Varför gillar man konst.

[hakkapeliitta]

Din berättelse bekräftar Marx' teori om värdet.
Värdet bestäms av arbetsinsatsen, guld ( och andra metaller) är så mycket värda som arbetsinsatsen att ta fram dessa.
Ponera att det upptäcks en ny guldfyndighet som är lättarbetat så klart sjunker guldpriset direkt.

Endast det mänskliga arbetet skapar värde sa Marx. Marx poängterade att människan är unik på så sätt att hen endast kan producera mervärde, innebär att hen kan producera mer än hen kan förbruka. Detta är unikt i historien. Förhistoriska slavsamhällen byggde på samma koncept. Vikingar var pigga på att ta och sälja slavar, fanns klart ett värde i det.

[Pilatus]

Din berättelse bekräftar Marx' teori om värdet.
Värdet bestäms av arbetsinsatsen, guld ( och andra metaller) är så mycket värda som arbetsinsatsen att ta fram dessa.

Priset på guld fluktuerar kraftigt över tid. Arbetsvärdeteorin tror jag har svårt att förklara svängningarna. Vi får allt mindre bitar guld för tusen USD. Att i dag driva guldgruvor är inte riskfritt. Titta på grafen, hur tolkar du utvecklingen. Inflation (KPI) och enorma mängder dollar som pumpas ut och cirkulerar på den internationella marknaden. Det kommer spricka!



Mängden guld i världen är inte så stor, en kub om 20 x 20 meter. Det är allt.

[hakkapeliitta]

Du blandar ihop värde och pris.
Priset har många variabler, spekulation t.ex.

[Anders]

Återigen detta ”värde”, fluffigt men viktigt... Marx har fortfarande en point men inte svaret. Tillgång och efterfrågan är ett stökigare spel än att x personer jobbar x timmar. Det Pilatus säger är väl ungefär det.
Men att leta guld i Australien skapar också såna värden som tillfredsställelse hos de som letar, och en business av tv-produktion och konsumtion av själva arbetet.

Tänker mycket på det här med arbete och värde som ni kanske märkt. Just konstnärer är exempel människor som trots ringa nytta får fantastiska vardagar jämfört med de människor som kan göra sanslöst mycket mer nytta men tvingas jobba åtta till fem varje vardag. Oftast enbart på grund av föräldraval. Hade Greta hetat Johansson och inte Thunberg hade hon till att börja med varit rejält mycket mer nedmobbad nu med sin personlighet och sen hade hon om hon hon ändå haft någon värdighet kvar pluggat stenhårt för att kunna bli nåt som ingenjör. För att få en åtminstone dräglig vardag. Men ett liv i närheten av sina lyxföräldrar hade hon inte varit i närheten av. Otroligt svårt att komma åt. För hur skall man komma åt att den begåvade från höghuset får en bättre vardag än den mediokre med farfarsfar som var grosshandlare?

Hade jag fötts där jag nu bor hade jag mycket väl kunnat åkt över till Australien och letat guld. Eller gjort låtar, vilket jag faktiskt en gång gjorde bra. Hur skapar man den säkerheten inför livet för gemene man.

[Pilatus]

Du blandar ihop värde och pris. Priset har många variabler, spekulation t.ex.

Vad jag säger är att priset på guld inte kan förklaras utifrån det historiskt nödvändiga arbetet för att framställa det. Kopplingen dollar till guld utgjorde ursprungligen en stabil grund. När den övergavs (Bretton Woods Agreement) så hände något dramatiskt med priset. Det framgår av grafen jag bifogade i min förra postning. Priset på guld kan endast förklaras av att värdet på fiat-pengar grundar sig på finansdepartementets utsagor som säger att de är värda något. Men som bekant har krediterna vuxit till en bubbla av enorma mått. I samband med detta säger många att värdet av guld är långt större än det vi betalar för ett troy ounce guld. För närvarande 14 k USD.

[hakkapeliitta]

Återigen detta ”värde”, fluffigt men viktigt... Marx har fortfarande en point men inte svaret. Tillgång och efterfrågan är ett stökigare spel än att x personer jobbar x timmar. Det Pilatus säger är väl ungefär det.

Marx skrev att priset återspeglar det rätta värdet om tillgång och efterfrågan är i balans.
Det Pilatus skriver är en övergång till spekulationsekonomi, de flesta (alla?) centralbanker har övergivit guld som penningsmätare. Det går liksom inte att som förr växla sina pengar till guld. Den f.d. amerikanska centralbankens VD Alan Greenspan sa en gång att han inte längre vet vad pengar är. Inget land garanterar längre pengarnas värde som på den gamla goda tiden där man kunde växla pengar till guld istället.

Priset på varor bestäms av tillgång/efterfrågan. Har inget med varans värde att göra. I en extremsituation där du krälar i Sahara och är nära att dö i törst så betalar du säkert en förmögenhet för en liter vatten. Tillgång, efterfrågan.

[Anders]

Men visst vore det häftigt att leta guld?

