Vad lockar er till detta forum?

[linssoppa]

Undrar över folks motivationer till att komma in här och diskutera saker.

Personligen är det två grejer: 1) älskar diskussion/det intellektuella utbytet i sig självt, alltså den omedelbara stimulansen det ger 2) tror att det kan leda till bättre kunskap och förståelse, vilket ultimat kan göra världen till en bättre plats.

[David H]

Undrar över folks motivationer till att komma in här och diskutera saker.

Personligen är det två grejer: 1) älskar diskussion/det intellektuella utbytet i sig självt, alltså den omedelbara stimulansen det ger 2) tror att det kan leda till bättre kunskap och förståelse, vilket ultimat kan göra världen till en bättre plats.

Gärna skulle jag säga att det är för alternativ 2) som du nämner här. Om det verkligen är något som gör världen till en bättre plats vet jag dock inte, men jag tänker att det i alla fall finns en sådan strävan.

Jag försöker leva mitt liv som en slags ström, där olika händelser integreras i en helhet. Som det här klippet från filmen Modig som jag postat några gånger, om att följa de blå plupparna:

Sen hur väl jag lever upp till detta vet jag dock inte.... I en dröm jag hade var filosofiforum en "fantasiförening" och att diskutera på forumet innebar att ha en fest inom föreningen:

Manifest emot punken
Jag drömde att jag var medlem i någon slags fantasiförening [filosofiforum], och till kvällen var det planerat en fest i föreningen [skulle diskuteras]. Två personer från föreningen kom till sjukhusavdelningen där jag jobbar för att hämta upp mig. Dels var det en ganska kraftigt byggd rysk kille, som jag kände igen som Andrey [Anders], och dels var det en tystlåten tjej med ovanliga kläder, som jag inte kunde namnet på [lynx/Anne]. Tyvärr kunde jag däremot inte följa med dem eftersom jag inte var färdig på jobbet, men jag lovade att komma direkt efteråt istället.

Så en stund senare när jag tyckte att jag var färdig på jobbet samlade jag ihop mina saker och planerade att ge mig av. Enklaste vägen var att gå via en patientsal där det fanns en ventilationslucka som jag kunde peta upp, och via den passagen teleportera mig direkt till festen. Problemet var bara att på just den patientsalen var det en patient som hade ett läkarsamtal, och jag ansåg det därför olämpligt att gå in och störa.

Istället vände jag åter till korridoren där jag stötte på en sjuksköterskekollega. Hon sa att hon kände till mina planer om att gå på en fest, och så tillade hon sen att även hon hade en plan att gå på fest under kvällen. En annan fest då förstås. Även hon behövde sluta tidigare. Och hon ville att jag skulle göra henne en tjänst innan jag begav mig av. Hon tog fram en penna och ett tomt papper och riktade mot mig, ”jag vill att du ska skriva ett manifest emot punken”.

Den märkliga förfrågan och hennes allvarliga uppsyn på det gjorde att jag blev aningen paff. ”Ett manifest emot punken? Låter inte det väl pry...dt?”.
Och i samma stund började jag på vakna från drömmen. Prydt?? Så heter det väl inte? Hur ska jag böja ordet ”pryd” i neutrum?

[linssoppa]

Undrar över folks motivationer till att komma in här och diskutera saker.

Personligen är det två grejer: 1) älskar diskussion/det intellektuella utbytet i sig självt, alltså den omedelbara stimulansen det ger 2) tror att det kan leda till bättre kunskap och förståelse, vilket ultimat kan göra världen till en bättre plats.

Gärna skulle jag säga att det är för alternativ 2) som du nämner här. Om det verkligen är något som gör världen till en bättre plats vet jag dock inte, men jag tänker att det i alla fall finns en sådan strävan.

Tack för ditt personliga svar! Som jag ser det räcker det med att någon förstår någonting nytt (inklusive jag själv) för att världen ska ha blivit en lite bättre plats. Så jag tänker att det är fullt görbart!

[David H]

Tack för ditt personliga svar! Som jag ser det räcker det med att någon förstår någonting nytt (inklusive jag själv) för att världen ska ha blivit en lite bättre plats. Så jag tänker att det är fullt görbart!

