Vilken filosof skulle du helst bjuda in till filosofiforum?

[David H]

Ponera att du fick bjuda in en filosof till det här forumet. Antingen död eller nu levande. Och denna person skulle då hänga på det här forumet och följa med i forumets diskussioner. Vem skulle du då välja?

[David H]

En följdfråga är väl då vem som uppfyller kriterierna för att vara en filosof, tänker jag. Innebär det att jag kan bjuda in vem som helst, eller behöver det vara en officiellt titulerad filosof? Om jag ska utgå från officiellt titulerade filosofer blir valmöjligheterna mer begränsade. Och jag är inte övertygad om att det är någon som blivit officiellt titulerad som filosof som skulle tillföra mest till diskussionerna här på filosofiforum.

Gärna skulle det väl vara någon som kommer med nytt perspektiv och ny kunskap, tänker jag. Som tillför något viktigt som saknas i diskussionerna här. En sak som kan noteras då är exempelvis att det så vitt jag vet inte är någon kvinna som aktivt skriver här. Vore det då lämpligt att bjuda in någon kvinna? Men så kan jag också tänka att det inte är en garanti att komma med intressant kunskap och intressanta infallsvinklar bara för någon har ett visst biologiskt kön. Och ska vi utgå från officiellt titulerade filosofer bland kvinnor är valmöjligheterna inte så stora... Vad är jag då bekant med..? Iris Murdoch, Julia Kristeva...? De är nog intressanta att lyssna till, men inget exceptionellt direkt tänker jag. Här i Sverige har vi t ex Jonna Bornemark,, och ja, visst skulle jag gärna se henne delta i diskussionerna här...men kanske inte mitt förstahandsval.
Bland kvinnor som inte är officiellt titulerade filosofer men som jag ändå gärna skulle se hänga på filosofiforum är JK Rowling och Laleh. De har en massa intressant inom sig som skulle kunna lockas fram i dialog tänker jag.

Men kanske är det ändå så att bästa nya medlemmen kommer som en överraskning. Kanske är det inte personen som man önskar hit, men personen som ger en det man behöver utan att man visste att man behövde det.

[Pilatus]

Alla, gärna personer som Simone de Beauvoir, Ayn Rand, Philippa Foot och Hannah Arendt.
Jeanette Emt och många med intresse för att diskutera filosofi.

[hakkapeliitta]

Hegel kanske?
Han behärskade varje del av filosofin, logiken, naturfilosofin, metafysiken, etiken etc.

Hans Ande, som vill förverkliga sig själv är en historisk nödvändighet.
Citerar Wiki, som inkluderar herre/slav problematiken. I Hegels tolkning är herre/slav ingen beskrivning av slavsamhället, utan Andens utveckling från slav till herre.

citat

Hegel ifrågasatte den grekisk-kristna subjektsuppfattning som finns till exempel René Descartes teorier. Enligt Hegel uppstår självmedvetande/jag genom jagets medvetande om den Andre. (a) Jaget förlorar sig självt, för att finna sig själv i den Andre. (b) Den Andre överskrids, underordnas jaget. (c) Jaget konstitueras genom den Andre.

(a) Den Andre undanträngs för att jaget ska kunna konstituera en ”egen-status”. (b) Eftersom jaget finns i det undanträngda, undanträngs även jaget. (c) – Jagets självidentitet uppstår: A=A; och den Andres: B=B. Jaget definierar sig självt negativt: Jag är icke den Andre.

Medvetande A producerar alltså sitt självmedvetande, (A), genom sitt medvetande om medvetande B, vilket i sin tur producerar sitt självmedvetande, (B), genom medvetande om medvetande A

Jaget vill bli självständigt, ett rent vara-för-sig: en individ, ett Jag. Eftersom den Andre finns i jaget, är Jaget dock alltid delvis i-sig (tingartat). Hegel beskriver det som en kamp på liv och död . I självmedvetandet finns både ett ”jag” och ett ”icke-jag”. Eftersom självmedvetandet inte är rent finns ingen ”självvisshet” (jaget är beroende av den Andre). Jaget vill utplåna icke-jaget/Livet, och konstituera ett rent för-sig-själv.

