moraliska modus ponens-exemplet

Om du har fastnat i dina filosofistudier, eller har glömt vem som sa vad. Kortare frågeställningar som inte avser vidare diskussion.

Moderator: Moderatorgruppen

Eddi
Inlägg: 6
Blev medlem: 15 nov 2014 10:08

moraliska modus ponens-exemplet

Inläggav Eddi » 30 nov 2014 18:01

1) Det är fel att ljuga.
2) Om det är fel att ljuga så är det fel att få din lillebror att ljuga.
3) Det är fel att få din lillebror att ljuga.

Exemplet används i frege-geach-argumentet mot expressivism.

Det talas om vår intuition att denna deduktion är logiskt giltig, och det har jag inga problem att se, men det talas också, utan diskussion (upplever jag det), om vår intuition att den även är sann (inte bara att slutsatsen följer om premisserna är sanna) och det är här jag fastnar.

Min fråga: är premiss 2) verkligen sann? Är det så självklart att om det är fel att göra X så är det fel att göra Y, där Y är att få någon annan att göra X? Den som gör Y gör ju inte X. Det känns som att det behövs en extra premiss om att det är fel att få andra att göra fel.

En annan fundering: finns det ett annat exempel på moralisk modus ponens där premiss 2) inte gör det som jag uppfattar vara ett outtalat antagande på detta vis och som fortfarande kan användas i argumentet mot expressivism?

Att reda ut detta är inte av avgörande vikt för mina studier, men eftersom jag inte hittar någon diskussion kring det så är möjligheten stor att jag missförstått och då vill jag gärna höra vad andra har att säga om saken.

Är mycket tacksam för synpunkter!
mvh Eddi
"Rökning dödar". Sedan dog hon.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 15818
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

moraliska modus ponens-exemplet

Inläggav Algotezza » 30 nov 2014 19:08

Eddi skrev:1) Det är fel att ljuga.
2) Om det är fel att ljuga så är det fel att få din lillebror att ljuga.
3) Det är fel att få din lillebror att ljuga.

Exemplet används i frege-geach-argumentet mot expressivism.

Det talas om vår intuition att denna deduktion är logiskt giltig, och det har jag inga problem att se, men det talas också, utan diskussion (upplever jag det), om att den även är sann (inte bara att slutsatsen följer om premisserna är sanna) och det är här jag fastnar.

Min fråga: är premiss 2) verkligen sann? Är det så självklart att om det är fel att göra X så är det fel att göra Y, där Y är att få någon annan att göra X? Den som gör Y gör ju inte X. Det känns som att det behövs en extra premiss om att det är fel att få andra att göra fel.

En annan fundering: finns det ett annat exempel på moralisk modus ponens där premiss 2) inte gör det som jag uppfattar vara ett outtalat antagande på detta vis och som fortfarande kan användas i argumentet mot expressivism?

Att reda ut detta är inte av avgörande vikt för mina studier, men eftersom jag inte hittar någon diskussion kring det så är möjligheten stor att jag missförstått och då vill jag gärna höra vad andra har att säga om saken.

Är mycket tacksam för synpunkter!
mvh Eddi


Det är exempel på deontisk logik, börandets logik. För att det ska fungera som vanlig deduktion måste premisserna vara sakpåståenden/faktasatser som kan vara sanna eller falska. Men menar man att värdesatser kan vara sanna eller falska är det en vanlig deduktion men det kräver i så fall att man är värdeobjektivist. Är man värdenihilist finns ingen teoretisk mening i utsagorna och därmed ingen logik i det, bara Bu, Hurra! eller Bläh.

Eddi
Inlägg: 6
Blev medlem: 15 nov 2014 10:08

moraliska modus ponens-exemplet

Inläggav Eddi » 30 nov 2014 20:22

Algotezza skrev:Det är exempel på deontisk logik, börandets logik. För att det ska fungera som vanlig deduktion måste premisserna vara sakpåståenden/faktasatser som kan vara sanna eller falska. Men menar man att värdesatser kan vara sanna eller falska är det en vanlig deduktion men det kräver i så fall att man är värdeobjektivist. Är man värdenihilist finns ingen teoretisk mening i utsagorna och därmed ingen logik i det, bara Bu, Hurra! eller Bläh.


tack för svaret! är det enligt deontisk logik nödvändigt(?) att om det är fel att ljuga så är det fel att få någon annan att ljuga?
"Rökning dödar". Sedan dog hon.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 15818
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

moraliska modus ponens-exemplet

Inläggav Algotezza » 01 dec 2014 08:16

Eddi skrev:
Algotezza skrev:Det är exempel på deontisk logik, börandets logik. För att det ska fungera som vanlig deduktion måste premisserna vara sakpåståenden/faktasatser som kan vara sanna eller falska. Men menar man att värdesatser kan vara sanna eller falska är det en vanlig deduktion men det kräver i så fall att man är värdeobjektivist. Är man värdenihilist finns ingen teoretisk mening i utsagorna och därmed ingen logik i det, bara Bu, Hurra! eller Bläh.


tack för svaret! är det enligt deontisk logik nödvändigt(?) att om det är fel att ljuga så är det fel att få någon annan att ljuga?


