Dödsstraff utifrån de etiska modellerna
Moderator: Moderatorgruppen
Dödsstraff utifrån de etiska modellerna
Har fått i uppgift att disskutera dödsstraff utifrån några etiska modeller (Konsekvensetik, Pliktetik, Sinnelagsetik) men fattar inte inte hur jag ska göra, någon som skulle kunna hjälpa till?
Re: Dödsstraff utifrån de etiska modellerna
Kappe skrev:Har fått i uppgift att disskutera dödsstraff utifrån några etiska modeller (Konsekvensetik, Pliktetik, Sinnelagsetik) men fattar inte inte hur jag ska göra, någon som skulle kunna hjälpa till?
Du får tänka på hur man bedömer en handling utifrån
de olika modellerna - då får du rimligen diskutera konsekvenserna av dödsstraffet och ta ställning till dem när
det gäller konsekvensetik....
Och vad får du då diskutera vad gäller pliktetik?
och Sinnelagsetik?
Måste erkänna att det är en del som är lite plankat, men det ska vara ett muntligt framförande så det märks nog inte så mkt.
Tycker det är svårt att disskutera det utifrån sinneslagetiken, man kan ju inte säga så mycket om tanken/känslan bakom själva dödsstraffet.
Någon som har något tips eller några andra synpunkter?
Dödsstraff uifrån de etiska modellerna
Konsekvenssetik (en handling bedöms utifrån dess konsekvenser)
Förespråkarna för dödsstraff påpekar att brottslingar som avrättas kan inte mer återfalla i brott, vilket innebär att människor besparas lidande. Man resonerar också ofta utifrån antagandet att dödsstraffet har en avskräckande effekt på brottslingar av grövre brott. Här antar man att människan besitter en relativt hög grad av rationalitet och autonomi. Genom att en människa som är på väg att begå ett grovt brott som är belagt med dödsstraff (till exempel mord) väljer denne i högre utsträckning att inte begå detta brott i rädsla av att åka fast och därmed bli avrättad. Därmed slipper offret att bli mördat, något som är positivt för den samlade lyckan. En konsekvensetisk dödsstraffsförespråkare menar att det i en värld med dödsstraff sker att massor av människor slipper lidandet de skulle kunna råka ut för. De menar också att detta besparade lidande är större än det lidande de som döms till dödsstraff utsätts för. Ett vanligt argument mot ovanstående resonemang är att ifrågasätta huruvida människan är så rationell som tankegången förutsätter. Om de flesta grova brott som enligt förespråkarna bör ligga till grund för dödsstraff begås av sjuka, förvirrade eller starkt känsloladdade personer faller straffets avskräckande effekt.
På argumentet att oskyldiga kan bli avrättade svarar förespråkarna, att det är en avvägning av konsekvenser man får göra, om man har en jämnviktsvåg och sätter en oskyldig på ena vågskålen, och hundratals våldsverkare och mördare i den andra, så innebär rättvisa ändå med nödvändighet att de hundratals skyldiga måste få sin dödsdom tillsammans med den oskyldige. Det blir oacceptabelt om hundratals våldsverkare och mördare ska undslippa dödsstraffet för att eventuellt en inte ska bli oskyldigt avrättad
Ett annat konsekvensetiskt argument för dödsstraffet är mer inriktad på den dömda gärningsmannen. Här menar man att dödsstraffet är kort och intensivt och bör därmed också vara mer humant än ett långt fängelsestraff som normalt är utfallet av grov våldsbrottslighet. Om den dömde lider mindre när han döms till dödsstraff än när han dömst till livstids fängelse är det rätt med dödsstraff
Det finns även utilitaristiska motståndare. Det vanligaste argumentet hos dem är, som jag sa innan, att man ifrågasätter straffets avskräckande effekt. Om inte straffet avskräcker brott i någon större utsträckning är det ur konsekvensetikerns synsätt helt meningslöst. Inget onödigt lidande blir ju förhindrat. Snarare ökar lidandet i världen i och med att man avrättar ett antal personer. Ett ytterligare argument med en konsekvensetisk prägel är att dödsstraffet riskerar att trappa upp en allmän samhällelig våldsspiral. Vidare så kanske det driver brottslingar som vet att de kommer att dömas till dödsstraff om de åker fast till att ta till allt mer desperata metoder. Till exempel gisslandraman antas öka. Båda dessa exempel tyder på en minskad lycka i världen.
Ett annat vanligt argument är att dödsstraffet riskerar att skapa en allmän social oro. Det kan till exempel handla om rädsla av att bli oskyldigt dömd till döden.
Men om man tar ett exempel, säg tillexempel frågan om dödstraff avskräcker eller inte
För-sidan säger: ”Dödsstraff avskräcker!”
Mot-sidan säger: ”Dödsstraff avskräcker inte!”
Mot-sidan stärker sitt argumment med siffror och undersökningar. Exempelvis visar de på fall där procenten av grova vålds brott som begås är lägre efter att man avskaffat dödstraff i ett land.
För-sidan menar att det är en självklarhet att brottsligheten minskar, vad kan vara mer avskräckande än döden? de menar också att mot-sidans siffror inte säger något om de fall där folk har avstått från att tillexempel döda pga dödsstraffet
Vilket ska man tro på?, beroende på vilket det är som stämmer är det det som ger bäst konsekvenser.
Pliktetik (en handling bedömms utifrån om den följer givna regler)
I pliktetiken kan det bli lite krångligt att bedömma om dödstraff är rätt eller fel. En vanlig ståndpunkt bland pliktetiker är att livet är heligt (enligt lagar som t.ex. de tio budorden), Då kan man dela in pliktetikerna i 2 grupper:
Grupp1 är mot. De tar ingen hänsyn till om världen blir bättre eller sämre med dödstraff. De menar att det alltid är orätt att döda en annan människa oavsätt omständigheter eller konsekvenser, därför är det också oacceptabelt med dödstraff
En pliktetiker från denna gruppen skulle t.ex. vara mot dödsstraff för Saddam Hussein trots alla brott han har begått
Grupp2 är för. Jag ska börja med att citera Immunel Kant som spelat stor roll för pliktetikens utveckling ”... whoever has committed murder, must die. There is, in this case, no juridical substitute or surrogate, which can be given or taken for the satisfaction of justice”.
Utgångspunkten för detta resonemang är lika som för de som är mot. Nämligen att livet är heligt, så pass heligt att om man dödar någon annan ska det straffas med döden. Om en person har tagit en annans liv har han förbrukat sitt eget. Straffet är nämligen inte till för att stilla offret eller dess anhörigas krav på rättvisa. Pliktetikerns rättvisa är riktad till gärningsmannen, för att ge denne upprättelse. Om en brottsling förtjänar sitt straff får denne upprättelse genom att sona för sitt brott. Här kan man göra en jämförelse med utilitarismen. De talar om att man inte bör tillåta dödsstraffet om det bara orsakar onödigt lidande hos förövaren. Pliktetikern talar istället om ett moraliskt nödvändigt lidande.
Tycker det är svårt att disskutera det utifrån sinneslagetiken, man kan ju inte säga så mycket om tanken/känslan bakom själva dödsstraffet.
Någon som har något tips eller några andra synpunkter?
Dödsstraff uifrån de etiska modellerna
Konsekvenssetik (en handling bedöms utifrån dess konsekvenser)
Förespråkarna för dödsstraff påpekar att brottslingar som avrättas kan inte mer återfalla i brott, vilket innebär att människor besparas lidande. Man resonerar också ofta utifrån antagandet att dödsstraffet har en avskräckande effekt på brottslingar av grövre brott. Här antar man att människan besitter en relativt hög grad av rationalitet och autonomi. Genom att en människa som är på väg att begå ett grovt brott som är belagt med dödsstraff (till exempel mord) väljer denne i högre utsträckning att inte begå detta brott i rädsla av att åka fast och därmed bli avrättad. Därmed slipper offret att bli mördat, något som är positivt för den samlade lyckan. En konsekvensetisk dödsstraffsförespråkare menar att det i en värld med dödsstraff sker att massor av människor slipper lidandet de skulle kunna råka ut för. De menar också att detta besparade lidande är större än det lidande de som döms till dödsstraff utsätts för. Ett vanligt argument mot ovanstående resonemang är att ifrågasätta huruvida människan är så rationell som tankegången förutsätter. Om de flesta grova brott som enligt förespråkarna bör ligga till grund för dödsstraff begås av sjuka, förvirrade eller starkt känsloladdade personer faller straffets avskräckande effekt.
På argumentet att oskyldiga kan bli avrättade svarar förespråkarna, att det är en avvägning av konsekvenser man får göra, om man har en jämnviktsvåg och sätter en oskyldig på ena vågskålen, och hundratals våldsverkare och mördare i den andra, så innebär rättvisa ändå med nödvändighet att de hundratals skyldiga måste få sin dödsdom tillsammans med den oskyldige. Det blir oacceptabelt om hundratals våldsverkare och mördare ska undslippa dödsstraffet för att eventuellt en inte ska bli oskyldigt avrättad
Ett annat konsekvensetiskt argument för dödsstraffet är mer inriktad på den dömda gärningsmannen. Här menar man att dödsstraffet är kort och intensivt och bör därmed också vara mer humant än ett långt fängelsestraff som normalt är utfallet av grov våldsbrottslighet. Om den dömde lider mindre när han döms till dödsstraff än när han dömst till livstids fängelse är det rätt med dödsstraff
Det finns även utilitaristiska motståndare. Det vanligaste argumentet hos dem är, som jag sa innan, att man ifrågasätter straffets avskräckande effekt. Om inte straffet avskräcker brott i någon större utsträckning är det ur konsekvensetikerns synsätt helt meningslöst. Inget onödigt lidande blir ju förhindrat. Snarare ökar lidandet i världen i och med att man avrättar ett antal personer. Ett ytterligare argument med en konsekvensetisk prägel är att dödsstraffet riskerar att trappa upp en allmän samhällelig våldsspiral. Vidare så kanske det driver brottslingar som vet att de kommer att dömas till dödsstraff om de åker fast till att ta till allt mer desperata metoder. Till exempel gisslandraman antas öka. Båda dessa exempel tyder på en minskad lycka i världen.
Ett annat vanligt argument är att dödsstraffet riskerar att skapa en allmän social oro. Det kan till exempel handla om rädsla av att bli oskyldigt dömd till döden.
Men om man tar ett exempel, säg tillexempel frågan om dödstraff avskräcker eller inte
För-sidan säger: ”Dödsstraff avskräcker!”
Mot-sidan säger: ”Dödsstraff avskräcker inte!”
Mot-sidan stärker sitt argumment med siffror och undersökningar. Exempelvis visar de på fall där procenten av grova vålds brott som begås är lägre efter att man avskaffat dödstraff i ett land.
För-sidan menar att det är en självklarhet att brottsligheten minskar, vad kan vara mer avskräckande än döden? de menar också att mot-sidans siffror inte säger något om de fall där folk har avstått från att tillexempel döda pga dödsstraffet
Vilket ska man tro på?, beroende på vilket det är som stämmer är det det som ger bäst konsekvenser.
Pliktetik (en handling bedömms utifrån om den följer givna regler)
I pliktetiken kan det bli lite krångligt att bedömma om dödstraff är rätt eller fel. En vanlig ståndpunkt bland pliktetiker är att livet är heligt (enligt lagar som t.ex. de tio budorden), Då kan man dela in pliktetikerna i 2 grupper:
Grupp1 är mot. De tar ingen hänsyn till om världen blir bättre eller sämre med dödstraff. De menar att det alltid är orätt att döda en annan människa oavsätt omständigheter eller konsekvenser, därför är det också oacceptabelt med dödstraff
En pliktetiker från denna gruppen skulle t.ex. vara mot dödsstraff för Saddam Hussein trots alla brott han har begått
Grupp2 är för. Jag ska börja med att citera Immunel Kant som spelat stor roll för pliktetikens utveckling ”... whoever has committed murder, must die. There is, in this case, no juridical substitute or surrogate, which can be given or taken for the satisfaction of justice”.
Utgångspunkten för detta resonemang är lika som för de som är mot. Nämligen att livet är heligt, så pass heligt att om man dödar någon annan ska det straffas med döden. Om en person har tagit en annans liv har han förbrukat sitt eget. Straffet är nämligen inte till för att stilla offret eller dess anhörigas krav på rättvisa. Pliktetikerns rättvisa är riktad till gärningsmannen, för att ge denne upprättelse. Om en brottsling förtjänar sitt straff får denne upprättelse genom att sona för sitt brott. Här kan man göra en jämförelse med utilitarismen. De talar om att man inte bör tillåta dödsstraffet om det bara orsakar onödigt lidande hos förövaren. Pliktetikern talar istället om ett moraliskt nödvändigt lidande.
-
Katana
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 22 och 0 gäster