Eftersom den Andre trots allt behövs (eftersom ingen bekräftelse och därför inget självmedvetande kan konstitueras utan henne) formaliseras deras relation i en Herre-Slav-dialektik. I kampen förtingligas/alieneras den svagare sidan.

Herren producerar begär. Slaven producerar tillfredsställelse. Trots slavens formellt underordnade ställning är slaven dock mer självständig. Herren som ”herre” förutsätter slaven. Slaven är perverterad, en icke-människa. När herren möter slavens blick ser han inte ett annat medvetande. Han ser istället en förtingligad livsform. En livsform som finns till för herren. Herren möter omvärlden/tingen/föreställningar genom slavens förmedling. Slavens kontakt med omvärlden är oförmedlad, renare.

/slut citat

Rätt fantastisk och intressant tankekonstruktion Hegel skapar.
Är väl därför han är en av de mest betydelsefulla filosofer. Folk kan inte sluta fascineras och skapa egna tolkningar.

[hakkapeliitta]

Vi har ju haft diskussioner här på FF om jaget.
Jag inbillar mej att de flesta barnpsykologer är överens med Hegel om jagets skapande/utveckling/tillkomst.

Hegel menade att jaget (i barnets utveckling) förutsätter en uppfattning om ”des Andres”, den andra som inte är jag.
Ett barns jag förlorar sitt egoistiska jag när hen ser andra genom sitt jag, Barnet börjar konstruera sitt eget jag och uppfattar till slut sitt eget jag, som sej själv som individ.

/amatörpsykologen

[Anders]

Ven som verkligen skulle kunna komma i bra diskussioner med armchairs som oss, som man skulle kunna tänka sig vilja prata med andra än akademin - såna som Platon, Aristoteles, Kant eller Nussbaum går nog bort. Kant är lurig i och för sig. Han var seriöst i tresserad av spöken, fred, Lissabons undergång, inte bara djupa tankar om perception och moral. Och skall ha varit en uppskattad middagsgäst i Königsberg.

Wittgenstein, Sartre och Kierkegaard för snobbiga. Möjligen skulle Wittgenstein kunna intresseras för delta-konceptet.

Tänker såna som demonstrerat lite utblick - Russell, Åsa Wikforss(hon skulle kunna vara en kandidat på riktigt), Rorty, Mill, och naturligtvis Sokrates. Kanske Zizek.

[David H]

Ven som verkligen skulle kunna komma i bra diskussioner med armchairs som oss, som man skulle kunna tänka sig vilja prata med andra än akademin - såna som Platon, Aristoteles, Kant eller Nussbaum går nog bort. Kant är lurig i och för sig. Han var seriöst i tresserad av spöken, fred, Lissabons undergång, inte bara djupa tankar om perception och moral. Och skall ha varit en uppskattad middagsgäst i Königsberg.

Wittgenstein, Sartre och Kierkegaard för snobbiga. Möjligen skulle Wittgenstein kunna intresseras för delta-konceptet.

Tänker såna som demonstrerat lite utblick - Russell, Åsa Wikforss(hon skulle kunna vara en kandidat på riktigt), Rorty, Mill, och naturligtvis Sokrates. Kanske Zizek.

Vem som skulle komma i bra diskussioner med övriga forummedlemmar är en avgörande fråga för vem jag skulle vilja bjuda in helt klart. Att bjuda in någon bara i egenskap av tidigare meriter skulle nog inte ge så mycket...i så fall har vi ju lika gärna deras tidigare texter som vi kan läsa och citera från.

Wittgenstein är en intressant kandidat tycker jag. Han ska ju ha sagt att "A philosopher who is not taking part in discussions is like a boxer who never goes into the ring" - vilket visar förståelse för det vitala med dialog inom filosofi. Och jag tror att han skulle få ut något av att läsa och diskutera med nog alla medlemmar här på forumet. Men hur långt skulle hans tålamod och kreativa förmåga räcka för att kunna ha intressanta och meningsfulla diskussioner? Det är jag osäker på. Och hur skulle han förhålla sig i diskussioner om dagsaktuella samhällsproblem? De som kände Wittgenstein ska ha berättat att W noga följde världshändelserna och världspolitiken, men däremot gjorde inte W några utsvävningar om detta i texterna han skrev. Jag är lite orolig att han skulle hålla en låg profil och svara undvikande på sådana frågor.
På hela taget en intressant kandidat, men jag tror det finns andra som vore ännu mer intressanta att ta till filosofiforum!

[Anders]

Ven som verkligen skulle kunna komma i bra diskussioner med armchairs som oss, som man skulle kunna tänka sig vilja prata med andra än akademin - såna som Platon, Aristoteles, Kant eller Nussbaum går nog bort. Kant är lurig i och för sig. Han var seriöst i tresserad av spöken, fred, Lissabons undergång, inte bara djupa tankar om perception och moral. Och skall ha varit en uppskattad middagsgäst i Königsberg.

Wittgenstein, Sartre och Kierkegaard för snobbiga. Möjligen skulle Wittgenstein kunna intresseras för delta-konceptet.

Tänker såna som demonstrerat lite utblick - Russell, Åsa Wikforss(hon skulle kunna vara en kandidat på riktigt), Rorty, Mill, och naturligtvis Sokrates. Kanske Zizek.

Vem som skulle komma i bra diskussioner med övriga forummedlemmar är en avgörande fråga för vem jag skulle vilja bjuda in helt klart. Att bjuda in någon bara i egenskap av tidigare meriter skulle nog inte ge så mycket...i så fall har vi ju lika gärna deras tidigare texter som vi kan läsa och citera från.

Wittgenstein är en intressant kandidat tycker jag. Han ska ju ha sagt att "A philosopher who is not taking part in discussions is like a boxer who never goes into the ring" - vilket visar förståelse för det vitala med dialog inom filosofi. Och jag tror att han skulle få ut något av att läsa och diskutera med nog alla medlemmar här på forumet. Men hur långt skulle hans tålamod och kreativa förmåga räcka för att kunna ha intressanta och meningsfulla diskussioner? Det är jag osäker på. Och hur skulle han förhålla sig i diskussioner om dagsaktuella samhällsproblem? De som kände Wittgenstein ska ha berättat att W noga följde världshändelserna och världspolitiken, men däremot gjorde inte W några utsvävningar om detta i texterna han skrev. Jag är lite orolig att han skulle hålla en låg profil och svara undvikande på sådana frågor.
På hela taget en intressant kandidat, men jag tror det finns andra som vore ännu mer intressanta att ta till filosofiforum!

Det skulle bli mycket prat om teknik, introversion och uppväxthabitat.

[David H]

Det skulle bli mycket prat om teknik, introversion och uppväxthabitat.

Mycket kultur och musik tror jag också. Wittgenstein ägnade betydligt mer tid åt att läsa skönlitteratur än fackfilosofi, tror jag kan vara bra att påminna sig om.

[hakkapeliitta]

Kan ni som uppskattar Wittgenstein berätta vad som var så fantastisk med honom?
Utan att ha läst honom uppfattar jag honom som en torrboll, han föddes i en välbärgad familj och kunde med kraft av detta vräka ur sej massa nonsens.
Jag uppfattar honom som en populär student, men en sådan irriterande typ som vräker ur sej massa smörja. Vi alla har träffat dessa typer.

[Illusionen]

Ponera att du fick bjuda in en filosof till det här forumet. Antingen död eller nu levande. Och denna person skulle då hänga på det här forumet och följa med i forumets diskussioner. Vem skulle du då välja?

https://www.youtube.com/watch?v=ozQyRUsyDIM

/Illusionen

[David H]

Kan ni som uppskattar Wittgenstein berätta vad som var så fantastisk med honom?
Utan att ha läst honom uppfattar jag honom som en torrboll, han föddes i en välbärgad familj och kunde med kraft av detta vräka ur sej massa nonsens.
Jag uppfattar honom som en populär student, men en sådan irriterande typ som vräker ur sej massa smörja. Vi alla har träffat dessa typer.

Om jag ska berätta vad jag uppskattar med Wittgenstein är det mest att jag tycker att han är en allmänt vettig tänkare. Wittgenstein skrev att målet med filosofi är rättvisa, och det stämmer överens med min syn också.

Om du är nyfiken på att lära dig mer om Wittgenstein eller om du har något att invända mot vad han skrivit, rekommenderar jag den här tråden: viewtopic.php?f=1&t=9088

[Anders]

Kan ni som uppskattar Wittgenstein berätta vad som var så fantastisk med honom?
Utan att ha läst honom uppfattar jag honom som en torrboll, han föddes i en välbärgad familj och kunde med kraft av detta vräka ur sej massa nonsens.
Jag uppfattar honom som en populär student, men en sådan irriterande typ som vräker ur sej massa smörja. Vi alla har träffat dessa typer.

Om jag ska berätta vad jag uppskattar med Wittgenstein är det mest att jag tycker att han är en allmänt vettig tänkare. Wittgenstein skrev att målet med filosofi är rättvisa, och det stämmer överens med min syn också.

Om du är nyfiken på att lära dig mer om Wittgenstein eller om du har något att invända mot vad han skrivit, rekommenderar jag den här tråden: viewtopic.php?f=1&t=9088

Lite nyfiken, var skrev W om att målet med filosofi är rättvisa? Skulle vilja se hur han formulerade det.

[Pilatus]

Lite nyfiken, var skrev W om att målet med filosofi är rättvisa? Skulle vilja se hur han formulerade det.

Anders startade en tråd här på forumet för tio år sedan om Wittgenstein och rättvisan.

Wittgenstein skrev i Tractatus, 1918 att "rättvisa är vad världen egentligen kräver".

I "Filosofiska undersökningar" (1953), diskuterar Wittgenstein mänsklig värdighet. "Vi säger: det är orättvist att behandla människor på det sättet. Men vad betyder det? Orättvisa i en viss bemärkelse består ju bara i att behandla någon på ett sätt som strider mot deras mänskliga värdighet. Vad som strider mot människors värdighet kan inte preciseras a priori. Det är bara det faktum att en viss behandling av en människa bryter mot vår instinktiva känsla av rättvisa som gör att vi kallar det orättvist." (Filosofiska undersökningar, s. 244)

[David H]

Lite nyfiken, var skrev W om att målet med filosofi är rättvisa? Skulle vilja se hur han formulerade det.

De här deja vu-upplevelserna... jag vet inte vad jag ska göra för att bättre hantera det. Jag vet inte hur många gånger det hänt att du Anders kommer med ett påstående eller ställer en fråga som jag tycker är bra, och glad i hågen tar jag mig tid och formulerar ett svar... och så väntar jag förväntansfullt på hur du ska motta mitt svar. Men så resulterar det i att jag får ingen respons alls på svaret jag skriver, och så känner jag mig något snopen.
Och sen några månader eller några år senare, så återupprepar du igen samma påstående eller fråga.

Bara för att ta som exempel, från Wittgenstein-tråden 21/9 - 2021:

Nu blir jag nyfiken - var skriver W om att filosofin mål är att uppnå rättvisa?

Han skriver framför allt om det i avsnittet "Philosophy" som är en del av "The Big Typescript". I en av underrubrikerna till avsnittet Philosophy har Wittgenstein skrivit “THE GOAL [OF PHILOSOPHY]: THE TRANSPARENCY OF ARGUMENTS. JUSTICE.”. Och det vidareutvecklas i exempelvis detta citat “Our only task is to be just. That is, we must only point out and resolve the injustices of philosophy, and not posit new parties—and creeds.”

Referens: viewtopic.php?f=1&t=9088&p=301586&hilit=justice#p301586

Finns det något vi kan göra för att bryta denna trend?