En utmaning med detta om att göra världen till en bättre plats tänker jag dock kan vara att det inte alltid bidrar till ökad förnöjsamhet i alla situationer. Den som "ställer saker till rätta" kan ibland vara en glädjedödare, se exempelvis detta klipp:


Jag skriver inte detta för att jag inte vill att saker ska ställas till rätta, eller för att jag vill hindra andra från att göra som Stålmannen i klippet ovan...men vill försöka belysa att det kan vara mer komplicerat än vad det verkar. Det gäller inte att bara vara hjälpsam, det gäller ibland att ha bra timing också... och det är ett skäl till att jag återkommer till de "blå plupparna". Jag ser inte helhetslösningen, men jag ser (ibland) de blå plupparna, och försöker följa dessa. Sokrates, som jag ser som en förebild, han hade inga blå pluppar, men han hade sin Daimon, som jag tänker kan ses som en motsvarighet till detta.

[linssoppa]

En utmaning med detta om att göra världen till en bättre plats tänker jag dock kan vara att det inte alltid bidrar till ökad förnöjsamhet i alla situationer. Den som "ställer saker till rätta" kan ibland vara en glädjedödare, se exempelvis detta klipp:


Jag skriver inte detta för att jag inte vill att saker ska ställas till rätta, eller för att jag vill hindra andra från att göra som Stålmannen i klippet ovan...men vill försöka belysa att det kan vara mer komplicerat än vad det verkar. Det gäller inte att bara vara hjälpsam, det gäller ibland att ha bra timing också... och det är ett skäl till att jag återkommer till de "blå plupparna". Jag ser inte helhetslösningen, men jag ser (ibland) de blå plupparna, och försöker följa dessa. Sokrates, som jag ser som en förebild, han hade inga blå pluppar, men han hade sin Daimon, som jag tänker kan ses som en motsvarighet till detta.

Jag tror jag förstår problemet du belyser. Men jag föreslår en enklare lösning: ökad kunskap är alltid det långsiktigt korrekta. Att skona någons känslor kan vara bra kortsiktigt, men på sikt är sanningen viktigare. Kanske inte inom en överskådlig framtid, kanske aldrig inom en enskild individs liv. Men som mänsklighet kommer vi i slutänden alltid att tjäna på ökad kunskap. (Och hyfsat ofta gäller detta även inom en överskådlig framtid på det individuella planet, föreställer jag mig.) Detta är åtminstone min spontana intuition, i skrivande stund.

Angående videoklippet: 1) mycket roligt, aldrig sett innan. Stödjer ej Stålmannens bristande respekt för italienska fornminnen 2) videoklippet syns inte i min webbläsare om jag inte kopierar ut och googlear inbäddningslänken, vilken jag bara kommer åt om jag försöker citera det du skrivit, så det kanske är något fel med det där sättet att infoga videoklipp.

[David H]

Jag tror jag förstår problemet du belyser. Men jag föreslår en enklare lösning: ökad kunskap är alltid det långsiktigt korrekta. Att skona någons känslor kan vara bra kortsiktigt, men på sikt är sanningen viktigare. Kanske inte inom en överskådlig framtid, kanske aldrig inom en enskild individs liv. Men som mänsklighet kommer vi i slutänden alltid att tjäna på ökad kunskap. (Och hyfsat ofta gäller detta även inom en överskådlig framtid på det individuella planet, föreställer jag mig.) Detta är åtminstone min spontana intuition, i skrivande stund.

Angående videoklippet: 1) mycket roligt, aldrig sett innan. Stödjer ej Stålmannens bristande respekt för italienska fornminnen 2) videoklippet syns inte i min webbläsare om jag inte kopierar ut och googlear inbäddningslänken, vilken jag bara kommer åt om jag försöker citera det du skrivit, så det kanske är något fel med det där sättet att infoga videoklipp.

