Anders skrev:Bekymret med Hellström är varken texten, musiken eller sången, även om jag är långtifrån någon fan. Bekymret är att han baxar in texten i musiken totalt utan känsla för versmått eller takt.
Jag tror det i mångt och mycket är en smaksak. Regelbunden takt och strikta versmått är inget som alla vill följa. Vissa eftersträvar mer spontanitetskänsla, stream-of-consciousness, improvisation osv.
Jag lyssnade mycket på Bright Eyes förut,, och de inledde flera av sina skivor med spår som liksom avsiktligt ville bryta alla normer om hur en skiva ska inleda. T ex albumet I'm Wide Awake is Morning, inleds med att sångaren berättar en historia om en flygkrasch, samtidigt som man i bakgrunden kan höra hur han dricker kaffe, och vänder sig bort från mikrofonen för att ställa undan koppen. Lite löjligt kan man tycka. Och kan jag med tycka så här i efterhand. Men det var väl nåt som kändes rätt i tiden. Musik handlar ju mycket om reaktioner och motreaktioner.