Anders skrev:Om vi börjar bakifrån,
Finns det någon slags process eller metod kopplad till tautologisk undersökning?
Algotezza skrev tidigare "Matematik och logik är tautologins vetenskaper" och det är något som jag är benägen att instämma i. Matematik och logik är ämnen där tautologier studeras. Vad W ägnade sig åt skulle jag dock snarare säga handlar om "tautologins praktik". Istället för att studera tautologier, handlar det till essensen om att använda tautologier.
Gällande tautologisk undersökning, som process eller metod, så behöver det nog inte skilja sig nämnvärt från att räkna mattetal. När du räknar matte gör du antagligen ofta tautologiska tolkningar. Du kan sitta på lektionen och se hur läraren löser tal på tavlan, men det du försöker lära dig då är inte siffrorna som läraren skriver, utan det du försöker lära dig är metoden som läraren använder. När du sen väl lärt dig metoden kan du därefter räkna ut tal på egen hand, och du behöver inte längre bry dig om vad det var läraren skrev på tavlan. Hette läraren Kalle eller Inga eller Ahmed? Spelar ingen roll. Var läraren en för dig en totalt okänd person som du bara vandrat in i på gatan, och som saknade formell lärarlegitimation? Spelar ingen roll. Hade läraren en slarvig handstil som gjorde att 1:orna såg lika dana ut som 7:or och 4:or blandades ihop med 9:or, och läraren fick därmed själv fel svar på frågan? Spelar heller ingen roll. Har du gjort en korrekt tautologisk tolkning, betyder det att du själv har förmåga att bedöma vad som är rätt och vad som är fel.
Precis detta är vad tautologisk undersökning/tolkning handlar om, menar jag.
Hänger du med? Eller var det något annat du undrade om detta?
Anders skrev:Men då är det inte andrahandsinformation, det här med att W i T utvecklar det som sedan benämnts bildteori. Det står att läsa, och är en av de delar som kommit tillbaka till mig. Googlade lite och Tractatus och bildteori gav sannerligen träffar. Just de kapitlen i T tycker jag är mycket läsvärda. Inte lika smakiga som då han sätter filosoin på plats, utan bara klart och redigt. Sedan om det som nu kallats bildteori är nåt annat, så kan det vara, men som W angriper ”bilden” tycker jag är fruktsam.
När jag först läste detta blev jag upprörd. Nu har jag läst om det du skrivit, och kan då känna mer förståelse. Det du skriver behöver inte tolkas förolämpande som jag först tyckte, men jag tycker fortfarande inte det du skriver är oproblematiskt.
Så länge du inte utgår från vad W själv sagt eller skrivit kan du inte hävda förstahandsinformation, vill jag betona. Och vill du använda dig av förstahandsinformation krävs det i princip att du citerar W och anger kontrollerbar referens för citatet. T ex citatet "
[We] may not advance any kind of theory" skrev Wittgenstein i boken
Filosofiska undersökningar. Detta är då en slags förstahandsinformation som du själv kan kontrollera genom att läsa den boken.
Anser du dig ha någon förstahandsinformation om att W menade sig ha en "bildteori", behöver du då utgå från faktiska citat, tänker jag. Att bara påpeka att W skrev om bilder är inte tillräckligt för att hävda att han hade en bildteori. En bra start borde kunna vara att leta upp något W-citat där han nämner begreppet "bildteori", och om du inte ens kan få tag i ett enda citat där han nämner det begreppet, menar jag det indikerar en tydlig brist på förstahandsinformation. (Jag hävdar mig inte veta att det är omöjligt att hitta förstahandsinformation som talar för en bildteori, det vet jag inte, men om W verkligen sagt något som gav uttryck för en bildteori tror jag han skulle ångrat sig gravt efteråt)
Jämför exempelvis detta: W serverar en kopp med citronsaft. Herr Q kommenterar det sedan som "W:s kopp med urin". FF-medlemmen R visar ett citat där W skriver att han är totalt emot serverande av urin. FF-medlemmen A svarar att han sett W servera en gul och klar vätska, som andra kommit att kalla för urin - och antyder att huruvida vi väljer att kalla det "urin" eller inte bara är en slags språklig fråga (som om alternativen vore att vi kunde kalla det "exkret", "kiss", "pink" eller "piss" istället).
Och ersätt sen ordet "citronsaft" med "bildmetod" och ordet "urin" med "bildteori".
Liknelsen är inte klockren, men jag tänker att den kan fånga in vissa viktiga aspekter. En viktig skillnad mellan en kopp med urin och en kopp med citronsaft är att koppen med urin är inget som du kommer dricka av. Urin är något som kan studeras av vetenskapsmän i laboratorier, men det är inte något som är menat att drickas. Citronsaft däremot dricks utan att studeras först.
Och här tänker jag återigen detta med tautologisk tolkning kommer in. En tautologisk tolkning är något som måste så att säga "inkorporeras", du måste få in svaret i dig själv, likt du sväljer ner ett glas citronsaft. När du lär dig om hur du löser ett mattetal exempelvis, behöver du ta denna kunskap in i dig själv, för att sedan kunna tillämpa vid andra tillfällen. När du räknar mattetal så teoretiserar du inte, du löser tal, och ser att lösningarna är självklara. Du kan själv vara domare för huruvida du löst mattetalet eller inte, och är inte beroende av någon extern part.
En teoretisk tolkning fungerar däremot på ett motsatt sätt. En teori är något som du behöver betrakta externt. Kan till exempel påminna om Poppers falsifikationsprincip. Teorin är något som behöver bedömas kritiskt. Teorin lämpar sig inte för att sväljas, likt du inte heller kommer på tanken att svälja ner en kopp urin. Skulle du ändå "svälja" teorin skulle den heller inte göra någon nytta, likt det inte skulle göra dig gott att svälja en kopp med urin.
Liknelsen haltar en del, kan jag medge, men jag kommer inte på bättre för stunden.
Anders skrev:Annars intressant med verktygsliknelsen. Då, för en filosof, vad är språket? Och vad är det skapade verket?
För en filosof är språket ett verktyg, enligt Wittgenstein. Och skapade verket? Ja..kanske kan kalla det: insikt, klarhet, förståelse.