G.E. Moore-hjälp sökes!

[mellan]

Har snart en inlämningsuppgift, ganska liten i och för sig (godkänd bara om man har försökt), men tycker att det skulle vara kul att "verkligen" veta. Problemet är G.E. Moore och hans sunda förnuft. Sunda förnuftet kan man enligt Moore inte analysera och man kan inte heller veta hur man vet saker i och med sunda förnuftet. Men likväl kan man veta något säkert och man kan klart och entydigt förstå sunda förnuftets påstående. Hur är detta möjligt?

Det är frågan.
Jag har lite problem med den eftersom jag nyligen har bytt "läger" inom filosofi, från praktisk till teoretisk, och jag kommer gärna in på Moores metaetik.
Men det som jag utsökt kommer in på är att likna sunda förnuftets problem med Moores moraliska intuition och metaetik, att vi vet saker med sunda förnuftet i och med att det är som en sorts intuition som vi har. Detta medför såklart problem, men jag tycker att det är i stil med Moores metaetik, som sagt.  :)
Och sen vet jag inte ifall detta är en metafysisk fråga, dvs om sunda förnuftet verkligen är ett tillräckligt bra skäl för oss att anta det finns en av oss oberoende verklighet,
eller om det är en epistemologisk fråga, dvs hur vi kan få kunskap om att det finns en av oss oberoende verklighet när vi inte kan analysera det sunda förnuftet.

Så jag skulle bli väldans glad om det finns någon som kan ge mig en liten knuff till det spåret som jag ska förstå det här med.  :D

[mellan]

Eller ska jag förstå sunda förnuftet som en förmåga som vi har medfödd, likt språkförmågan. Språkförmågan behöver vi inte kunna analysera för att förstå språket, och sunda förnuftet kanske ska förstås på samma sätt? Vi behöver inte kunna göra en fullständig analys av sunda förnuftet för att "använda" oss av den? Det blir då en uppdelning mellan knowledge that och konwledge how. Vi vet hur man använder sig av den, men inte vad det betyder i en analys av den.  :-k