Inläggav Jbig » 25 mar 2008 08:58
Hejsan!
Det var en del reaktioner på våran inlaga, och naturligtvis anser de som anser sig trampade på tårna att det inte riktigt äro rätt att kalla klapitalismen för en kriminell etik. Nåväl vi spinner vidare på denna tråd, och använder oss av verkligheten som referens!
Själv anser jag att det finns en klar skiljelinje mellan kapitalism och marknadsekonomi. Den senare kan betecknas som god, den förra såsom en cancersvulst i samhällskroppen! :wink:
Kapitalister, och dess förespråkare, hävdar att endast den fria marknaden är gott nog åt ett väl fungerande samhälle. Detta kan endast kapitalismen erbjuda, enligt samma förespråkare. Är det då så kan man fråga sig? Innebär kapitalismen en fri marknad? Låt oss se efter!
Kapitalismens förespråkare påstår att konkurrensen är den faktor som skapar den fria marknaden. Vilket delvis är ett slag i luften eftersom alla andra, efter stenåldern, ekonomiska system vi känner till också innehåller varianter av konkurrens. Vad är då fri konkurrens? Fyra kriterier skall uppfyllas:
1. Många säljare och köpare.
2. Lika varor, samma kvalitet, alltså homogena varor/tjänster.
3. Fritt tillträde till marknaden.
4. Fullständig information om varor och priser.
Av dessa kriterier fyller de flesta andra ekonomiska system det första. Varken kapitalismen eller något annat ekonomiskt system har lyckats uppfylla kriterie två. Inga ekonomiska system uppfyller trean, eftersom den är logiskt omöjlig att uppfylla. Inga ekonomiska system kan uppfylla fyran, eftersom den också är logiskt omöjlig att uppfylla.
Alla marknader, även kapitalismen, riskerar att drabbas av följande tre problem:
1. Monopolisering av eftertraktade positioner, tjänster eller materieler
2. Överenskommelser mellan säljare som drabbar köpare
3. Inflation i betalningsmedlen.
Kapitalismen är det system som använder pengar mer ingående än alla andra ekonomiska system vi känner till. Vad är då pengar i ett kapitalistiskt system? Pengar är följande:
1. Pengar är bytesmedel som underlättar handeln
2. Pengar är värdemätare för det mesta som kan bökas fram
3. Pengar är värdebevarande för det mesta som kan bökas fram
4. Pengar betyder makt liksom social prestige i samhället.
I en kapitalistisk ekonomi är det endast den monetära, d.v.s. betalningsförmågan, som räknas som en efterfrågan. Här är det på plats med ett klargörande!
Efterfrågan är inte det samma som mänskliga behov. Efterfrågan i en kapitalistisk ekonomi innebär bara efterfrågan om det finns pengar, eller medel, att betala med. Utan dessa medel existerar ingen efterfrågan i en kapitalistisk ekonomi. Mänskliga behov kan vara exempelvis efterfrågan på mat – som inte kan lösas utan att man har pengar i en kapitalistisk ekonomi. Detta visar sig ofta i tredje världen där fattigdomen är skriande.
År 1984 drabbades Etiopien av svält pga av torka och krig. Samtidigt fanns det ett matöverskott i världen. Problemet för flertalet etiopier var att de inte hade pengar att efterfråga maten med, därför fortsatte många att svälta. Det fanns således ingen efterfrågan enligt den kapitalistiska logiken – däremot fanns det en reell efterfrågan på mat! Detta händer på många håll även under 2000-talets början, och på allt fler områden än just behovet av mat. Miljöproblematiken smyger sig på oss alltmer, och här är kapitalismen både skapare av problemen samtidigt som den är en del av problemen. Inte heller här klarar kapitalismen av att uppfylla behov som människor, och natur, förväntar sig.
Det bevisar att marknaden, och kapitalismen, inte kan tillgodose omvårdnad, omsorg, hälsovård, utbildning, miljöhantering, transportbaserade kommunikationssystem och andra sociala behov på ett tillfredsställande sätt. Däremot kan marknaden vara med och bekosta dessa behov, och i marginalerna även delta i utformandet och skapandet av dem.
MVH
bigj
Att verka för det goda...
