Ägg - tvärvetenskapligt

[Algotezza]

Lite förslag på vidareutveckling inom tråden:

Klassikern: Hönan eller ägget - vilket kom först?

Hönan kom först. Och den allra första hönan var ett däggdjur.

Nej, det var en dinosaur.

[hakkapeliitta]

Det svåra med sådana här frågor om utveckling är tidsperspektivet som många inte förstår. Utvecklingen av olika livsformer kan ske över miljontals år och även små förändrigar ackumuleras och kan te sig överraskande i slutändan över en lång period.
Ägget hönan är en sådan fråga. Det är ju inte så att en art började värpa ägg från en dag till annan utan det är en lång process.
Är inte så insatt men gissar att frågan om ägget eller hönan är felställd.
Kan vara så att det under utvecklingens gång har funnits flera mellanformer.

[Vertumnus]

Om man definierar ägg som en behållare för en levande cell  med en näringsdepå så får man också betrakta växternas frön som ett slags ägg. Man kan då säga att allt levande kommer ur ägg utom encelliga djur. Så vad skiljer då ett encelligt djur från ett ägg? Kanske behållaren och näringsdepån? Å andra sidan är det encelliga djuret självt en slags behållare för arvsmassa med näringsdepå. Behovet av att skilja hönan från ägget och mellanliggande stadier kommer med de flercelliga organismerna, vilka samtliga utgår från EN cell.

[Algotezza]

Sedan kan man undra om de fåglar som utvecklades till dagens höns hade bättre flygförmåga men tappade denna under utvecklingens gång. Vilken utvecklingsmässig fördel har dålig flygförmåga?

[Vega]

Sedan kan man undra om de fåglar som utvecklades till dagens höns hade bättre flygförmåga men tappade denna under utvecklingens gång. Vilken utvecklingsmässig fördel har dålig flygförmåga?

Människan ger ju hönsen mat så länge de ger ägg och inte flyger iväg..

[Vega]

Om man definierar ägg som en behållare för en levande cell  med en näringsdepå så får man också betrakta växternas frön som ett slags ägg. Man kan då säga att allt levande kommer ur ägg utom encelliga djur. Så vad skiljer då ett encelligt djur från ett ägg? Kanske behållaren och näringsdepån? Å andra sidan är det encelliga djuret självt en slags behållare för arvsmassa med näringsdepå. Behovet av att skilja hönan från ägget och mellanliggande stadier kommer med de flercelliga organismerna, vilka samtliga utgår från EN cell.

Om livet har uppstått naturligt, så har problemet varit att hålla det vid liv, förökning är på sätt och vis ett förlängt liv.

[xion]

Sedan kan man undra om de fåglar som utvecklades till dagens höns hade bättre flygförmåga men tappade denna under utvecklingens gång. Vilken utvecklingsmässig fördel har dålig flygförmåga?

Ja, där har vi ännu ett bevis på att Lamarck hade rätt. Det som inte används tillbakabildas. Naturen är pragmatisk.

[Vertumnus]

Sedan kan man undra om de fåglar som utvecklades till dagens höns hade bättre flygförmåga men tappade denna under utvecklingens gång. Vilken utvecklingsmässig fördel har dålig flygförmåga?

Alla förmågor är förknippade med en kostnad, man kan se det som en balansräkning. Flygförmåga kräver att ett stort antal av kroppens gener samordnas. Mycket kan gå fel. Utan det evolutionära trycket blir balansräkningen en annan.

[Vertumnus]

Sedan kan man undra om de fåglar som utvecklades till dagens höns hade bättre flygförmåga men tappade denna under utvecklingens gång. Vilken utvecklingsmässig fördel har dålig flygförmåga?

Ja, där har vi ännu ett bevis på att Lamarck hade rätt. Det som inte används tillbakabildas. Naturen är pragmatisk.

Man kan ju också se det som att det som inte längre behövs tillbakabildas. Helt enligt Darwin.

[xion]

Sedan kan man undra om de fåglar som utvecklades till dagens höns hade bättre flygförmåga men tappade denna under utvecklingens gång. Vilken utvecklingsmässig fördel har dålig flygförmåga?

Ja, där har vi ännu ett bevis på att Lamarck hade rätt. Det som inte används tillbakabildas. Naturen är pragmatisk.

Man kan ju också se det som att det som inte längre behövs tillbakabildas. Helt enligt Darwin.

Inte helt enligt Darwin. Darwin har tolkats så, att det är slumpvisa mutationer som styr utvecklingen.
Lamarck och Bergson menade att utvecklingen styrs av anpassning till yttre omständigheter.

[Vertumnus]

Ja, där har vi ännu ett bevis på att Lamarck hade rätt. Det som inte används tillbakabildas. Naturen är pragmatisk.

Man kan ju också se det som att det som inte längre behövs tillbakabildas. Helt enligt Darwin.

Inte helt enligt Darwin. Darwin har tolkats så, att det är slumpvisa mutationer som styr utvecklingen.
Lamarck och Bergson menade att utvecklingen styrs av anpassning till yttre omständigheter.

Mutationer kan aldrig styra utvecklingen. De möjliggör utveckling samtidigt som de sätter begränsningar för vad som är möjligt, men där finns ingen styrfunktion.
Mutationers livskraft avgörs i de yttre omständigheter som är organismens livsmiljö.

[xion]

Man kan ju också se det som att det som inte längre behövs tillbakabildas. Helt enligt Darwin.

Inte helt enligt Darwin. Darwin har tolkats så, att det är slumpvisa mutationer som styr utvecklingen.
Lamarck och Bergson menade att utvecklingen styrs av anpassning till yttre omständigheter.

Mutationer kan aldrig styra utvecklingen. De möjliggör utveckling samtidigt som de sätter begränsningar för vad som är möjligt, men där finns ingen styrfunktion.
Mutationers livskraft avgörs i de yttre omständigheter som är organismens livsmiljö.

Människan kan gå in som en dominant "styrande livsmiljö", och avla fram förändringar som annars aldrig blivit livsdugliga. Till exempel i hundavel och andra tamdjur som grisar, kor, hästar m.m.

[Vertumnus]

Inte helt enligt Darwin. Darwin har tolkats så, att det är slumpvisa mutationer som styr utvecklingen.
Lamarck och Bergson menade att utvecklingen styrs av anpassning till yttre omständigheter.

Mutationer kan aldrig styra utvecklingen. De möjliggör utveckling samtidigt som de sätter begränsningar för vad som är möjligt, men där finns ingen styrfunktion.
Mutationers livskraft avgörs i de yttre omständigheter som är organismens livsmiljö.

Människan kan gå in som en dominant "styrande livsmiljö", och avla fram förändringar som annars aldrig blivit livsdugliga. Till exempel i hundavel och andra tamdjur som grisar, kor, hästar m.m.

Ja, på så vis skapas en slags endimensionell livsmiljö som gör dessa djur och växter närmast helt beroende av människans närvaro.

[Anne]

Om man definierar ägg som en behållare för en levande cell  med en näringsdepå så får man också betrakta växternas frön som ett slags ägg. Man kan då säga att allt levande kommer ur ägg utom encelliga djur. Så vad skiljer då ett encelligt djur från ett ägg? Kanske behållaren och näringsdepån? Å andra sidan är det encelliga djuret självt en slags behållare för arvsmassa med näringsdepå. Behovet av att skilja hönan från ägget och mellanliggande stadier kommer med de flercelliga organismerna, vilka samtliga utgår från EN cell.

Intressant! Kan du berätta lite mer om näringsdepån (helst med enklare ord, om du kan)?