Tiseh skrev:Hej David och tack så mycket.
Det som kursen verkade som att den skulle ge mig, var en förståelse från grunden så att säga. Det började med de försokratiska filosoferna och gick vidare därifrån. Vilket hjälper att förstå vart senare tankar och kritik kommer ifrån. jag tyckte om att läsa platons dialoger så att säga mitt intresse ligger vid originaltexter i kronologisk ordning kanske?
jag vill läsa kända filosofers idéer.
en tanke var att läsa det jag hittade eller det som verkar vara essensen av en viss filosof i kronologisk ordning. hitta denna lista
https://filosofer.se/oversikt.html och tänkte det bara var att börja ifrån början. Dock blir detta överväldigande.
Som exempel vid kursen var inte läsanvisningarna alla platons dialoger utan ett urval. ibland delar av. Detta gjorde att man fick en inblick i de som jag gissar va de viktiga delarna (enligt läraren).
Jag förstår vad du menar med forumet. Men för min egen del känns det också överväldigande att bara surfa runt. Min tanke var först att se om det fanns någon tanke kring min första fråga om självstudier. Senare använda forumet som en resurs under mina självstudier, för att förtydliga saker, alternativt skapa diskussioner.
Allt det bästa
Mathias
OK, jag tror jag förstår ungefär vad du menar. Men jag tänker också att det är ganska svårt för mig att hjälpa ge vad du ber om. Dels för att jag inte är så insatt i kanoniserade filosofiska verk på detaljnivå, och dels för att det finns många olika sätt att ta sig an detta. Det finns inget givet "standardspår".
En fråga som du kan ställa dig är om du är mer intresserad av att lära dig filosofi eller snarare västerländsk filosofihistoria. Det du skriver tycker jag pekar lite i båda de riktningarna, och det behöver inte vara fel, men jag tänker att det ändå är bra att vara medveten om att det är två olika frågor.
Du skriver om "förståelse från grunden"... och just begreppet "grund" tänker jag är ett både spännande och komplicerat filosofiskt koncept. När man talar om "grund" syftar man oftast till ett underlag som man skapar först, och sedan lämnar för att bygga på med annat. Men inom filosofi tänker jag att detta med "grund" är något som man ofta behöver komma tillbaka till.
Filosofi handlar både om att lära sig nytt, och om att omdefiniera sina tidigare förutfattade meningar, tänker jag. Grunden blir aldrig färdig så länge inte hela överbyggnaden också är färdig.
Utifrån vad du skriver och frågar om, och utifrån mina egna preferenser, är här förslag på åtta filosofer att studera djupare.
Platon och Aristoteles - På den kända målningen av Rafael "Skolan i Aten" står Platon och Aristoteles i mitten, Platon pekandes upp mot himlen, Aristoteles med handen riktad framåt. Vi har här två olika konkurrerande riktningar, ett bra startskott för ens filosofistudier, tänker jag. Har inget särskilt tips gällande texter av dessa, men läs de mest kända och varva med läsning av sekundärlitteratur.
Kant och Nietzsche - Här blev det visst ett jättehopp i tiden. Kanske man kan säga att om Kant står för ordning, står Nietzsche för kaos. Förstår man dessa två författare tänker jag också att man får med sig mycket annat gratis. Kant är jag till exempel benägen att se som en Hume 2.0. Kant hade läst Hume, förstod och tog åt sig av vad Hume skrev, och vidareutvecklade det sedan i mer tydliga och koherenta teorier. Av Kant rekommenderar jag i första hand "Kritik av det rena förnuftet". Av Nietzsche rekommenderar jag i första hand förordet samt första kapitlet av "Bortom Gott och Ont".
Pierre Bourdieu och Carl Jung - Nu är jag fräck och nämner två icke-kanoniserade filosofer. Under 1900-talet splittrades västerländska filosofin mellan en kontinental och en analytisk sida. Mellan dessa två läger har det varit mycket pajkastning. En som däremot inte fått särskilt många pajer på sig från något av lägren är Pierre Bourdieu. Bourdieu tycker jag tar filosofin till en mer anständig nivå - och visar en väg hur filosofin kan få relevans i dagens samhälle (till skillnad från nu när dagens akademiska filosofi är ganska marginaliserad). Jung knyter mer an till religion, andlighet och den österländska filosofin, och jag tänker att det är en del av en mognadsprocess att bli mer inkluderande i de riktningarna också. Att Bourdieu vanligtvis klassas som sociolog och Jung vanligtvis klassas som psykolog, kanske kan få en att tro de inte är riktiga filosofer. Men både Bourdieu och Jung var väl inlästa i den västerländska filosofihistorien, och deras verk bygger också vidare på den grunden, menar jag.
Gällande Bourdieu rekommenderar jag "Praktiskt förnuft" som en instegsbok, och Jung rekommenderar jag förord samt första kapitel av "Människan och hennes symboler", samt Psykologiska Typer (förslag på läsning i urval: förord, kapitel 8 och kapitel 10)
Jonna Bornemark och Alexander Bard - Försöker här tänka på nu levande svenska filosofer. Om vi nämner deras namn kanske de kan googla sig själva och hitta till det här forumet, och delta i diskussionerna. Det vore roligt tycker jag.
Här har en allmän läsetråd på formet, där man kan posta reflektioner kring vad man läser och diskutera med andra kring detta:
viewtopic.php?f=20&t=1792&start=825
