Hemma hos...

Lekar, tävlingar, knep och knåp, men inte någon sandlåda.

Moderator: Moderatorgruppen

Anne
Inlägg: 6114
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Hemma hos...

Inläggav Anne » 08 mar 2014 12:12

(Jag roar mig ibland med att fantisera hur det är hemma hos en del personer och hur jag skulle uppleva att vistas där en helg. Dessa personbeskrivningar har en prägel av karikatyrer baserat på små detaljer jag har lagt märke till varvat med lite absurda fria fantasier. Vore roligt om någon annan fortsätter tråden i kreativt syfte kring någon person. Detta är skrivet med kärlek och ett leende :) )

Hemma hos Zokrates

Zokrates var förbannad. Det gjorde Zokrates ändå mer förbannad när han kikade in på FF och noterade som vanligt - ja, vad fan kan man förvänta sig att de där hjärntvättade jubelåsnorna ska förstå?! när han för sjuttioelfte gången hade förklarat hur illa läget är i den här världen och folk bara pratade om sina jävla trivialiteter. Han fnös föraktfullt och så de där lallande glada idioterna - speciellt den där lynx - jaha, nu fnissar hon igen! Zokrates tände sin tredje hemmarullade cigg på raken. Han rökte hetsigt så glöden blev osedvanligt lång. Nu var Zokrates rejält upprörd, men det var ju inte så konstigt. Någon måste ju för bövelen prata allvar men det hade ju varit något enklare om IQ-nivån hos omgivningen åtminstone låg över 78.

Lynx satt i den nedsuttna 80-tals soffan. En plansch med Che Guevara hängde ovanför den. På soffbordet stod ett schackspel bland ett virrvarr av papper med Zokrates egna noteringar. Dammråttorna fick vingar då Zokrates öppnade fönstret. Lynx kaffe var blaskigt. Försiktigt frågade hon om de inte skulle laga mat snart. Hemma hos Zokrates var det nämnligen kaffe och cigg som gällde, i undantagsfall en burk vita bönor i tomatsås som åts direkt ur konservburken. Zokrates tyckte att det var slöseri med vattnet om man skapade disk. Samma kaffekopp hade han flitigt använt i över en vecka, att det inte hade rört sig om en längre period berodde enbart på att den förra koppen hade krackelerat fullständigt till stoft. Lynx fick inte duscha. Lynx fick verkligen inte bada. Det gick så långt att Lynx nästan blev lite tårögd av tacksamhet när hon efter fyra dagar fick blaska av sig lite snabbt med en liter, knappt ljummet, vatten. Lynx hade även lite svårt att vänja sig vid att använda tidningspapper som toalettpapper. Det skulle aldrig falla Zokrates in att köpa toalettpapper. Faktum är att han kunde känna ett visst mått av belåtenhet när han slet loss en sida som pryddes av en bild på Bildt eller Reinfeldt eller någon av det där packet och sedan spolade ner skiten. Det var där de hörde hemma; de kapitalistiska kloakråttorna.

På kvällen tittade Zokrates och Lynx på tjockteven. Genom nyheterna muttrade han då och då, den trasiga, noppiga tubsockan vippade frustrerat på hans fot. Efteråt såg de en film. Den var vacker. Lynx sneglade på Zokrates. Foten vippade inte längre och han log. Du har ett fint, varmt hjärta, Zokrates, tänkte Lynx. :smt049

Anne
Inlägg: 6114
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Hemma hos...

Inläggav Anne » 08 mar 2014 18:29

Hemma hos Pilatus

Pilatus bär välstrukna skjortor (absolut inte flanell), inte helt ovanligt att han bär slips i officiella sammanhang. Vardagligt dristar han sig till att knäppa upp en knapp. Inte två och inte tre, utan en. Det händer att han kavlar upp ärmarna också, även om Pilatus har en förkärlek för manschettknappar. Nu pratar vi inte något trams från Guldfynd. Pilatus är väldigt insatt i design och uppskattar, likt Knut Knutsson, äldre anor. Georg Jensen eller något får det väl vara iallafall. Men slitage irriterar Pilatus. Pilatus vill ha ordning och reda. Han har arkivskåp med tydligt märkta pärmar i både kronologisk och alfabetisk ordning. I Pilatus hall hänger en kristallkrona med välpolerade prismor. Han förser sina gäster med gästtofflor trots att golvet alltid är nybonat. Trerätters, ja sånt gillar Pilatus.

Lynx undrar var hon kan sätta sig i soffan utan att rubba de noga till synes slarvigt utplacerade Marimekkokuddarna. Hon tittar, utan att försöka stirra förfärat, på förrätten som består av en oigenkännerlig röra formad i en perfekt cirkel, ovanpå det en hummerklo, tre hjortron och ett par stänk sås i Kandinskianda. Detta heter tydligen något fint på franska som inte Lynx känner till. Servetten är av avancerad origamityp. Den vill Lynx helst inte förstöra.

Vid inhandlingen till affären (Pilatus köper alltid färska skaldjur) går vi förbi en motorcykelbutik. Det leder till att Pilatus senare under kvällen oljar ner händerna rejält när han fixar med någon mojäng och drar en repa genom stan bakom visir som en sorts Batman. :smt049

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 16523
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Hemma hos...

Inläggav Pilatus » 09 mar 2014 00:51

lynx skrev:Hemma hos Pilatus

Pilatus bär välstrukna skjortor (absolut inte flanell), inte helt ovanligt att han bär slips i officiella sammanhang. Vardagligt dristar han sig till att knäppa upp en knapp. Inte två och inte tre, utan en. Det händer att han kavlar upp ärmarna också, även om Pilatus har en förkärlek för manschettknappar. Nu pratar vi inte något trams från Guldfynd. Pilatus är väldigt insatt i design och uppskattar, likt Knut Knutsson, äldre anor. Georg Jensen eller något får det väl vara iallafall. Men slitage irriterar Pilatus. Pilatus vill ha ordning och reda. Han har arkivskåp med tydligt märkta pärmar i både kronologisk och alfabetisk ordning. I Pilatus hall hänger en kristallkrona med välpolerade prismor. Han förser sina gäster med gästtofflor trots att golvet alltid är nybonat. Trerätters, ja sånt gillar Pilatus.

Jodå, jag brukade köpa en slips då och då på NK. Hittade jag en Cerutti, YSL eller Armani som föll mig i smaken, så hände det att jag köpte. Vid ett tillfälle kom en kvinnlig expedit fram till mig, tittade på slipsen jag bar och frågade: Förlåt att jag frågar, men har du köpt din slips här? Jag funderade en sekund på om hon trodde jag hade fått den med mig av misstag. Jag svarade: Jo, så är det, det är väl något år sedan. Hon log, berättade att hon var inköpare och då särskilt hade lagt märke till slipsen som hon fann mycket vacker. Jag har slipsen kvar, den har ljus botten med ett svagt diagonalt mönster. Den är prydd med ett mönster av blommor. Det låter litet fånigt, men jag tycker fortfarande att det är den vackraste slipsen jag haft. Då min dotter såg slipsen, drog hon fram den ur kavajen och vände på den för att läsa vem som designat den. Jaha, det hade man ju kunnat räkna ut, sa hon. -Visst, det är säkert litet larvigt, men det var sådant som roade mig då jag bodde i Stockholm. Och det bekräftar ju Lynx beskrivning!
lynx skrev:Lynx undrar var hon kan sätta sig i soffan utan att rubba de noga till synes slarvigt utplacerade Marimekkokuddarna. Hon tittar, utan att försöka stirra förfärat, på förrätten som består av en oigenkännerlig röra formad i en perfekt cirkel, ovanpå det en hummerklo, tre hjortron och ett par stänk sås i Kandinskianda. Detta heter tydligen något fint på franska som inte Lynx känner till. Servetten är av avancerad origamityp. Den vill Lynx helst inte förstöra.

Det låter trevligt och skulle säkert kunnat vara sant om jag varit sådan jag beskrev ovan, i alla avseenden. Men det hänger tavlor på väggarna och bokhyllor har det funnits och finns, även om jag försöker minska antalet böcker. Anledningen till att jag ibland haft litet pengar över, beror på att jag handlat aktier långsiktigt och speciellt då det varit kris även i de stora börsnoterade bolagen.
lynx skrev:Vid inhandlingen till affären (Pilatus köper alltid färska skaldjur) går vi förbi en motorcykelbutik. Det leder till att Pilatus senare under kvällen oljar ner händerna rejält när han fixar med någon mojäng och drar en repa genom stan bakom visir som en sorts Batman. :smt049

Jodå, jag har haft ett antal motorcyklar. Det var en fantastisk tid, men jag borde säkert ha ägnat mig mer åt studier. Dessutom förlorade jag ett antal vänner. Olyckor var vanliga och en dag i veckan brukade vi besöka någon kamrat på länslasarettet.

Onekligen är detta den glättade bilden av mitt liv. Den är i sina detaljer sann, men som helhet finns ju inte mycket av det som inte lyckades så bra. Men det får vara en annan historia.
Moderator

Anne
Inlägg: 6114
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Hemma hos...

Inläggav Anne » 11 mar 2014 10:39

Vad kul! Ändå roligare för mig är att du, Pilatus, och Zokrates kan vistas under samma "tak". Ni är väldigt olika ur mitt perspektiv, men jag tycker ju faktiskt om er bägge två - även om jag tycker att ni är lite... ibland :) Jag tycker att det vore underhållande om du, eller någon annan, skrev en liten fantasifull anekdot om någon person som du bara känner till lite detaljer om. Tanken är inte en fullständigt autentisk berättelse, men att den har vissa troliga element. Det behöver förstås inte handla om någon från det här forumet, men på något vis ska din närvaro/reaktion nämnas samt att den här personen finns i de flesta (helst allas) medvetande mer eller mindre.
Finns det någon frivillig från det här forumet som har hängt här en stund så är det bara att hojta till så skriver jag hemma hos dig :)

Anne
Inlägg: 6114
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Hemma hos...

Inläggav Anne » 03 feb 2019 18:11

(Är du beredd, Xion :) ?)

Hemma hos xion

Det låg en trasmatta i hallen. Den såg inte ut att ha blivit tvättad på ett tag. Färgerna var bleka och fransarna toviga.
Ett par badkarsliknande gummistövlar var parkerade vid ytterdörren.
På väggen hängde en korstygnsbroderad vepa. Den var sydd i grovt ullgarn.

Men så sorgligt, tänkte Lynx, att någon lagt ner så mycket tid och möda för ett så anskrämligt resultat.
xion visste egentligen inte heller varför den hängde där. Det var ju inte så att han tyckte den var fin.
Egentligen brydde sig inte xion om sånt där. Det var väl xions mamma som hade tyckt att något tingeltangelpynt ska man ha.

Mycket hade han blivit kallad i sina dar, men feminin hade han aldrig blivit kallad.
En gång hade han blivit kallad tölp. xion förstod ingenting, han hade ju bara velat ge kvinnan en komplimang.
xion tyckte att kvinnor kunde vara bra märkliga ibland. Men han var förtjust i dem ändå. Han tänkte tillbaka på sig själv i sin ungdoms prakt.
Han hade aldrig varit rädd för att hugga i. Detta hade gett honom många damers förtjusta blickar när de liksom i förbigående lät ögonen glida
längs hans överarmar när han tvättade sin bil. xion hade aldrig förstått omfattningen av det hela.
Telefonen vibrerade till i jeansfickan "Så här roligt har man det nuförtiden", tänkte han lite halvbuttert.

Han skulle nog mer beskriva sig själv som en slusk om han fick ordet.
Och visst är det så att xion sällan köper nya kläder.

Han sätter sin bröddeg på jäsning och går ut och hugger lite ved. Fåglarna kvittrar vid talgbollen.
xion visslar.
Han visslade så melodiskt vackert. Lynx lyssnade fascinerat. Själv tyckte hon att det var väldigt kallt där ute i snösagolandskapet.
Kylan verkade inte bita på xion.
Lynx undrade "Hur kan han vara så manlig och samtidigt bära en sådan poesi inom sig?"
Frågan absorberade henne så hon frågade rakt ut. Hon såg hans ansiktsmimik och hajjade till. "Du är ju blyg!" utbrast hon förvånat.
"Äh!" svarade xion, rynkade något besvärat på pannan och gjorde en viftande rörelse med sin lediga hand.

xion frågade Lynx om hon ville ha lite kaffe.
Det ville Lynx gärna ha. xion levde ett stilla liv. Det låg ett anteckningsblock med haikus under tidningen där ett korsord hade påbörjats.
Trevlig handstil, noterade Lynx. Kokkaffet började puttra. Lynx gick runt och tittade på inramade familjeporträtt som hängde på väggar och fyllde upp en stor del av bordsytan på linneskåpet. Hon återvände till köket och tänkte att de där skåpsluckorna är ju snudd på semiantika.
xion hällde upp kaffet i två stora muggar som det stod Biltema på. Lynx fick syn på kaffebryggaren. Åh!, tänkte hon. Han är ju en gentleman! Så gulligt!

"xion..." sa Lynx lite leende.
"Ja?"svarade han.
"Kan vi inte gå ut och göra en varsin snöängel?"
xion spärrade upp ögonen en millisekund innan han skakade på huvudet och vinklade sina uppsträckta handflator mot Lynx.
Han protesterade halvhjärtat när Lynx tog hans hand och manade på honom med att det skulle bli roligt.

När de låg bredvid varandra i den gnistrande snön log xion. "Det är det här jag älskar med kvinnor", tänkte han, men det sa han förstås inte. :smt049

Anne
Inlägg: 6114
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Hemma hos...

Inläggav Anne » 04 feb 2019 20:03

Ja, det blev ju inte klockrent det här :) Ferdinand låter väl skönt? Jag kunde inte riktigt sortera intrycken här då det var så många spretiga faktorer. Anledningen att jag tidigare sa att du skulle vara en sådan tillgång på Farmen är framförallt händigheten, men att du hade byggt så mycket i ditt hus trodde jag inte. Och att du målar tavlor! Så kul! Angenämt att träffas :)


Återgå till "Lekstugan"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster