1. störd jagfunktion (impairments in self functioning) i fråga om:
a. självidentitet (identity): är självcentrerad och har en självkänsla som är beroende av personlig vinning, makt och njutning,
eller
b. självstyrning (self-direction): mål sätts huvudsakligen efter deras värde för individen själv: inga stadigvarande normer för eget beteende tar form vilket leder till oförmåga att följa lagar och etiska principer.
och
2. störningar i interpersonellt fungerande (impairments in interpersonal functioning) i fråga om:
a. medkänsla (empathy): bryr sig inte om andras känslor, behov och bekymmer och ångrar inte att ha skadat eller misshandlat någon
eller
b. närhet (intimacy): är oförmögen att upprätta ömsesidiga nära relationer, eftersom tanken att utnyttja andra är främsta syftet med att relatera till dem, t ex genom svek och hotelser; använder dominans och tvång för att utöva kontroll över andra.

B. Förekomst av patologiska personlighetsegenskaper på följande områden:

1. Antagonism som utmärks av
a. manipulation av andra (manipulativeness): använder ofta svepskäl och kommer för förevändningar för att få kontroll överandra och påverka dem; är talför, insmickrande, charmig och förförisk,
b. svekfullhet (deceitfulness): oärlighet och bedrägeri, ger en falsk bild av sig själv, fabulering eller försköning av vad personen varit med om,
c. känslokyla (callousness): ingen känsla för andras känslor och problem; inga skuldkänslor och ingen ånger när personen skadat eller sårat andra: aggressivt, även sadistiskt beteende,
d. fientlighet (hostility): långvarig och ofta återkommande ilska; vrede och irritation även vid gliringar och mindre förolämpningar

2. Hämningslöshet som utmärks av
a. ansvarslöshet: obesvärad av ekonomiska och andra åtaganden; bristande respekt för – och ingen inriktning på att hålla – gjorda överenskommelser och löften,
b. impulsivitet: agerar enligt ögonblickets ingivelse: är helt uppfylld av nuet utan att tänka på konsekvenserna av handlingarna; har svårt att göra upp planer och att följa en gjord planering,
c. risktagande: ger sig in farliga, riskfyllda och självskadande aktiviteter, helt i onödan och utan tanke på följderna: har en benägenhet att uppleva tillvaron långtråkig och ger sig då in i aktiviteter som kan motverka långtråkigheten; är likgiltig för andras begränsade förmåga och vill inte inse faran för egen säkerhet.

Relaterat sökord: Psychopathy Checklist.

[JonasNyström]

Jordan Petersons föreläsningar värdesätter jag enormt. Inte minst de om GT, Jung, Nietzsche och Dostojevski.

Men handlar den där psykiatriska länken inte mer om dig själv? Jag känner i alla fall inte igen mig.


jn

[småkaniner]

Du, Esther, du har inte tänkt på att man som yngre kvinna tillsammans med äldre man (eller vice versa) kan vara den som har det psykologiska övertaget av samma skäl du menar är till den äldres favör eller av andra orsaker? Och att det finns yngre kvinnor - som föredrar äldre män just pga ovannämmda orsaker och att det i princip varit standard i Sverige och tom skulle kunna kopplas till biologiska instinkter? Vem är du att sätta dig till doms över det? Själv kan jag passa på att säga att min man var flera år yngre än mig men det hindrade inte honom för att få det fysiska och psykiska övertaget snabbt inpå vårt förhållande. Det är inte så enkelt som du verkar vilja göra gällande.

små kaniner

[småkaniner]

Är man maskulin, intellektuell, dominant och äldre än sin kvinna så får man räkna med att höra att man "har det psykologiska övertaget". Som om det var fråga om en motsättning, en kamp, där det gäller att vinna över den man umgås med. Jag må vara udda, eller feminin, men jag har aldrig riktigt kunnat ta det där på allvar. Ett övertag har man väl bara över någon man bekämpar, eller bekämpas av?

Implicit i föreställningen om ett psykologiskt övertag är att HAN försöker få HENNE att göra något hon egentligen inte VILL.

Eller har jag fel? Har jag missförstått begreppet psykologiskt övertag? Kan någon förbarma sig och förklara vad som menas med det?

För i mina små öron låter det som att en kärleksrelation är en form av subtilt gräl, att den bygger på en inneboende motsättning.

Är det så folk har det?

Och om de nu är så. Att han försöker få henne att göra något hon inte vill men som han tror är det bästa (som att inte smita undan från räkningar tex, eller våga stå för något) då är det väl snarare kärlek än manipulation? Eller tror folk att kärlek bara handlar om mjuka kramar och smek längst ryggen? Det finns väl många saker man inte kan vilja som vore bra för en (gå till tandläkaren tex) och där det vore bra om man slapp ta beslut utan blev tvingad.

Men jag vet. Nu tänker de flesta att man måste utveckla sådant själv och inte göra sig beroende av någon annan för att det inte är jämbördigt som om jämnbördighet är ett självändamål. Vem har sagt att det är det?

små kaniner

[Esther]

Jordan Petersons föreläsningar värdesätter jag enormt. Inte minst de om GT, Jung, Nietzsche och Dostojevski.

Men handlar den där psykiatriska länken inte mer om dig själv? Jag känner i alla fall inte igen mig.


jn

"den psykiatriska länken"? Vad mer exakt menar du med det?

[Esther]

Du, Esther, du har inte tänkt på att man som yngre kvinna tillsammans med äldre man (eller vice versa) kan vara den som har det psykologiska övertaget av samma skäl du menar är till den äldres favör eller av andra orsaker? Och att det finns yngre kvinnor - som föredrar äldre män just pga ovannämmda orsaker och att det i princip varit standard i Sverige och tom skulle kunna kopplas till biologiska instinkter? Vem är du att sätta dig till doms över det? Själv kan jag passa på att säga att min man var flera år yngre än mig men det hindrade inte honom för att få det fysiska och psykiska övertaget snabbt inpå vårt förhållande. Det är inte så enkelt som du verkar vilja göra gällande.

små kaniner

Det är ingen dom att konstatera att människan utvecklas och mognar med åldern - det är ett biologiskt faktum. Alla som jobbar som lärare vet att man inte kan förklara vissa saker för de som är yngre för att deras förmåga att förstå abstraktioner inte utvecklats ännu - tex.
Att kvinnor som växer upp utan far behöver en man som är deras far - är något man också känner till - och omvänt ja.
Det är belagt att så är fallet.
En man som är yngre än en kvinna eller en kvinna som är yngre än en man inom ett rimligt spann - säg 5 år åt vardera hållet i en mogen ålder 30-50 säger inte så mycket...
Däremot vet man att män i 50 inte är längre så sexuellt aktiva som kvinnor i den ålder är - och rent sexuellt passar en sådan äldre man med en 20 årig kvinna för de helst inte vill ha sex. Och omvänt äldre sexuellt mer aktiva kvinnor passar då med sexuellt aktiva unga män. Men sexualitet är inte ett förhållande - som redan J Petersen säger i sin video. De som bara vill ha sex och inget förhållande --- kan ju ha det.
Så....det finns studier på detta ---att den sexuellt inte så aktive gamle mannen passar då med den icke sexuellt lika aktiva kvinnan --- med individuella undantag så klart - men som norm sett.

Att jämnåriga är mer samspelta i mognad och allt avseende även deras liv - vet man också. Att en 20 åring har exakt samma intressen som en som är 50 vore ju att ta i --- om man tror det. Men många som sagt som växt upp utan far eller mor - vill kompensera det med sin partner. De som vill vara förälder åt sin partner har ju hittat rätt då. Därav dominans.
Att en tjugoåring kan dominera helt en gammal man - är också helt naturligt - för att han lever i rädslorna att inte räcka till, medvetenheten av att vara gammal för henne - vilket är ett faktum - och hon kan köra hårt med honom... det blir ett sådant fint utpressningsförhållande där hon kan krossa honom, utnyttja honom ekonomiskt och ha yngre snygga jämnåriga älskare --- vilket brukar vara vanligt.
Alla dessa patologiska förhållande är just - patologiska --- de är sjuka i grunden och kan aldrig bli något annat.

[Esther]

Själv kan jag passa på att säga att min man var flera år yngre än mig men det hindrade inte honom för att få det fysiska och psykiska övertaget snabbt inpå vårt förhållande.

små kaniner

Det kan jag förstå... för att du är gammal i hans ögon - och detta innebär att han kan använda det emot dig. Som unga kvinnor gör med gamla män. Vad som får människor att tro att det inte är fallet från början --- har ju med en avsaknad av insikt att göra. Samt att kunna se vem som är vem.
Det är inte sällan de som tror de kommer att ha ett övertag de söker - finner sig stå med omvänd lott.
För att den som de trodde de skulle dominera hade samma tankar fast omvänt - och genomför detta.

Som jag sa - dominans och en önskan till detta är en indikator på svaghet. De som vet detta kommer att utnyttja det.

[Anders]

Nu vet jag inte vad "sexuellt aktiv" innebär, om man helt enkelt är mer oattraktiv för att man blir rynkigare (det blir man tyvärr), annars så är det nog inga problem med det sexuella då man blir äldre än 50. Annars så är jag också lite tveksam till det här 50 åring ihop med 30 åring. Inte för att generation X skulle vara så mycket intelligentare än Generation Y eller Millenials, vilket lite hårdraget är vad Esther säger. Jag har då verkligen inte blivit intelligentare, bara smartare. Men det blir en skevhet, kanske främst i att den äldre har så mycket fler erfarenheter. Och man har inte samma referensramar. Skulle ha svårt att vara ihop med någon som inte vet vilka Anita och Televinken var. Eller minns den tid då det var riktigt coolt med ordentlig pudelfrisyr. Sub/Dom grejen i det hela har jag lite svårt att se åldersaspekten i. Mer än att en välbärgad man i medelåldern kan kompensera sina rynkor med pengar och finess. Det kanske en äldre kvinna också kan. Annars är det bara ett intresse man delar och förgyller bådas liv med. Om båda vill in i det av vettiga skäl.

[Esther]

För de som gillar Jung --- --- kan jag lämna ett litet bidrag som kan indikera vad detta handlar om med ålderskillnad i förhållanden där gamla män är med unga flickor --- och vise versa. Symboliskt andligt... bör nedanstående förstås.

Matteus 14

Johannes Döparens död
14 Vid den tiden fick landsfursten Herodes höra ryktet om Jesus, och han sade till sina tjänare: "Det är Johannes Döparen som har uppstått från de döda, och därför verkar dessa krafter i honom."

Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och slå honom i bojor och sätta honom i fängelse för Herodias skull, som var gift med hans bror Filippus. Ty Johannes hade sagt till Herodes: "Det är inte tillåtet för dig att ha henne." Herodes ville döda honom, men han var rädd för folket, eftersom man ansåg att Johannes var en profet. Så kom Herodes födelsedag, och Herodias dotter dansade inför gästerna. Herodes blev mycket förtjust och svor på att han skulle ge henne vad hon än begärde. Hon intalades då av sin mor att säga: "Ge mig här på ett fat Johannes Döparens huvud!" Fastän kungen var bedrövad över sin ed inför gästerna, befallde han att hon skulle få det. Och han lät halshugga Johannes i fängelset. Man bar in Johannes huvud på ett fat och gav det åt den lilla flickan, och hon bar det till sin mamma. Johannes lärjungar kom och tog den döda kroppen och begravde den. Sedan gick de och berättade alltsammans för Jesus.