Det ena behöver inte nödvändigtvis utesluta det andra, tänker jag. Jag menar inte att argumentera emot Occhams rakkniv, utan håller med om att enklaste fungerande lösning borde få gå först. Men ibland tänker jag också att vissa aspekter är inte så enkla som de verkar. Till exempel om kunskap. Kunskap kan också handla om känsla, tänker jag. Det du nämner om respekt exempelvis, kan väl förstås som en slags känslokunskap, som är viktig att ta hänsyn till? I fallet med Stålmannen kan vi ju förstå att hans beteende att ställa lutande tornet i Pisa till rätta, inte är rationellt, men det är ju beroende av att vi har förståelse för tornets kulturella betydelse etc.
Men i verkliga situationer agerar vi ofta utifrån bristfällig kunskap. Vi lägger inte märke till alla aspekter... så jag tänker inte att man kan ta för givet att vi kommer agera mer klokt och respektfullt än vad Stålmannen gjorde i just denna situation. (Sen menar jag inte heller att Stålmannens beteende verkligen var katastrofdåligt...som du själv påpekar så blev ju hela situationen rolig också)

Angående videoklippet, så var det märkligt. För mig funkar det att se inbäddat i både mobil och på dator, men kanske är det beroende av vilken webläsare man har då...kan tänka på att lägga in hela länktext om det är nåt viktigt sen.

[xion]

Undrar över folks motivationer till att komma in här och diskutera saker.

Personligen är det två grejer: 1) älskar diskussion/det intellektuella utbytet i sig självt, alltså den omedelbara stimulansen det ger 2) tror att det kan leda till bättre kunskap och förståelse, vilket ultimat kan göra världen till en bättre plats.

Jag har lärt mig otroligt mycket under de år som jag har deltagit här. Det ger intellektuell stimulans och nya sätt att se olika frågor. Om det förändrar världen vet jag inte, men eftersom allt börjar med en tanke så, varför inte?

[linssoppa]

Jag tror jag förstår problemet du belyser. Men jag föreslår en enklare lösning: ökad kunskap är alltid det långsiktigt korrekta. Att skona någons känslor kan vara bra kortsiktigt, men på sikt är sanningen viktigare. Kanske inte inom en överskådlig framtid, kanske aldrig inom en enskild individs liv. Men som mänsklighet kommer vi i slutänden alltid att tjäna på ökad kunskap. (Och hyfsat ofta gäller detta även inom en överskådlig framtid på det individuella planet, föreställer jag mig.) Detta är åtminstone min spontana intuition, i skrivande stund.

Angående videoklippet: 1) mycket roligt, aldrig sett innan. Stödjer ej Stålmannens bristande respekt för italienska fornminnen 2) videoklippet syns inte i min webbläsare om jag inte kopierar ut och googlear inbäddningslänken, vilken jag bara kommer åt om jag försöker citera det du skrivit, så det kanske är något fel med det där sättet att infoga videoklipp.

Det ena behöver inte nödvändigtvis utesluta det andra, tänker jag. Jag menar inte att argumentera emot Occhams rakkniv, utan håller med om att enklaste fungerande lösning borde få gå först. Men ibland tänker jag också att vissa aspekter är inte så enkla som de verkar. Till exempel om kunskap. Kunskap kan också handla om känsla, tänker jag. Det du nämner om respekt exempelvis, kan väl förstås som en slags känslokunskap, som är viktig att ta hänsyn till? I fallet med Stålmannen kan vi ju förstå att hans beteende att ställa lutande tornet i Pisa till rätta, inte är rationellt, men det är ju beroende av att vi har förståelse för tornets kulturella betydelse etc.
Men i verkliga situationer agerar vi ofta utifrån bristfällig kunskap. Vi lägger inte märke till alla aspekter... så jag tänker inte att man kan ta för givet att vi kommer agera mer klokt och respektfullt än vad Stålmannen gjorde i just denna situation. (Sen menar jag inte heller att Stålmannens beteende verkligen var katastrofdåligt...som du själv påpekar så blev ju hela situationen rolig också)

Angående videoklippet, så var det märkligt. För mig funkar det att se inbäddat i både mobil och på dator, men kanske är det beroende av vilken webläsare man har då...kan tänka på att lägga in hela länktext om det är nåt viktigt sen.

Jo, jag medger att det finns situationer där man går fel. Har personligen trampat i klaveret ett flertal gånger med denna (eftersträvat) kunskapsprioriterande läggning. Än så länge inte avskräckt från den dock, tror på att lära mig och göra mitt bästa. Men den som lever får se.

[linssoppa]

Undrar över folks motivationer till att komma in här och diskutera saker.

Personligen är det två grejer: 1) älskar diskussion/det intellektuella utbytet i sig självt, alltså den omedelbara stimulansen det ger 2) tror att det kan leda till bättre kunskap och förståelse, vilket ultimat kan göra världen till en bättre plats.

Jag har lärt mig otroligt mycket under de år som jag har deltagit här. Det ger intellektuell stimulans och nya sätt att se olika frågor. Om det förändrar världen vet jag inte, men eftersom allt börjar med en tanke så, varför inte?

Kul att höra! Jag inser att min initiala formulering kan ha låtit mer naiv än avsett, som sagt tänker jag att det räcker med att någon förstår någonting nytt (inklusive jag själv) för att världen ska ha blivit lite bättre.

[Algotezza]

Undrar över folks motivationer till att komma in här och diskutera saker.

Personligen är det två grejer: 1) älskar diskussion/det intellektuella utbytet i sig självt, alltså den omedelbara stimulansen det ger 2) tror att det kan leda till bättre kunskap och förståelse, vilket ultimat kan göra världen till en bättre plats.

Idealet hade varit att träffas på ett kafé live, öga mot öga, mun till öra, men när det inte är så lätt är detta det bästa alternativet till det nyssnämnda mötet. Jag tycker om att ha tankeutbyte med andra, det är stimulerande för både tanke- och verbaliseringsförmågan, och förhoppningsvis ökar aktiviteterna här kunskapaen och inte minst förståelsen för att det egna perspektivet inte är det enda.

Det hörn av världen detta forum blir nog bättre genom våra samtal, och om vi för ut vikten av att samtala och vara öppna för andras perspektiv på det vi tar upp, ämnen som ju också diskuteras "där ute", så blir ju faktiskt världen bättre!

[xion]

Undrar över folks motivationer till att komma in här och diskutera saker.

Personligen är det två grejer: 1) älskar diskussion/det intellektuella utbytet i sig självt, alltså den omedelbara stimulansen det ger 2) tror att det kan leda till bättre kunskap och förståelse, vilket ultimat kan göra världen till en bättre plats.

Idealet hade varit att träffas på ett kafé live, öga mot öga, mun till öra, men när det inte är så lätt är detta det bästa alternativet till det nyssnämnda mötet. Jag tycker om att ha tankeutbyte med andra, det är stimulerande för både tanke- och verbaliseringsförmågan, och förhoppningsvis ökar aktiviteterna här kunskapaen och inte minst förståelsen för att det egna perspektivet inte är det enda.

Det hörn av världen detta forum blir nog bättre genom våra samtal, och om vi för ut vikten av att samtala och vara öppna för andras perspektiv på det vi tar upp, ämnen som ju också diskuteras "där ute", så blir ju faktiskt världen bättre!

Men då måste man vara två. Annars skapas en hierarki. Här kan vem som helst i lugn och ro göra inlägg i en diskussion,

[Algotezza]

Undrar över folks motivationer till att komma in här och diskutera saker.

Personligen är det två grejer: 1) älskar diskussion/det intellektuella utbytet i sig självt, alltså den omedelbara stimulansen det ger 2) tror att det kan leda till bättre kunskap och förståelse, vilket ultimat kan göra världen till en bättre plats.

Idealet hade varit att träffas på ett kafé live, öga mot öga, mun till öra, men när det inte är så lätt är detta det bästa alternativet till det nyssnämnda mötet. Jag tycker om att ha tankeutbyte med andra, det är stimulerande för både tanke- och verbaliseringsförmågan, och förhoppningsvis ökar aktiviteterna här kunskapaen och inte minst förståelsen för att det egna perspektivet inte är det enda.

Det hörn av världen detta forum blir nog bättre genom våra samtal, och om vi för ut vikten av att samtala och vara öppna för andras perspektiv på det vi tar upp, ämnen som ju också diskuteras "där ute", så blir ju faktiskt världen bättre!

Men då måste man vara två. Annars skapas en hierarki. Här kan vem som helst i lugn och ro göra inlägg i en diskussion,

Hm, och här skapas inga hierarkier? Det kan bli rangordning också med två som möts IRL...

[xion]

Självklart att man ska få vara anonym när man skriver på ett sånt här forum.
Annars skulle kända personer inte kunna delta. Det en känd person skriver här kan användas emot honom i andra sammanhang.
Om ex. vis kungen skulle ha lust att skriva av sig här så skulle allt lusläsas och användas i tvivelaktiga syften.
Dessutom ska åsikter stödjas av argument inte av titel och status.
Som anonym kan jag ta ut svängarna utan att behöva bli ovän med grannar och bekanta.