Det idiotiska i att avfärda perspektiv

[OblivionII]

Så ja... nästa gäng nötter man hamnat i en för het diskussion med för att de inte fattar vad saker och ting handlar om...

Drog mitt standardexempel som jag dragit så många gånger förut i syfte att sätta saker i perspektiv.. Om just DU hade vunnit en miljon kronor när du var 5 år gammal så hade du värderat det högt och som något speciellt, t om. även senare i livet. Det hade varit något som följt dig genom livet.. det hade liksom varit svårt att släppa... - shit jag vann en mille när jag var 5 år gammal.. förstå vad stort, nästan unikt, och vad värdefullt det har varit...... vad svårt att släppa att jag varit så lyckligt lottad...

Min följdfråga är - om nu det "speciella" som hände i femårsåldern värderas så fasligt högt, varför inte värdera högre det fantastiska i att du, jag, vi faktiskt vann "rejset" av 4 miljoner spermier i just DEN satsen 5 år tidigare?
Varför anses det "för djupt" och "opåtagligt" för att vara en del av ens värderande av livets "storheter" när det är ett av det mest påtagliga man kan föreställa sig - det som la grunden för ens liv?
Hur kan man förringa en sån sak? Det som närmast är det...... absolut mest värdefulla som har hänt.

På riktigt nu, vad är det med människor??

Folk himlar med ögonen som att jag är idioten och som om de helt uppenbarligen har en mer reell/för oss människor mer påtaglig synvinkel på det hela.. men tillåt mig himla tillbaka åt ert inskränkta himlande. Det finns inga felaktiga perspektiv! (Utom erat?).

Folk förstår inte mig men jag vet att jag har rätt.

Till er som ser ner på "obildade perspektiv", ta åt er.

[reflex]

Ja, det där har du fattat, ser jag. Det oerhört osannolika i att just du eller just jag finns.
Jag brukar också tänka så där ibland. Om jag inte vunnit det där racet så hade jag inte funnits. Det hade varit brorsan eller syrran som varit här i stället.
Ska man var tacksam? Nej , bara förundrad hur finurligt det är ordnat. Livet skapar vid ett samlag en tävling där vinnaren tar allt. Alla andra bara försvinner. Verkliga losers. Så mot den bakgrunden är det väl dumt all kalla någon för just "loser". Nu är det ju ingen slump vem som vinner. Det är helt enkelt den snabbaste. Det är ju ingen garanti att den snabbaste egentligen är den bästa. Tvåan kanske var en Einstein eller en Mozart. Men sannolikheten är lite större att den mest välutvecklade spermien också är mest välutvecklad på det hela taget.
Jag tror det var någon Elias i Tröstlösa som skaldade i visans form: Du klagar, med du klagar dumt.............. du är ju född att börja med, och det är vackert så.

[OblivionII]

Ja, det där har du fattat, ser jag. Det oerhört osannolika i att just du eller just jag finns.
Jag brukar också tänka så där ibland. Om jag inte vunnit det där racet så hade jag inte funnits. Det hade varit brorsan eller syrran som varit här i stället.
Ska man var tacksam? Nej , bara förundrad hur finurligt det är ordnat. Livet skapar vid ett samlag en tävling där vinnaren tar allt. Alla andra bara försvinner. Verkliga losers. Så mot den bakgrunden är det väl dumt all kalla någon för just "loser".

"Oerhört osannolika" var orden.. helt spot on! Det finns oräkneliga osannolikheter som varit nödvändiga för vår existens och det är så intressant och svindlande att jag tänker på det varje eller nästan varje dag. En dag utan såna tankar är helt klart en tråkigare dag!
Senast för några timmar sen (iofs lite tack vare den här trådstarten i natt) när jag och en vän satt ute i solen på en brygga och njöt av vädret så fick jag en av de där tankarna. Bara någon halvmeter framför oss vimlade det ett moln av små knott och jag sa nåt i stil med "just DET DÄR knottets position och vår notering av det är helt avgörande för vår framtid".. och min vän som är van vid de här tankarna svarade till min glädje "ja.. och tack vare att du sa det så gjorde jag det här, och så klappade han med händerna mitt i molnet så att knotten yrde. Och jag replikerade (inte helt oväntat) att vi därmed kommer få andra barn i framtiden.
Alla händelser vi direkt eller indirekt upplever påverkar vårt handlande och skapar nya utgångspunkter för vårt nästa handlande, och alla handlingar påverkar i sin tur det exakta tillfället för framtida utlösningar vid samlag och därmed vilka individer som vinner racen. Det här självklara förstår inte de flesta människor och jag kan inte förstå varför. Det är varken särskilt "djupt" eller svårt att skapa sig en bild av och borde inte vara krångligt att koppla ens för mindre intelligenta människor, men t om. "smarta" människor ser ut som fågelholkar när jag nämner det här. Folk verkar tro att logikens lagar började gälla nånstans när just de hunnit bli några månader gammal. Allt innan dess är inget att lägga fokus på. "Men JÄKLAR vad häftigt att jag vann en mille när jag var 5 år... heeelt makalöst! Tack gode gud för det!!"

När jag öppnar ögonen ser jag något som förtjänar... ja.. du sa ordet - förundran. Men vart är alla förundrade människor? Jag ser mest ett synfält förpestat av en putläppande, muskelspännande, facebookande, bekräftelsesökande bunt av felprogrammerade människor med helt snedvridna ideal och "fokusområden". USCH! Sänd mig tillbaka till planeten jag kom ifrån! asap.

Nu är det ju ingen slump vem som vinner. Det är helt enkelt den snabbaste. Det är ju ingen garanti att den snabbaste egentligen är den bästa. Tvåan kanske var en Einstein eller en Mozart. Men sannolikheten är lite större att den mest välutvecklade spermien också är mest välutvecklad på det hela taget.

Ja den snabbaste av de som hade samma utgångspunkt närmast ägget, men sen ska det också slumpa sig så att farsan pallade med ett extra juck som gjorde att man fick en bättre startposition i förhållande till ägget. Bättre att vara en snigel en centimeter från mållinjen än en gepard en kilometer från mållinjen..

För övrigt... det kanske inte är någon nyhet för många här och säger inte så mycket om mänsklig reproduktion men jag läste eller hörde nåt om att det är längden på nån art av bananflugornas spermier som spelar större roll än hur snabbt de simmar. Orkar inte googla nu men de hade tydligen flera centimeter långa spermier, längre än hos något annat djur.

[SigurdV]

Nog är det hundraprocentigt sannolikt att jag är jag. Det är EXISTENS som möjligen är osannolikt, inte det existerande. Just du var inte bestämd på förhand. Det kunde ha blivit någon "annan" just du. Men denne hade antagligen varit lika förbryllad som du... och räknat lika fel på sannolikhet.

Det VORE märkligt om du vore någon annan än den du visar dig vara. Men det är du inte, så det är inget märkligt med just dig... du är bara en i den gigantiska högen som vi inte riktigt fattar varför den finns ... eh... där den nu visat sig finnas.

[OblivionII]

Det är EXISTENS som möjligen är osannolikt, inte det existerande. Just du var inte bestämd på förhand. Det kunde ha blivit någon "annan" just du. Men denne hade antagligen varit lika förbryllad som du... och räknat lika fel på sannolikhet.

Det VORE märkligt om du vore någon annan än den du visar dig vara. Men det är du inte, så det är inget märkligt med just dig... du är bara en i den gigantiska högen som vi inte riktigt fattar varför den finns ... eh... där den nu visat sig finnas.

Jag tror jag förstår tanken men jag vette tusan om jag tycker det är så stor skillnad ändå.

Existensen som helhet (universum) kan alltså tyckas vara osannolik men att tycka att existensen av något existerande i universum är osannolikt, t ex. en människa, det är feltänk?

Om en cykel är osannolik så är väl också cykeldäcket lika osannolik? Är inte allt ett?

Jag menar inte att jag eller någon annan har varit bestämd på förhand eller att det är något märkligt med just mig. Jag är bara förbryllad över att merparten av alla händelser här på jorden innan våra befruktningstillfällen har varit nödvändiga för vår existens.

[Anne]

Jag tycker att du, ur mitt perspektiv, är i den högre skalan av sexighet, Oblivion. Nog vore det idiotiskt att avfärda mitt perspektiv?

[OblivionII]

Jag tycker att du, ur mitt perspektiv, är i den högre skalan av sexighet, Oblivion. Nog vore det idiotiskt att avfärda mitt perspektiv?

Högst idiotiskt.

[SigurdV]

Hej Lynx! Hur är läget?

[SigurdV]

Existensen som helhet (universum) kan alltså tyckas vara osannolik men att tycka att existensen av något existerande i universum är osannolikt, t ex. en människa, det är feltänk?

Ja faktiskt
Livet är bara en konsekvens av universums begynnelsetillstånd och naturlagar.

[OblivionII]

Existensen som helhet (universum) kan alltså tyckas vara osannolik men att tycka att existensen av något existerande i universum är osannolikt, t ex. en människa, det är feltänk?

Ja faktiskt
Livet är bara en konsekvens av universums begynnelsetillstånd och naturlagar.

Jag kan inte låta bli att tycka att det är en självmotsägelse att säga att ett universum är (eller kan tänkas vara) osannolikt, men att det inte kan tänkas vara osannolikt att en planet, sol eller människa uppstår ur denna osannolikhet.
Då utgår du inte längre från att universum är osannolikt, utan just sannolikt.

Om spelplanen är osannolik kan heller inte spelarna vara sannolika.

Eller... om det är osannolikt att det finns ett rum där något kan lysa så kan inte fotoner vara sannolika.

[SigurdV]

Existensen som helhet (universum) kan alltså tyckas vara osannolik men att tycka att existensen av något existerande i universum är osannolikt, t ex. en människa, det är feltänk?

Ja faktiskt
Livet är bara en konsekvens av universums begynnelsetillstånd och naturlagar.

Jag kan inte låta bli att tycka att det är en självmotsägelse att säga att ett universum är (eller kan tänkas vara) osannolikt, men att det inte kan tänkas vara osannolikt att en planet, sol eller människa uppstår ur denna osannolikhet.
Då utgår du inte längre från att universum är osannolikt, utan just sannolikt.

Om spelplanen är osannolik kan heller inte spelarna vara sannolika.

Eller... om det är osannolikt att det finns ett rum där något kan lysa så kan inte fotoner vara sannolika.

Det vore kul om du höll fast vid din första förståelse hur jag menade. Det ÄR ett misstag att tycka att det är osannolikt att man är just sig själv! (man kunde inte varit nån annan för denne andre hade då varit man själv).Men att något finns är det mest oförklarliga jag känner till: VAD SKULLE KUNNA VARA ORSAK TILL EXISTENS? Hur kan nåt finnas innan existens finns?
Men ... OM något finns är det inte så osannolikt att det finns något annat.
Kan man slå en sexa så är det inte OMÖJLIGT att slå sex sexor...

[OblivionII]

Det vore kul om du höll fast vid din första förståelse hur jag menade. Det ÄR ett misstag att tycka att det är osannolikt att man är just sig själv! (man kunde inte varit nån annan för denne andre hade då varit man själv).Men att något finns är det mest oförklarliga jag känner till: VAD SKULLE KUNNA VARA ORSAK TILL EXISTENS? Hur kan nåt finnas innan existens finns?
Men ... OM något finns är det inte så osannolikt att det finns något annat.
Kan man slå en sexa så är det inte OMÖJLIGT att slå sex sexor...

.. jag som trodde jag förstod svenska. Jag får fundera på det här till imorgon kväll..

[Zokrates]

Just för alla som lever just nu oavsett art så kan det ju inte vara på något annat sätt än det
som faktiskt har skett och lett fram till just detta, det är varken osannolikt eller otroligt,
det måste ju vara som det är. Att sitta och spekulera i en massa om och tillfälligheter gör
det inte mer fantastiskt på något sätt, allt liv ingår i en obruten kedja och det är endast
de som har lyckats med detta som vi ser och kommer att se resultatet av, bortsett
från provrörsbarn där man medvetet befruktar ägg med till och med män som kan ha hunnit dö,
men å andra sidan verkar det ha straffat sig i form av att provrörsbarnen har lägre intelligens,
på måfå lyckas man alltså sämre med att plocka fram en bra spermie än vad naturen generellt kan.

[SigurdV]

Just för alla som lever just nu oavsett art så kan det ju inte vara på något annat sätt än det
som faktiskt har skett och lett fram till just detta, det är varken osannolikt eller otroligt,
det måste ju vara som det är. Att sitta och spekulera i en massa om och tillfälligheter gör
det inte mer fantastiskt på något sätt, allt liv ingår i en obruten kedja och det är endast
de som har lyckats med detta som vi ser och kommer att se resultatet av, bortsett
från provrörsbarn där man medvetet befruktar ägg med till och med män som kan ha hunnit dö,
men å andra sidan verkar det ha straffat sig i form av att provrörsbarnen har lägre intelligens,
på måfå lyckas man alltså sämre med att plocka fram en bra spermie än vad naturen generellt kan.

Du är inte korkad Zokrates.
Det är väl bara ditt estetiska sinne som inte blev utvecklat.
Du nöjer dej med att se fel hos andra... tänk om du kunde frigöra dej lite mer från dina känslor och presentera tankar neutralt.

[OblivionII]

Just för alla som lever just nu oavsett art så kan det ju inte vara på något annat sätt än det
som faktiskt har skett och lett fram till just detta, det är varken osannolikt eller otroligt,
det måste ju vara som det är. Att sitta och spekulera i en massa om och tillfälligheter gör
det inte mer fantastiskt på något sätt, allt liv ingår i en obruten kedja och det är endast
de som har lyckats med detta som vi ser och kommer att se resultatet av, bortsett
från provrörsbarn där man medvetet befruktar ägg med till och med män som kan ha hunnit dö,
men å andra sidan verkar det ha straffat sig i form av att provrörsbarnen har lägre intelligens,
på måfå lyckas man alltså sämre med att plocka fram en bra spermie än vad naturen generellt kan.

Får erkänna att jag slets med av reflex ordval "osannolikt" i den här tråden, och tyckte att det var ett bra ordval. Jag har snackat tidigare om det här med det fascinerande i att just vi existerar men har aldrig använt ordvalet "osannolikt". Tyckte det passade bra när det nämndes nu men det kanske inte var fallet när vi (ni) nu går in och definierar det i detalj. Antar att jag får lägga mig i den här frågan (lägger mig däremot inte i mina frågor jag fortfarande väntar på svar om..).. men ni kan fan inte påstå att det inte är hiskeligt fascinerande att just vi existerar och inte våra ofödda syskon. Att om er farfars farfars farfar inte fick ingivelsen att rapa klockan 21.07 den där kvällen så hade ni inte funnits.. ett sånt avgörande faktum kan man väl inte neka fascinationen till när man är i sina sinnes fulla bruk?
Stenhårda logiska människor utan inlevelse ger mig vibbar av psykopater och autistiska människor. Inte alls menat att det är fallet för dig eller er.. I'm must sayin'.. låt oss fascineras av livet!