Man ljuger ju inte när man får någon annan att ljuga, varför detta att man ej bör få någon annan att ljuga utgör en annan regel. Det följer ju inte av regeln att man ej bör ljuga. Den regeln kan formuleras: Du bör inte agera så att du får en annan person att begå en omoralisk handling.

SigurdV
Inlägg: 3016
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

moraliska modus ponens-exemplet

Inläggav SigurdV » 10 dec 2014 19:36

Eddi skrev:1) Det är fel att ljuga.
2) Om det är fel att ljuga så är det fel att få din lillebror att ljuga.
3) Det är fel att få din lillebror att ljuga.

Exemplet används i frege-geach-argumentet mot expressivism.

Det talas om vår intuition att denna deduktion är logiskt giltig, och det har jag inga problem att se, men det talas också, utan diskussion (upplever jag det), om vår intuition att den även är sann (inte bara att slutsatsen följer om premisserna är sanna) och det är här jag fastnar.

Min fråga: är premiss 2) verkligen sann? Är det så självklart att om det är fel att göra X så är det fel att göra Y, där Y är att få någon annan att göra X? Den som gör Y gör ju inte X. Det känns som att det behövs en extra premiss om att det är fel att få andra att göra fel.

En annan fundering: finns det ett annat exempel på moralisk modus ponens där premiss 2) inte gör det som jag uppfattar vara ett outtalat antagande på detta vis och som fortfarande kan användas i argumentet mot expressivism?

Att reda ut detta är inte av avgörande vikt för mina studier, men eftersom jag inte hittar någon diskussion kring det så är möjligheten stor att jag missförstått och då vill jag gärna höra vad andra har att säga om saken.

Är mycket tacksam för synpunkter!
mvh Eddi

Uttrycket "Det är fel att ljuga." Innebär att det inte bara är fel för dig att ljuga... det innebär att det inte bör ljugas alls! Om du då medverkar till en lögn har du handlat fel. Den allmänna regeln är att medverka till att det som bör hända faktiskt händer och se till att det som inte bör hända verkligen inte händer. Alltså är premiss två en sann konsekvens av premiss ett.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 15818
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

moraliska modus ponens-exemplet

Inläggav Algotezza » 11 dec 2014 14:39

SigurdV skrev:
Eddi skrev:1) Det är fel att ljuga.
2) Om det är fel att ljuga så är det fel att få din lillebror att ljuga.
3) Det är fel att få din lillebror att ljuga.

Exemplet används i frege-geach-argumentet mot expressivism.

Det talas om vår intuition att denna deduktion är logiskt giltig, och det har jag inga problem att se, men det talas också, utan diskussion (upplever jag det), om vår intuition att den även är sann (inte bara att slutsatsen följer om premisserna är sanna) och det är här jag fastnar.

Min fråga: är premiss 2) verkligen sann? Är det så självklart att om det är fel att göra X så är det fel att göra Y, där Y är att få någon annan att göra X? Den som gör Y gör ju inte X. Det känns som att det behövs en extra premiss om att det är fel att få andra att göra fel.

En annan fundering: finns det ett annat exempel på moralisk modus ponens där premiss 2) inte gör det som jag uppfattar vara ett outtalat antagande på detta vis och som fortfarande kan användas i argumentet mot expressivism?

Att reda ut detta är inte av avgörande vikt för mina studier, men eftersom jag inte hittar någon diskussion kring det så är möjligheten stor att jag missförstått och då vill jag gärna höra vad andra har att säga om saken.

Är mycket tacksam för synpunkter!
mvh Eddi

Uttrycket "Det är fel att ljuga." Innebär att det inte bara är fel för dig att ljuga... det innebär att det inte bör ljugas alls! Om du då medverkar till en lögn har du handlat fel. Den allmänna regeln är att medverka till att det som bör hända faktiskt händer och se till att det som inte bör hända verkligen inte händer. Alltså är premiss två en sann konsekvens av premiss ett.


Nu diskuterar du inte strikt utifrån logik utan utifrån din egen moral. Du lägger till premisser som inte fanns med från början, vilka du anser som "självklara". Som filosof är det din plikt att ifrågasätta "det självklara"! Även om du kallar det för "den allmänna regeln".


Återgå till "Hjälp!"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster