Why

[Esther]

[Anne]

Tog precis en paus mellan tvätten och såg det här. Hur är det fatt, Esther? Vad har hänt?

[Esther]

Tog precis en paus mellan tvätten och såg det här. Hur är det fatt, Esther? Vad har hänt?

Sa Lynx och ställde ner sin tvättkorg och torkade sina händer på jeansen. Hon betraktade mig där jag stod i trappuppgången.
Milde tid, tänkte jag, vad ska jag säga nu då?
Så jag slog ned blicken och ....

[Anne]

Möt mig istället. Om du vill.

[klorofyll]

Tårar <-> Sanning <-> Verklighet -->
Sedan går det runt runt runt. Det är dock svårt att se det som rör sig när cementen har stelnat. Jag skojar bara. Den som gråter behöver bara en liten spegel att vinkla verkligheten med, jag du jag du, vi är alla speglar.

[klorofyll]

Ursäkta att jag skriver saker utan att tänka!

[Esther]

Jaha, tänkte jag, här står jag i trappuppgången och plötsligt kommer alla grannarna?!

Vilken dag... jag hade haft - och alla vill veta vad som hänt och samtidigt ville de säga något. Grannen nedanför Lynx, hon såg bekymrad ut för min skull och det verkade som hon tänkte att det hänt mig något.
Ja, vi hade väl haft våra duster kring tiderna i tvättstugan, tänkte jag vidare, kanske var det så att hon trodde att jag var ledsen för detta. Men så var det ju inte alls.
Utan det var den här dagen. Det var en sådan där dag när allt som kunde gå snett hade gjort det.

Grannen ovanför Klorofyll, han var som vanligt väldigt filosofisk och sa saker jag inte begrep alls. Han skriver visst böcker ... så det har väl med detta att göra att han alltid säger så djupa saker om allt - tänkte jag och satte nyckeln i låset.

Lynx stod kvar där i trappan och det såg ut som hon väntade på att jag skulle säga något som svar på hennes bekymrade frågor. Så jag vände mig om och log lite vänligt och sa: ingen fara med mig.
Så öppnade jag dörren och gick in i hallen, stämde dörren och drog en suck av lättnad.
Hemmet kändes som en varm filt efter en lång kall dag.
- Hallå, någon hemma, ropade jag.

Ljudet som hördes inifrån köket....

[klorofyll]

Jag tänker att jag är hårdast i världen, för jag känner mig så svag, framgång genom misslyckande, jag är inte pessimist, jag har bara höga målsättningar.

[hakkapeliitta]

Jag tänker att jag är hårdast i världen, för jag känner mig så svag, framgång genom misslyckande, jag är inte pessimist, jag har bara höga målsättningar.

Jag tror de flesta har fel prioritering, målsättning, i livet.
Många prioriterar status, pengar. Speciellt när man är yngre, jag är inget undantag.
Men ju äldre man blir, att må bra, vara harmonisk, ha ett intressant liv är första prioritet, oavsett status, pengar.
Jag själv är upptagen minst 12 timmar om dygnet med intressant sysselsättning men jag är inte harmonisk i själen. Kommer kanske aldrig dit. Är väl möjligen bara att acceptera sakens tillstånd. En orolig rastlös själ.

[Esther]

Inne i mitt kök satt Klorofyll med sin kompis Hacka. De hade varsin öl och satt och funderade på livet tydligen.
Hur i hela fridens namn hade de hamnat i mitt kök, tänkte jag?!
För bara några minuter sedan hade jag ju sett Klorofyll ute i trappuppgången när han sa något kryptiskt om sitt skrivande. Märkligt, tänkte jag!

Där sitter de som de inte gjort annat mitt i mitt kök!
Jag tog av mig duffeln och kängorna och begav mig till badrummet för att tvätta händerna och fundera på vad jag skulle laga till kvällsmat. Precis när jag var klar då ringde det och jag skyndade ut ur badrummet för att svara.

[hakkapeliitta]

Inne i mitt kök satt Klorofyll med sin kompis Hacka. De hade varsin öl och satt och funderade på livet tydligen.
Hur i hela fridens namn hade de hamnat i mitt kök, tänkte jag?!
För bara några minuter sedan hade jag ju sett Klorofyll ute i trappuppgången när han sa något kryptiskt om sitt skrivande. Märkligt, tänkte jag!

Där sitter de som de inte gjort annat mitt i mitt kök!
Jag tog av mig duffeln och kängorna och begav mig till badrummet för att tvätta händerna och fundera på vad jag skulle laga till kvällsmat. Precis när jag var klar då ringde det och jag skyndade ut ur badrummet för att svara.

Känner du till Archimedes princip; när en kropp sänks ner i vatten ringer telefonen?

[Esther]

Inne i mitt kök satt Klorofyll med sin kompis Hacka. De hade varsin öl och satt och funderade på livet tydligen.
Hur i hela fridens namn hade de hamnat i mitt kök, tänkte jag?!
För bara några minuter sedan hade jag ju sett Klorofyll ute i trappuppgången när han sa något kryptiskt om sitt skrivande. Märkligt, tänkte jag!

Där sitter de som de inte gjort annat mitt i mitt kök!
Jag tog av mig duffeln och kängorna och begav mig till badrummet för att tvätta händerna och fundera på vad jag skulle laga till kvällsmat. Precis när jag var klar då ringde det och jag skyndade ut ur badrummet för att svara.

- Känner du till Archimedes princip; när en kropp sänks ner i vatten ringer telefonen?

Ropade Hacka från köket när jag fumlade runt i fickan på duffeln efter min mobil.

-Va, skrek jag tillbaka, samtidigt som jag kopplade upp samtalet.
- Hallå, sa...

[hakkapeliitta]

Inne i mitt kök satt Klorofyll med sin kompis Hacka. De hade varsin öl och satt och funderade på livet tydligen.
Hur i hela fridens namn hade de hamnat i mitt kök, tänkte jag?!
För bara några minuter sedan hade jag ju sett Klorofyll ute i trappuppgången när han sa något kryptiskt om sitt skrivande. Märkligt, tänkte jag!

Där sitter de som de inte gjort annat mitt i mitt kök!
Jag tog av mig duffeln och kängorna och begav mig till badrummet för att tvätta händerna och fundera på vad jag skulle laga till kvällsmat. Precis när jag var klar då ringde det och jag skyndade ut ur badrummet för att svara.

- Känner du till Archimedes princip; när en kropp sänks ner i vatten ringer telefonen?

Ropade Hacka från köket när jag fumlade runt i fickan på duffeln efter min mobil.

-Va, skrek jag tillbaka, samtidigt som jag kopplade upp samtalet.
- Hallå, sa...

Esther, heter hakka, inte hacka.
Hakka förljer ett fornnordiskt sätt att skriva dubbelkonsonanter. Ditt hacka är påverkad av kontinentalt skrivsätt. Jag är stolt nordbor, flikka lilla.

[klorofyll]

Jag tänker att jag är hårdast i världen, för jag känner mig så svag, framgång genom misslyckande, jag är inte pessimist, jag har bara höga målsättningar.

Jag tror de flesta har fel prioritering, målsättning, i livet.
Många prioriterar status, pengar. Speciellt när man är yngre, jag är inget undantag.
Men ju äldre man blir, att må bra, vara harmonisk, ha ett intressant liv är första prioritet, oavsett status, pengar.
Jag själv är upptagen minst 12 timmar om dygnet med intressant sysselsättning men jag är inte harmonisk i själen. Kommer kanske aldrig dit. Är väl möjligen bara att acceptera sakens tillstånd. En orolig rastlös själ.

Istället för att tänka vad andra tycker: vad gör de om jag beter mig såhär? Som att jag bryr mig. Jag kan göra det jag gör utan att någon ser. Min ögon är mitt svärd som skär genom luften som i grädde.

[Anne]

(Tråden borde ligga i lekstugan).

Lynx hade små krämpor i ryggen efter tvätt och strykning. Herr H plaskade i badkaret i lägenheten ovanpå. Lynx funderade på vem som var mest behov av en livboj. Tossejäntan eller... Lynx funderade på om hon borde ha sagt något till Anders när han stod och bokade tvättpass då hon gick förbi.