klorofyll skrev:Esther skrev:Jag tänker på alla de mänskliga dråpligheterna som jag inte kan sluta skratta åt i filmen Amelie från Montmartre ...där
väven är den bästa jag sett i tid.
Se filmen "Crash"!
https://www.youtube.com/watch?v=fniuYgAqjAg
Den filmen handlar vad jag såg (såg inte allt) om det rasproblem som alla deltar i, i USA. Det som kan tyckas vara roligt för de som lever i detta skrattar jag sällan åt. För det är inte så att det inte finns både belägg för att det är så att det finns fler som begår brott som har mörk hudfärg på grund av olika omständigheter - men också därför att de som vill att det ska vara en självuppfyllande profetia jobbar hårt på det. Från alla håll.
Att en människa är så låg - att hon/han behöver någon annan människa under sig så att de kan känna sig större, bättre eller något som de i sitt eget bedragande av sig själva tror om sig -- är beklagligt.
Det som pågår i det landet (USA) med kampen om allas likhet inför lagen, allas rättigheter och alla människors samma möjligheter är något som bor inne i människan - inte utanför i en hudfärg. Den kampen har med högmodet att göra. Högmodet som gör att män förtrycker kvinnor, andra som de kan komma åt - och går inget av det slår hunden åtminstone. Det går inte att komma åt om man inte inser att Gud - står över alla människor lika mycket och ingen människa därmed någonsin har rätten att sätta sig över andra. NÅGONSIN.
Vidrigt lindrigt sagt.
Jag skulle vilja i så fall hellre att man ser en livsbejakande film - nog av verklighetens vidrigheter gör att jag helst inte också ska behöva se det på min fritid - som Amelie - om kärlek, rättvisa och godhet. Det är bättre investering av min tid.
Ledsen... men jag kan bara inte skratta åt denna misär.