Dikter - Skrivna i kronologisk ordning

[Buchno]

En blick

En blick, så ensam, så oskyldig och svag
En blick, så stark, som lever med behag
En blick, så drömmande, så änglalik
En blick, så älskad, som på kärlek är rik

Denna blick, som tillhör dig
Fick hjärtat på fall, men hjärnan sade nej


Visa dig

Visa dig
Du bevingade varelse vars skönhet är ämnad för mig

Ge en chans
Du skygga, ljuva bland skuggorna i väntan på observans

Ingen ångest
För den förståelse och sympati du utstrålar, när jag behöver den som mest

När du vill visa dig, vet inte jag
Om ett år, eller om en dag

Men, hur ska jag få dig att visa dig, när du lever i mina drömmar?


Nittonhundraåttiofyra

Kameror kommer,
buggar står.
Övervakning pågår,
i samhällets snår.

Kryptering förbjuden,
spridning likaså.
Ett mål
fascisten vill uppnå.

Konspiration
mellan ledningens lyra
kommer leda till
ett nytt 1984


Du falska glädje

Hon gick, hon drog,
ack, ett svek
Lämna mig kvar,
ensam och vek

Du falska glädje,
som sprids på mun
Hämndlysten, och-
farligt stum

Med rosens tagg,
tryckt mot hand,
flyr jag ut
i mörkrets brand

Blodet sipprar
snabbt, men kort
Smärtan domnar
sakta bort

Du falska glädje,
som bestått,
slutar upp i
bödelns lott


Älvadans

Dansande i ängens dimma
hon sig själv kan åter förnimma
För längtan efter sann kärlek
har blivit blott en lek

Fångad av glädjens välbehag
glöms rädslan på en dag
Med takt i kropp, takt i sinne
försvinner varje onda minne

Det nya liv hon förutspått
har slutligen blivit sått


Uppochned

Leken gråter
vattnet fryser
Solen slocknar
Värmen ryser

Bergen vittrar
Glasen spricker
Ljudet stammar
Marken sticker

Kraften tvinar
Muskeln strejkar
Orken avtar
Glädjen fejkar

Man kan undra vad som hänt?
Kanske hela världen vänt?
Kanske brast en basfiol?
Kanske kom Ipred i fjol?


Insikt

Din handling går av akt
I uppmärksamhetens makt
Du vill förmå

Din glädje slutar upp
I självförtroendets kupp
Du vill förstå

Din trohet upphör i
Tusen år, som kan förbli
En lyckokänsla, du måste få


Fast

Med spadar och sten protesterar vi mer
Mot den regering vi själva skapat
Ett enskilt hopp vi var som ser
Ett hopp som vi själva skapat

I det allmänna godas namn
Vad vi själva ser det som
Kämpar vi för ett frihetens land
Som vi själva ser det som

Inom krig och ond natur
Har sanningen blivit blind
När kollapsen uppstår i sin tur
Kommer sanningen förbli blind

Att ha nekat till ett överbefäl
Är det ingen som ännu gjort
Att få insikt, att se sin själ
Är det ingen som vill få gjort

[Algotezza]

Tack för dina dikter. Jag skriver själv rätt mycket lyrik och går just nu på en fördjupningskurs i Creativ Writing i Malmö, där jag inriktat mig på lyrik. Förra terminen gick jag grundkursen, ettan, som innehåller grunderna i fiction, non-fiction, poetry och drama.

Dina dikter är en mix av fri vers och bunden då du rimmar och ibland skriver lite metriskt-rytmiskt.

Tänk på att även lyrik bygger på sinnlighet (exakt och levande  beskrivna iakttagelser) och att det är show not tell som ofta fångar intresset, plus bildspråk, figures of speech.

Vad vill du med dina dikter? Väcka känslor hos läsaren? Att läsaren skall känna igen sig?

Är det målningar i ord (något mer statiskt) eller ämnade som berättelser (dynamiska processer? För mig finns det dimensioner av både rörelse och stillastående i dem.

Hilsen fra Algotezza