Förändringen - det största i en människas liv?

[Anders]

Skulle lika gärna kunnat lägga den här i Politik ellet Filosofi. Tror det här är ett mycket viktigt ämne. Så:

Är inte förändring kanske det som påverkar en människa mest? Och mår inte en människa väldigt dåligt i en förändring? Egentligen?

http://youtu.be/XTAMsgAdsII

Lysande fotbollsmatch, hade den länken i annan tråd också, men i kommentarerna till det här youtubeklippet är är det lika mycket om racismen, de två bästa spelarna var färgade, och fick utstå en hel del då, 1978.. Men tänk efter lite. De som kastade bananer, var de verkligen "omänskliga"? Nu är det ju svårt att veta vad alla hade för skäl och hur de tänkte. Men såg de inte på invandringen med oro? En bild av arbetarna, som tog sig en bärs efter jobbet på puben, för att sedan gå hem, och få middagen serverad, var det inte något i den bilden som hotades? Folk kommer utifrån, hotar jobb, hotar kultur.

Hand i hand - orättvisor. Det som är ett stabilt läge innebär nästan alltid att någon har det sämre, den som såg till att det var middag färdigt, vem var det?
Men igen, så oändligt mycket smärta det kostat många nutida svenska par att vi inte har några roller att förhålla sig till. Som det har genererat gräl mellan mej och frun. Har försökt att ta upp det här med morsan, en hemmafru med en make i karriären. Men det är svårt.

Vad jag allt mer känner är att konservatism, i dess mer grundläggande form, alltså INTE den som anammas av rika sydstatsrepublikaner eller urfattiga/urrika araber - att man hittar något historiskt läge som man deklarerar som det-rätta. Utan NU. Läget just nu i ett land. Det bör inte ändras snabbt. Även om det inte är bra. Saddam var ingen höjdare, men att krossa honom, blev det bättre? Saker kan behöva förändras, men de skall ändras långsamt. Långsamt.

Jag var nog lite rasist innan jag började jobba multinationellt, och ser att jag har otroligt mycket mer gemensamt med Wen från Kina, Jacob från Syrien osv än med många av mina släktingar.
Tricket är - tror jag - att mångkultur, och kultur i förändring INTE är bra. Det är bra att det finns en kultur i ett land, och den skall ändras långsamt. Säg så här - då jag är i Spanien ser inte folk särskilt positivt på mej. Men då jag anstränger mig för att smälta in så mottas det positivt.då jag visar att jag respekterar spelreglerna. Är det inte så det skall vara?

[klorofyll]

Är inte förändring kanske det som påverkar en människa mest? Och mår inte en människa väldigt dåligt i en förändring? Egentligen?

Jag vet faktiskt inte riktigt, men det är en bra fråga... hur formas en personlighet?

Tricket är - tror jag - att mångkultur, och kultur i förändring INTE är bra. Det är bra att det finns en kultur i ett land, och den skall ändras långsamt.

Kan inte hålla med dig. Om Sverige skulle förändras oerhört fort i en positiv riktning, skulle du ha något emot det?

[Anders]

Klorofyll, visst vill folk ha det mycket bättre fort, men brukar det funka? Alltså på nationell nivå? Finns inga trisslotter, mer än kanske om ett land råkar hitta nån värdefull naturtillgång och exploaterar den.

Sveriges folkhem växte fram långsamt, under kohandlande mellan arbetarrörelse och kapital
Däremot i Ryssland x2 har man velat ändra snabbt med dåligt resultat. Nästan alla länder i "den arabiska våren", hur gick det?
Kina har infört sin kapitalism långsamt, med förhållandevis gott resultat.
Tänker du efter så är nästan alla goda förändringar i länder långsamma och revolutioner medför väldigt sällan att det snabbt blir bättre för särskilt många, däremot oftast väldigt mycket sämre för "motståndarna"!
Vetenskapliga rön mår bäst då de presenteras och får mogna i befolkningars och regeringars medvetande, anpassat till den verklighet som råder.

Det ligger i verklighetens natur skulle jag vilja påstå. Världen är komplicerad och svår. En snabb förändring blir nästan alltid en rationalisering.
Två killar som verkar fattat det här är Johan Rockström och Hans Rosling.

Tänk om alla människor kunde undvika att ta ställning för något och istället inse att saker är svåra. Finns vetenskapliga rön kan man kanske lita-på dem, men annars är ett ensidigt ställningstagande för nån "ism" nästan alltid en rationalisering. Tänk om alla sa "det här är svårt" om det som är icke trivialt, och verkligen ansträngde sig för att presentera alla för och emot istället för att argumentera. Och om besluten som togs kollektivt alltid var en kompromiss framtagen under vånda. Då skulle alla balla typer oja sig över att det var för tråkigt, för dålig action, inga snabba beslut. Men jag är ganska övertygad om att världen skulle bli ett bättre ställe.

[klorofyll]

Klorofyll, visst vill folk ha det mycket bättre fort, men brukar det funka? Alltså på nationell nivå?

Alltså, du talar om kultur, mångkultur är positivt så länge allt fungerar, snabb utveckling är positivt så länge allt fungerar. Ta ex.v. när vi med Internet började kommunicera och sprida information över klotet... vad hade vi kunnat göra för att den utvecklingen skulle gå långsammare?

Kina har infört sin kapitalism långsamt, med förhållandevis gott resultat.

Kinas BNP har väl ökat med 10% om året, jag kan inte kalla det för långsam utveckling, ekonomiskt har det haft gott resultat, men miljön, bl.a. i stora städer, är i verkligt dåligt skick.

Tänker du efter så är nästan alla goda förändringar i länder långsamma och revolutioner medför väldigt sällan att det snabbt blir bättre för särskilt många, däremot oftast väldigt mycket sämre för "motståndarna"!

Jag tänker att en god förändring bygger på att det finns alternativ, att man inte måste göra på ett speciellt sätt. Att man inte måste göra saker på det nya sättet, utan att man kanske kan fortsätta att göra som tidigare om man finner det bättre.

Om ett samhälle skall fungera bra, så måste man planera långsiktigt, fatta beslut som kan hålla över tid, stabilitet och moraliskt riktighet är en trygghet för medborgarna. Men å andra sidan... som Göran Johansson sade: MAN KAN INTE BACKA MED RÖVEN FÖRE IN I FRAMTIDEN!