Hej!
Hoppas att någon kan hjälpa mig med följande fråga:
För länge sedan under gymnasiet så berättade någon lärare under någon lektion (kan ha varit filosofi, samhällskunskap eller liknande) om en teori där de som bildade en ny stat/samhälle skulle utgå ifrån att när man var färdig med alla lagar etc. skulle man i tanken kunna dö och återfödas i vilken position som helst (från extremt fattig till välbärgad) och därför skapa ett samhälle där alla kunde klara sig bra.
Känner själv att ovanstående känns som någon form av vänstertanke men här det någon som vet vem som yttrade det hela och var jag hittar den riktiga formuleringen?
Tack på förhand!
/David
Skapa samhälle - återfödas
Moderator: Moderatorgruppen
Det leder till att du vill maximera den totala lyckan, vilket är en utilitaristisk princip. Harsanyi bevisade detta givet ett visst antal grundantaganden som ställts upp av en rättighetsteoretiker (Rawls tror jag det var). Med andra ord är det inte socialistiskt utan utilitaritiskt. Utilitarismen leder i regel till liberalism, så egentligen är du ganska långt ifrån socialism.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.
Krenek skrev:Det leder till att du vill maximera den totala lyckan, vilket är en utilitaristisk princip. Harsanyi bevisade detta givet ett visst antal grundantaganden som ställts upp av en rättighetsteoretiker (Rawls tror jag det var). Med andra ord är det inte socialistiskt utan utilitaritiskt. Utilitarismen leder i regel till liberalism, så egentligen är du ganska långt ifrån socialism.
Nej stämmer inte alls. Rawls formulerade sin teori som ett alternativ till utilitarismen, för han tyckte den var vidrig i det att ingen hänsyn till individualitet tas. Han baserar sig till stor del av Kants principer, och söker praktiskt visa varför vi bör anta ett kategoriskt imperativ.
Principen avser att skapa ett samhälle där de som har det sämst har det drägligt.
Han stipulerar en rättviseprincip som utgår från att samhället skapas, väljs, bakom en slöja av okunnighet (detta är att vi inte vet vilken plats i samhället vi kommer inta) och menar att vi då skulle välja något som var bäst för alla delar i motsats till den abstrakta summan av alla delar.
När vi inte vet om vi blir kung eller slav så tenderar vi att välja en ordning där slaven har det bra.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Och den svenska socialdemokratin har sagt sig tagit mycket influenser av detta verk. Så det kan sägas stämma att det är en vänster idé. Även om det egentligen inte är relevant. Det handlar mer om samhället skall vara mer än summan av individerna, eller dess delar enbart ha ett värde som ingående i helheten.
http://en.wikipedia.org/wiki/A_Theory_of_Justice
http://en.wikipedia.org/wiki/A_Theory_of_Justice
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Nej stämmer inte alls. Rawls formulerade sin teori som ett alternativ till utilitarismen, för han tyckte den var vidrig i det att ingen hänsyn till individualitet tas. Han baserar sig till stor del av Kants principer, och söker praktiskt visa varför vi bör anta ett kategoriskt imperativ.
Principen avser att skapa ett samhälle där de som har det sämst har det drägligt.
Han stipulerar en rättviseprincip som utgår från att samhället skapas, väljs, bakom en slöja av okunnighet (detta är att vi inte vet vilken plats i samhället vi kommer inta) och menar att vi då skulle välja något som var bäst för alla delar i motsats till den abstrakta summan av alla delar.
När vi inte vet om vi blir kung eller slav så tenderar vi att välja en ordning där slaven har det bra.
Stämmer, fast du missar Harsanyi's del i det hela. Det han gjorde var att han tog Rawls principer och bevisade att dessa leder till en viss form av utilitarism. Givetvis är det något förenklad bild, men i sak stämmer det (vissa detaljer är dock som alltid diskuterade, men man kan nog ge Harsanyi klar fördel i den diskussionen).
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.
J R Auk skrev:Nej stämmer inte alls. Rawls formulerade sin teori som ett alternativ till utilitarismen, för han tyckte den var vidrig i det att ingen hänsyn till individualitet tas. Han baserar sig till stor del av Kants principer, och söker praktiskt visa varför vi bör anta ett kategoriskt imperativ.
Principen avser att skapa ett samhälle där de som har det sämst har det drägligt.
Han stipulerar en rättviseprincip som utgår från att samhället skapas, väljs, bakom en slöja av okunnighet (detta är att vi inte vet vilken plats i samhället vi kommer inta) och menar att vi då skulle välja något som var bäst för alla delar i motsats till den abstrakta summan av alla delar.