[Pilatus]

Men redan Marx insåg att arbetsvärdeläran är historiskt betingad av produktionsmedlen. Maskiner och arbetsprocesser blir mer rationella efter hand. Datorer är ett mycket bra exempel. Min gamla ABC80 kostade en förmögenhet då den var ny, och det var inte så mycket man kunde göra med den. Det fanns en liten ordbehandlingsprogram och man kunde använda en liten knattrande matrisskrivare med färgband för att få ut en kopia av det skrivna.

Så, vad är det för värde Ricardos gamla lära försöker definiera? Bagarens limpa som kunde skivas upp i sina komponenter? Produktion av guld tar numera hjälp av enorma maskiner. Allt mals ner i kvarnar till pulver, därifrån tvättas guldkornen fram. Ingen enkel kalkyl att räkna fram värdet på guld numera. Men det har alltid bytesvärde och de präglade mynten förlorar aldrig sitt värde och kan när och varsomhelst växlas till fiat-pengar.

Marx skulle inte ha det lätt med sin arbetsvärdelära i dag.

[hakkapeliitta]

Det du glömmer är att det fanns en arbetsinsats och investering i arbetskraft bakom din ABC80.

Det är samma sak med robotisering, folk glömmer lätt att bakom robotar finns en investering i arbetskraft. Marx värdelära står sej väldigt bra här. Att det sedan sker en prisnedsättning i att tillverka datorer etc, bekräftar ytterligare Marx teori om varans värde som det i nedlagda arbetet.

[hakkapeliitta]

Men visst vore det häftigt att leta guld?

Jag rekommenderar opaljakt i Australien.
Såg ett program i tv om några som letade ädelstenar i Australien. De hade grävt gångar tiotals meter ner i marken. Alla levde i hoppet om att hitta den där stora stenen. Fast de flesta verkade vara alkoholiserade men endast en gadd i käften. De levde på hoppet. Fanns små samhällen i outback där allt kretsade kring jakten, det lilla de ibland hittade söps upp på krogen direkt.

[klorofyll]

Datorer är ett mycket bra exempel. Min gamla ABC80 kostade en förmögenhet då den var ny, och det var inte så mycket man kunde göra med den.

Det är konst för mig, någonting som betydde någonting, något jag hade användning av. Någonting som tog mig vidare. Men jag är nog lite ung för den där. Ett allmänt sökande efter konst, att köpa och förvara, jag tror inte på det, känns lite sjukligt. Har man 500 böcker? 1000? 10 000? Varför? Om jag hade haft pengar så hade jag köpt aktier...

[hakkapeliitta]

Min första dator var Commodore 64. 64 betydde 64k ramminne
Då jag började med programmering fick man snåla med variablernamn, x, y osv sen efteråt förstod man inte alltid efteråt vad vad de betydde. I dagens programmering kan man ha 256 tecken långa variabler som är självförklarande.
Fanns ingen hårdisk på den utan allt sparades på dåliga 3,5 tums böjbara disketter som var urdåliga och massa information gick förlorat.

[Pilatus]

Det du glömmer är att det fanns en arbetsinsats och investering i arbetskraft bakom din ABC80.

Det är samma sak med robotisering, folk glömmer lätt att bakom robotar finns en investering i arbetskraft. Marx värdelära står sej väldigt bra här. Att det sedan sker en prisnedsättning i att tillverka datorer etc, bekräftar ytterligare Marx teori om varans värde som det i nedlagda arbetet.

Jag tror att nationalekonomerna lägger större vikt vid det intellektuella innehållet i en vara. Alltså värdet av en vara är inte så mycket liknelsen med limpan som med en modern produkt som iPhone som drar in miljarder dollar till företaget. Priset för en Apple iPhone 11 Pro 256GB = 15 tusen kr. Alla förstår att värdet inte är detsamma som det nedlagda arbetet. Brytpunkten för varan är hög, men efterfrågan är tillräckligt stor för att telefonen skall bli mycket lönsam. Försäljningspriset = design + utvecklingskostnaden + komponenter + tillverkningsmaskiner + distribution och försäljning + arbete + förtjänst.

Vad jag tänker på är att telefonen är konkurrenskraftig, det finns ett +värde i en god design och en väl fungerande konstruktion. Tidigare var det Nokia som hade denna nimbus. Alla skulle ha någon av de senaste modellerna.

Sovjetunionen har haft några stora konstruktörer, t ex Artiom Mikojan. De värden som skapas vid ritbordet kan vara helt avgörande för en produkts framgång. Det förminskar inte produktionskollektivets insatser, men varans värde är mycket beroende av design, konstruktion och marknadsföring.

[hakkapeliitta]

Nationalekonomi är en helt annan gebit så jag förstår inte varför du drar in den i diskussionen.
Du verkar ha svårt skilja på pris och värde. Priset är det vi betalar, i produktion är endast människan förmågan att skapa mervärde, alltså ett värde som är utöver det hen förbrukar. Denna egenskap är unik för människan. Spelar ingen roll om vi utnyttjar häst åsna i arbetet, hästen är dum i skallen och kräver en mänsklig insats, arbete som Marx skrev.

[Pilatus]

Nationalekonomi är en helt annan gebit så jag förstår inte varför du drar in den i diskussionen.

Marx analyser i Kapitalet är en nationalekonomisk teori. Begreppet arbetsvärde användes även av Adam Smith och David Ricardo. Slå gärna upp det i Nationalencyklopedin.