När vi inte vet om vi blir kung eller slav så tenderar vi att välja en ordning där slaven har det bra.
Detta lät väldigt bekant och nu när jag läst Wikipedialänken så är jag säker på att det var Rawls min fråga handlade om.
Blir till att läsa mer om hans teorier då jag starkt gillar det lilla jag hittills läst.
Tack för hjälpen!
Krenek skrev:J R Auk skrev:Nej stämmer inte alls. Rawls formulerade sin teori som ett alternativ till utilitarismen, för han tyckte den var vidrig i det att ingen hänsyn till individualitet tas. Han baserar sig till stor del av Kants principer, och söker praktiskt visa varför vi bör anta ett kategoriskt imperativ.
Principen avser att skapa ett samhälle där de som har det sämst har det drägligt.
Han stipulerar en rättviseprincip som utgår från att samhället skapas, väljs, bakom en slöja av okunnighet (detta är att vi inte vet vilken plats i samhället vi kommer inta) och menar att vi då skulle välja något som var bäst för alla delar i motsats till den abstrakta summan av alla delar.
När vi inte vet om vi blir kung eller slav så tenderar vi att välja en ordning där slaven har det bra.
Stämmer, fast du missar Harsanyi's del i det hela. Det han gjorde var att han tog Rawls principer och bevisade att dessa leder till en viss form av utilitarism. Givetvis är det något förenklad bild, men i sak stämmer det (vissa detaljer är dock som alltid diskuterade, men man kan nog ge Harsanyi klar fördel i den diskussionen).
Nej du körde lite fulretorik för att skrika ut din eviga propaganda.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
DaveM skrev:J R Auk skrev:Nej stämmer inte alls. Rawls formulerade sin teori som ett alternativ till utilitarismen, för han tyckte den var vidrig i det att ingen hänsyn till individualitet tas. Han baserar sig till stor del av Kants principer, och söker praktiskt visa varför vi bör anta ett kategoriskt imperativ.
Principen avser att skapa ett samhälle där de som har det sämst har det drägligt.
Han stipulerar en rättviseprincip som utgår från att samhället skapas, väljs, bakom en slöja av okunnighet (detta är att vi inte vet vilken plats i samhället vi kommer inta) och menar att vi då skulle välja något som var bäst för alla delar i motsats till den abstrakta summan av alla delar.
När vi inte vet om vi blir kung eller slav så tenderar vi att välja en ordning där slaven har det bra.
Detta lät väldigt bekant och nu när jag läst Wikipedialänken så är jag säker på att det var Rawls min fråga handlade om.
Blir till att läsa mer om hans teorier då jag starkt gillar det lilla jag hittills läst.
Tack för hjälpen!
Inga problem. Han är sympatisk, men jag är tveksam om han riktigt lyckas med det som är hans föresats, att skapa ett alternativ till utilitarismen, att skapa något som tar hänsyn till individualiteten. Tråcklade mig igenom en B-uppsats i ämnet.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Krenek skrev:J R Auk skrev:Nej stämmer inte alls. Rawls formulerade sin teori som ett alternativ till utilitarismen, för han tyckte den var vidrig i det att ingen hänsyn till individualitet tas. Han baserar sig till stor del av Kants principer, och söker praktiskt visa varför vi bör anta ett kategoriskt imperativ.
Principen avser att skapa ett samhälle där de som har det sämst har det drägligt.
Han stipulerar en rättviseprincip som utgår från att samhället skapas, väljs, bakom en slöja av okunnighet (detta är att vi inte vet vilken plats i samhället vi kommer inta) och menar att vi då skulle välja något som var bäst för alla delar i motsats till den abstrakta summan av alla delar.
När vi inte vet om vi blir kung eller slav så tenderar vi att välja en ordning där slaven har det bra.
Stämmer, fast du missar Harsanyi's del i det hela. Det han gjorde var att han tog Rawls principer och bevisade att dessa leder till en viss form av utilitarism. Givetvis är det något förenklad bild, men i sak stämmer det (vissa detaljer är dock som alltid diskuterade, men man kan nog ge Harsanyi klar fördel i den diskussionen).
Nej du körde lite fulretorik för att skrika ut din eviga propaganda.
Nej? Harsanyi är väldigt känd och ironin med Rawls är just att hans försök att undslippa utilitarism ledde ändå ledde till utilitarism.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.
J R Auk skrev:Inga problem. Han är sympatisk, men jag är tveksam om han riktigt lyckas med det som är hans föresats, att skapa ett alternativ till utilitarismen, att skapa något som tar hänsyn till individualiteten. Tråcklade mig igenom en B-uppsats i ämnet.
Han försökte iaf, sen var det ingen lätt uppgift han tog på sig och misslyckandet gav oss något positivt. Han är en av de stora tänkare som misslyckas på kreativa och gynnsamma sätt. Tack vare honom fick vi ännu en stark motivation för utilitarismen.
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.
Krenek skrev:J R Auk skrev:Krenek skrev:J R Auk skrev:Nej stämmer inte alls. Rawls formulerade sin teori som ett alternativ till utilitarismen, för han tyckte den var vidrig i det att ingen hänsyn till individualitet tas. Han baserar sig till stor del av Kants principer, och söker praktiskt visa varför vi bör anta ett kategoriskt imperativ.
Principen avser att skapa ett samhälle där de som har det sämst har det drägligt.
Han stipulerar en rättviseprincip som utgår från att samhället skapas, väljs, bakom en slöja av okunnighet (detta är att vi inte vet vilken plats i samhället vi kommer inta) och menar att vi då skulle välja något som var bäst för alla delar i motsats till den abstrakta summan av alla delar.
När vi inte vet om vi blir kung eller slav så tenderar vi att välja en ordning där slaven har det bra.
Stämmer, fast du missar Harsanyi's del i det hela. Det han gjorde var att han tog Rawls principer och bevisade att dessa leder till en viss form av utilitarism. Givetvis är det något förenklad bild, men i sak stämmer det (vissa detaljer är dock som alltid diskuterade, men man kan nog ge Harsanyi klar fördel i den diskussionen).
Nej du körde lite fulretorik för att skrika ut din eviga propaganda.
Nej? Harsanyi är väldigt känd och ironin med Rawls är just att hans försök att undslippa utilitarism ledde ändå ledde till utilitarism.
Och så var vi här igen. Kranek propagerar på. Och argumenten lyser med sin frånvaro.
Värdeuttryck anses räcka som retorisk grund för att vi skall anta det som påstås.
Men tyvärr Kranek ditt förtroendekapital är kört i botten. Jag tror alla har sett din smutsiga attityd och din smutsiga ideologi.
Du gör det bara jobbigt för dig själv. Jag har mycket tid till hands, och eftersom jag argumenterar kommer aldrig dina påståenden att antas.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Krenek skrev:J R Auk skrev:Krenek skrev:J R Auk skrev:Nej stämmer inte alls. Rawls formulerade sin teori som ett alternativ till utilitarismen, för han tyckte den var vidrig i det att ingen hänsyn till individualitet tas. Han baserar sig till stor del av Kants principer, och söker praktiskt visa varför vi bör anta ett kategoriskt imperativ.
Principen avser att skapa ett samhälle där de som har det sämst har det drägligt.
Han stipulerar en rättviseprincip som utgår från att samhället skapas, väljs, bakom en slöja av okunnighet (detta är att vi inte vet vilken plats i samhället vi kommer inta) och menar att vi då skulle välja något som var bäst för alla delar i motsats till den abstrakta summan av alla delar.
När vi inte vet om vi blir kung eller slav så tenderar vi att välja en ordning där slaven har det bra.
Stämmer, fast du missar Harsanyi's del i det hela. Det han gjorde var att han tog Rawls principer och bevisade att dessa leder till en viss form av utilitarism. Givetvis är det något förenklad bild, men i sak stämmer det (vissa detaljer är dock som alltid diskuterade, men man kan nog ge Harsanyi klar fördel i den diskussionen).
Nej du körde lite fulretorik för att skrika ut din eviga propaganda.
Nej? Harsanyi är väldigt känd och ironin med Rawls är just att hans försök att undslippa utilitarism ledde ändå ledde till utilitarism.
Och så var vi här igen. Kranek propagerar på. Och argumenten lyser med sin frånvaro.
Värdeuttryck anses räcka som retorisk grund för att vi skall anta det som påstås.
Men tyvärr Kranek ditt förtroendekapital är kört i botten. Jag tror alla har sett din smutsiga attityd och din smutsiga ideologi.
Du gör det bara jobbigt för dig själv. Jag har mycket tid till hands, och eftersom jag argumenterar kommer aldrig dina påståenden att antas.
Vad begär du egentligen, ett färdigt bevis svart på vitt?
Tja, varför inte:
http://www.google.se/url?sa=t&source=we ... s_OakG5JJg
Thou shalt not sit with statisticians nor commit a social science.
Det där är inget bevis.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Unlike Rawls, however, Harsanyi has always stuck to the orthodox theory of choice under uncertainty—namely, the existence of subjective probabilities, and then the maximization of expected utility.
Det är inte ens samma sak.
Ljuger du eller förstår du inte?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster