Brott och straff

Vårens tema; om kriminalitet, fångvård, brott och straff.

Moderator: Moderatorgruppen

Makterna
Inlägg: 1274
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 23 mar 2008 14:36

Jag har faktiskt aldrig varit med om en nyliberal som också samtidigt är utilitarist. Jag hoppas vi kan ta upp den disussionen senare, för det vore intressant att höra hur man skulle kunna ta sådana kollektiva hänsyn som nyliberal.


Det är synd isåfall. Förklaringen är nog att folk har svårt att skilja mellan avsikt och konsekvens. Folk som vill ha en bra stat (utilitarister) förespråkar gärna den mysigt snälla staten (den socialistiska bidragsstaten) trots att denna stat rent logiskt inte fungerar lika bra som en nyliberal stat (minus den eventuella nyliberala moralismen, som bland annat ger såna absurda konsekvenser som att det ska vara lagligt att ha atombomber i garaget eller att man ska få sälja heroin på dagis) skulle ögra. Jag är övertygad om att dessa tankar hör framtiden till. Hoppas du vill starta en separat tråd med dina frågeställningar.

Sedan undrar jag vad du menar med att i slutänden är allt åsikter? Ja, så är det väl, men varför är det då inte moral att företräda en utilitaristisk politik...?


Ursäkta, där uttryckte jag mig otydligt. Så menade jag inte. Vad jag egentligen ville poängtera, var att en värderingspartisk stat, dvs en stat som vid något tillfälle utgår från att en värdering är mer rätt än en annan värdering, som vill ge en viss värdering större "likhet inför lagen" än en annan, en sån "politik" är inte ens värd namnet politik, utan det är bara maktutövande eller vad man ska kalla det för. Seriös politik är värderingsneutral, dvs respekterar alla individer lika högt oavsett åsikt. En kufisk eremit som luktar illa och gillar att äta bajs, ska ha samma likhet inför lagen som nån folkkär dansbandssångare, typ. Sen får var och en själva välja vem de vill umgås med, typ. Men staten ska ju inte vara "en i gänget", utan vara "ett steg över", med tanke på dess självpåtagna maktroll med beväpnade poliser etc. Sånt förpliktigar.

Makterna skrev:Enbart objektivitet räcker inte för att fatta ett 100% bra beslut. Även t.ex. kunnighet underlättar (fast inte ens då kan en säkare alltid veta 100% säkert). Detta innebär dock inte att motsatsen till objektivism, subjektivitet, på något sätt skulle vara bättre för en läkare att tillämpa, än objektivitet. Objektivitet ger alltid bättre resultat (med hänsyn taget till statistiska felmarginaler).


Nu förstår jag inte hur du menar. Ett objektivt bra beslut är väl alltid ett objektivt bra beslut, oavsett vilken kunskap som ligger bakom beslutet? Om vi har en aldrig så kunnig läkare som träffar ett objektivt felaktigt beslut, så blir väl det inte nödvändigtvis ett bättre beslut än om en okunnig person träffar ett objektivt bra beslut?


Ja självklart! Nu blandade vi ihop "objektivt bra" med "objektivt". Lite förvirrande formulerat. Man kan såklart tänka objektivt men misslyckas på andra punkter, vilket kan göra att resultatet blir dåligt. Och man kan göra en objektiv bedömning av resultatet, som då blir att resultatet är dåligt. Fast detta är ju inget argument mot objektivitet.

Var visar det sig, menar du?


Jag tänkte på t.ex. på vad Stefan Klein skriver om lyckoforskningens hittillsvarande rön vad gäller inkomstfördelning, demokrati m.m.


Nu har jag tyvärr inte läst det, men vad skriver han angående det då? Har du sagt A får du gärna säga B också.
Lever: hedonistiskt.
Tänker: fritt och skeptiskt.
Tror på: vetenskapen.
Skräms av: oseriösa stater.
Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5809
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 23 mar 2008 14:56

Makterna skrev:
Skogsälvan skrev:Psykologiska studier visar att varken kön, nationalitet, rikedom/fattigdom, utbildningsnivå, social klass, ålder är avgörande för om folk upplever sig vara lyckligare än genomsnittet. Om det är absolut nödvändigt kan jag gå ner i källaren och leta upp litteratur med källor som stödjer detta.


Jag tror inte på att rikedom skulle vara irrelevant för lycka, så om du vill får du gärna gå ner i källaren och sedan hänvisa till dina påstådda källor och hur den studien är gjord.


Nu har jag rotat runt lite. Kunde tyvärr inte hitta mina APA-papper i det här ämnet, men jag kan referera till Classic and contemporary readings in social psychology av Erik J. Coats och Robert S. Feldman.

National Opinion Research Center vid University of Chicago har undersökt drygt 1500 fp per år sedan 1957. Alex Michalos vid University of Northen British Colombia Och Ronald Inglehart vid University of Michigan har använt sig av 18000 universitetsstudenter i 39 länder och 170000 vuxna i 16 länder som fp. Dessa undersökningar stödjer  mitt uttalande

För att  fokusera mer på just pengar och lycka
: fast amerikanarna tjänar dubbelt så mycket som de gjorde 1957 har de som rapporterat sig som mycket lyckliga sjunkigt från 35 till 29%. Det märks ingen skillnad i lycka hos de som har haft en stagnerande eller förhöjd lön. De hundra rikaste amerikanerna är enbart något lyckligare än genomsnittsamerikanen. I de flesta länder, utom de allra fattigaste som Bangladesh, visar studier ingen korrelation mellan inkomst och lycka. Det fattiga Irland under 1980-talet upplevde sig som lyckligare än i det rikare Västtyskland.

Så något fel har jag och något rätt har visst du, Makterna :) Blir du snuskigt rik är det troligt att du upplever dig som något lyckligare än genomsnittet och är du asfattig i Bangladesh kan några spänn ge dig lycka. Varför man troligtvis upplever sig som något lyckligare när man är vrålrik framkommer dock inte och jag tycker att det är lite förhastat att dra slutsatsen att det (enbart) beror på pengarna. Du kan dock glömma att USA har världens lyckligaste befolkning.

Makterna
Inlägg: 1274
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 24 mar 2008 00:08

Nu har jag rotat runt lite. Kunde tyvärr inte hitta mina APA-papper i det här ämnet, men jag kan referera till Classic and contemporary readings in social psychology av Erik J. Coats och Robert S. Feldman.

National Opinion Research Center vid University of Chicago har undersökt drygt 1500 fp per år sedan 1957. Alex Michalos vid University of Northen British Colombia Och Ronald Inglehart vid University of Michigan har använt sig av 18000 universitetsstudenter i 39 länder och 170000 vuxna i 16 länder som fp. Dessa undersökningar stödjer  mitt uttalande


Om du inte berättar på vilket sätt de stödjer ditt uttalande, säger det mig inget. Isåfall kan jag lika gärna hänvisa till att nobelpristagaren Milton Friedman stödjer min politik.

För att  fokusera mer på just pengar och lycka
: fast amerikanarna tjänar dubbelt så mycket som de gjorde 1957 har de som rapporterat sig som mycket lyckliga sjunkigt från 35 till 29%.


Vad menar du att det bevisar då? Då kan man lika gärna säga "fast att USA har dubbelt så många mörkhyade TV-programledare som de hade 1957, har de som rapporterat sig som mycket lyckliga sjunkit från 35 till 29%". Det vore precis lika intetsägande.

Det märks ingen skillnad i lycka hos de som har haft en stagnerande eller förhöjd lön.


Enligt vem?

De hundra rikaste amerikanerna är enbart något lyckligare än genomsnittsamerikanen.


Enligt vem? Och hur mycket är "något"?

I de flesta länder, utom de allra fattigaste som Bangladesh, visar studier ingen korrelation mellan inkomst och lycka.


Enligt vem, och hur har de kommit fram till den slutsatsen?

Det fattiga Irland under 1980-talet upplevde sig som lyckligare än i det rikare Västtyskland.


Så kan man ju inte jämföra. Man undrar om det ens är riktiga forskare om de gör såna konstiga jämförelser. Irländare super mycket mer än tyskar, det kanske har en större inverkan än skillnaden i rikedom mellan Irland och Tyskland.

Så något fel har jag och något rätt har visst du, Makterna :) Blir du snuskigt rik är det troligt att du upplever dig som något lyckligare än genomsnittet och är du asfattig i Bangladesh kan några spänn ge dig lycka. Varför man troligtvis upplever sig som något lyckligare när man är vrålrik framkommer dock inte och jag tycker att det är lite förhastat att dra slutsatsen att det (enbart) beror på pengarna.


Det beror givetvis på de saker man kan köpa för pengar. Vad är det som säger att en jordenruntresa inte kan vara glädjande, bara för att man behöver pengar till den? Påståendet att man inte kan bli lyckligare genom konsumtion är ju helt urflippat sjukt. Varför tjatar isåfall arbetarrörelsen om att de vill ha högre löner hela tiden, om man nu inte blir lyckligare av pengar? Då kan de ju avstå sina löner istället, och låta de fattiga arbetarna i Polen och Baltikum komma hit och jobba.

Du kan dock glömma att USA har världens lyckligaste befolkning.


Enligt vem?
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5809
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 24 mar 2008 00:32

Makterna skrev:
Nu har jag rotat runt lite. Kunde tyvärr inte hitta mina APA-papper i det här ämnet, men jag kan referera till Classic and contemporary readings in social psychology av Erik J. Coats och Robert S. Feldman.

National Opinion Research Center vid University of Chicago har undersökt drygt 1500 fp per år sedan 1957. Alex Michalos vid University of Northen British Colombia Och Ronald Inglehart vid University of Michigan har använt sig av 18000 universitetsstudenter i 39 länder och 170000 vuxna i 16 länder som fp. Dessa undersökningar stödjer  mitt uttalande


Om du inte berättar på vilket sätt de stödjer ditt uttalande, säger det mig inget. Isåfall kan jag lika gärna hänvisa till att nobelpristagaren Milton Friedman stödjer min politik.

S: Jag fattar inte riktigt hur man citerar så jag gör så här. S är alltså skogsälvan. Vad menar du med på vilket sätt?
För att  fokusera mer på just pengar och lycka
: fast amerikanarna tjänar dubbelt så mycket som de gjorde 1957 har de som rapporterat sig som mycket lyckliga sjunkigt från 35 till 29%.


Vad menar du att det bevisar då? Då kan man lika gärna säga "fast att USA har dubbelt så många mörkhyade TV-programledare som de hade 1957, har de som rapporterat sig som mycket lyckliga sjunkit från 35 till 29%". Det vore precis lika intetsägande.

S: Du har rätt till din tolkning.
Det märks ingen skillnad i lycka hos de som har haft en stagnerande eller förhöjd lön.


Enligt vem?

S: Enligt studierna jag refererade till.

De hundra rikaste amerikanerna är enbart något lyckligare än genomsnittsamerikanen.


Enligt vem? Och hur mycket är "något"?

S: Enligt studierna i samarbete med Forbes magazine. Något är slightly. Tyvärr har jag inte tillgång till den exakta differansen.
I de flesta länder, utom de allra fattigaste som Bangladesh, visar studier ingen korrelation mellan inkomst och lycka.


Enligt vem, och hur har de kommit fram till den slutsatsen?

S: Enligt de studier jag hänvisar till.
Det fattiga Irland under 1980-talet upplevde sig som lyckligare än i det rikare Västtyskland.


Så kan man ju inte jämföra. Man undrar om det ens är riktiga forskare om de gör såna konstiga jämförelser. Irländare super mycket mer än tyskar, det kanske har en större inverkan än skillnaden i rikedom mellan Irland och Tyskland.

S: Måste erkänna att jag inte vet hur fördelningen ser ut när det gäller de som super i de respektive länderna. Var är din källa? Jag refererar till omfattande undersökningar.

Så något fel har jag och något rätt har visst du, Makterna :) Blir du snuskigt rik är det troligt att du upplever dig som något lyckligare än genomsnittet och är du asfattig i Bangladesh kan några spänn ge dig lycka. Varför man troligtvis upplever sig som något lyckligare när man är vrålrik framkommer dock inte och jag tycker att det är lite förhastat att dra slutsatsen att det (enbart) beror på pengarna.


Det beror givetvis på de saker man kan köpa för pengar. Vad är det som säger att en jordenruntresa inte kan vara glädjande, bara för att man behöver pengar till den? Påståendet att man inte kan bli lyckligare genom konsumtion är ju helt urflippat sjukt. Varför tjatar isåfall arbetarrörelsen om att de vill ha högre löner hela tiden, om man nu inte blir lyckligare av pengar? Då kan de ju avstå sina löner istället, och låta de fattiga arbetarna i Polen och Baltikum komma hit och jobba.

S: Visst är det häftigt med en jorden runt-resa, men det kanske inte är så himla kul att äta tårta varje dag... Man kan också fråga sig hur de har fått sin förmögenhet, personlighetsdrag och genetik. En assnygg fotomodell gifter sig kanske med en vrålrik shejk och blir kanske lycklig pga trygghet och kärlek.
Du kan dock glömma att USA har världens lyckligaste befolkning.


Enligt vem?


S: Läser du vad jag skriver?

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5809
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 24 mar 2008 02:18

Se mina inflikade kommentarer i ditt citat, Makterna.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 24 mar 2008 12:59

Men Skogsälvan, är verkligen de här forskarna objektiva?

Jag menar det låter ju som om de vore några jävla socialismförespråkare, och då är de ju subjektiva, osakliga.

Så kan du bevisa att de inte är socialister och därigenom partiska företrädare för sina egna intressen? Du vet forskare kan man inte lita på.

Överhuvudtaget så är sociologin ganska starkt knutna till socialistiska idéer. Så det borde medfölja en politisk bekännelse med varje forskningsrapport.

Så man vet vad man skall lita på!
...

.

......
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5809
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 24 mar 2008 13:07

:lol:  :lol:  :lol:

Ulf Popeno
Inlägg: 20
Blev medlem: 30 nov 2007 23:08

Dagens bästa citat

Inläggav Ulf Popeno » 24 mar 2008 13:25

"Jag menar det låter ju som om de vore några jävla socialismförespråkare, och då är de ju subjektiva, osakliga. "


Det här blir nog dagens citat.

Ulf Popeno
Inlägg: 20
Blev medlem: 30 nov 2007 23:08

Brott o Straff

Inläggav Ulf Popeno » 24 mar 2008 13:28

Jag har lite svårt att ta till mig Brott, Straff och andra abstrakta begrepp som Lycka. Det är mer intressant för mig att det faktiskt finns människor som gör seriösa undersökningar om Lycka hos ett stort antal människor, än vad som egentligen blir dess resultat. Jag har frågat mig själv mååånga gånger ifall jag är lycklig. Och jag tror jag är det, fast jag är inte riktigt säker.

Brott och straff är för mig nästan lika abstrakta, men har däremot en mer konkret konsekvens. Det är faktiskt så att våra olika samhällen definierar vad som är Rätt och vad som är Fel, dömer ut dem som gör fel, kallar det för Brott, samt tillfogar dem någon form av gärning som i sig oftast är brottslig, men har som syfte att vara en bestraffning, uppfostring eller varnande exempel. Jag måste säga att jag har svårt att förstå logiken.

I de flesta samhällen begås desutom samma brott om och om igen, ibland t o m av samma personer. Likväl definierar vi samhällets rättstänkande som det enda logiska, med syfte att stävja brottsligheten, trots att kriminella gärningar ständigt fortsätter.

Jag har försökt se det som två krafter som tillsammans definierar samhällets rättstänkande, där rättsväsendet är lika beroende av kriminaliteten, som kriminaliteten är beroende av rättsväsendet för sin existens.

Jag har försökt se rättsväsendet som samhällsmaktens berättigande och bestraffningen som ett mått på dess styrka. Likväl kommer jag slutligen fram till brottets och straffets brist på logisk bas.

Makterna
Inlägg: 1274
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 24 mar 2008 13:39

Skogsälvan skrev:
För att  fokusera mer på just pengar och lycka
: fast amerikanarna tjänar dubbelt så mycket som de gjorde 1957 har de som rapporterat sig som mycket lyckliga sjunkigt från 35 till 29%.


Vad menar du att det bevisar då? Då kan man lika gärna säga "fast att USA har dubbelt så många mörkhyade TV-programledare som de hade 1957, har de som rapporterat sig som mycket lyckliga sjunkit från 35 till 29%". Det vore precis lika intetsägande.


S: Du har rätt till din tolkning.


Men lilla gumman, det där var ingen tolkning utan en slutsats. Frågan är såklart: Många faktorer har ändrats sedan 1957. Därför är det ologiskt att mäta korrelationen mellan just pengar och lycka. Detta försökte jag tydliggöra för dig genom att ta ett annat lika ologiskt exempel, t.ex. om man skulle vara dum nog att se ett samband mellan mörkhyade TV-programledare och lycka. Vilket naturligtvis vore dumt. Detta sambandet är lika godtyckligt. Men om du kan, genom argument, motivera varför man skulle kunna lära sig något om pengar+lycka just genom att titta på sambandet mellan pengar och lycka, trots att det finns så många andra faktorer som ändrats sedan 1957, så lyssnar jag.

Det märks ingen skillnad i lycka hos de som har haft en stagnerande eller förhöjd lön.


Enligt vem?

S: Enligt studierna jag refererade till.


Men du har ju inte citerat de meningar där detta konstateras, så att vi kan göra vår egna bedömning. Det är ju så en diskussion går till, man visar de andra så att de själva kan göra en bedömning. I så lite utsträckning som möjligt litar man på andras ord. Så om du nu ändå har tagit upp böckerna så kan du väl skriva de meningarna också?

Det fattiga Irland under 1980-talet upplevde sig som lyckligare än i det rikare Västtyskland.


Så kan man ju inte jämföra. Man undrar om det ens är riktiga forskare om de gör såna konstiga jämförelser. Irländare super mycket mer än tyskar, det kanske har en större inverkan än skillnaden i rikedom mellan Irland och Tyskland.

S: Måste erkänna att jag inte vet hur fördelningen ser ut när det gäller de som super i de respektive länderna. Var är din källa? Jag refererar till omfattande undersökningar.


Min källa till att irländare super? Inget bättre än att jag har bott på Irland och vet hur den irländska alkoholkulturen ser ut. Puben är folks vardagsrum. Tyskland är visserligen också kända för sin ölkultur, men inte i lika hög usträckning.

Det beror givetvis på de saker man kan köpa för pengar. Vad är det som säger att en jordenruntresa inte kan vara glädjande, bara för att man behöver pengar till den? Påståendet att man inte kan bli lyckligare genom konsumtion är ju helt urflippat sjukt. Varför tjatar isåfall arbetarrörelsen om att de vill ha högre löner hela tiden, om man nu inte blir lyckligare av pengar? Då kan de ju avstå sina löner istället, och låta de fattiga arbetarna i Polen och Baltikum komma hit och jobba.

S: Visst är det häftigt med en jorden runt-resa, men det kanske inte är så himla kul att äta tårta varje dag...


Om man är rik och tröttnar på tårta varje dag, så förmodar jag att man har fantasi nog att gå över till något annat än just tårta, men som också är njutbart. Tårtan tröttnar man kanske på, men man tröttnar aldrig på att konsumera njutning.

Du kan dock glömma att USA har världens lyckligaste befolkning.


Enligt vem?


S: Läser du vad jag skriver?


Kan du vara snäll och citera den meningen i dina böcker där de resonerar sig fram till att man ska glömma att USA har världens lyckligaste befolkning.[/quote]
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

Makterna
Inlägg: 1274
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Re: Brott o Straff

Inläggav Makterna » 24 mar 2008 13:48

Ulf Popeno skrev:Jag har lite svårt att ta till mig Brott, Straff och andra abstrakta begrepp som Lycka. Det är mer intressant för mig att det faktiskt finns människor som gör seriösa undersökningar om Lycka hos ett stort antal människor, än vad som egentligen blir dess resultat. Jag har frågat mig själv mååånga gånger ifall jag är lycklig. Och jag tror jag är det, fast jag är inte riktigt säker.

Brott och straff är för mig nästan lika abstrakta, men har däremot en mer konkret konsekvens. Det är faktiskt så att våra olika samhällen definierar vad som är Rätt och vad som är Fel, dömer ut dem som gör fel, kallar det för Brott, samt tillfogar dem någon form av gärning som i sig oftast är brottslig, men har som syfte att vara en bestraffning, uppfostring eller varnande exempel. Jag måste säga att jag har svårt att förstå logiken.

I de flesta samhällen begås desutom samma brott om och om igen, ibland t o m av samma personer. Likväl definierar vi samhällets rättstänkande som det enda logiska, med syfte att stävja brottsligheten, trots att kriminella gärningar ständigt fortsätter.

Jag har försökt se det som två krafter som tillsammans definierar samhällets rättstänkande, där rättsväsendet är lika beroende av kriminaliteten, som kriminaliteten är beroende av rättsväsendet för sin existens.

Jag har försökt se rättsväsendet som samhällsmaktens berättigande och bestraffningen som ett mått på dess styrka. Likväl kommer jag slutligen fram till brottets och straffets brist på logisk bas.


Det är ungefär de där tankarna jag är inne på.
Åsikter är bara åsikter. Det vore fruktansvärt orättvist om någon straffades bara för att han råkar tycka annorlunda än staten. Tänk på alla stackars kineser som straffas för att de försökt fly kommunismen, eller alla stackars nordkoreaner som sitter i fängelse för att de läst porrtidningar, eller alla stackars iranier som sitter i fängelse för att de försökt titta på utländska TV-kanaler. Dessa stater har tagit sina egna åsikter och upphöjt dem till lag. Skurkstater. Definitionen av en skurkstat är att den är värderingspartisk. Sverige är lyckligtvis inte lika värderingspartisk som Kina, Nordkorea och Iran, men Sverige är heller inte helt värderingsneutralt. Ett exempel på åsikt som upphöjts till lag är den gamla uppfattningen att prostitution är fult, horor är patetiska och sysslar bara med det där för att de mår dåligt, de måste frysas ut av samhället och får inte ens anställa marknadsförare eller vakter. Sverige är pga värderingspartiskheten också en skurkstat i viss utsträckning, som bör motarbetas. Det är intressant att fundera över hur en bra stat bör se ut. Jag har kommit fram till att värderingsneutraliteten är det viktigaste. Alla värderingar måste accepteras lika högt. Då kan t.ex. judar och muslimer samexistera sida vid sida. Staten säger inte att den ena uppfattningen är mer rätt, utan respekterar allas människovärde - alla ska anses vara lika inför lagen! Leve den nyliberala framtidsstaten! Och först då, när staten är värderingsneutral, kan statens straff bli acceptabla. För då är de inte längre en hämnd mot nån som tycker "fel", utan då är de ett nödvändigt ont, för att skapa ett lyckligt samhälle - inte för nån viss favoritgrupp (typ arbetarklassen, kvinnorna, e dyl, som idag) utan det är det sammanlagda välbefinnandet som räknas!
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8885
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 24 mar 2008 13:51

Vad grundar du äganderätten på om inte en värdering, Makterna? Eller det här snacket om "välbefinnande"?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Makterna
Inlägg: 1274
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 24 mar 2008 14:03

Avantgardet skrev:Vad grundar du äganderätten på om inte en värdering, Makterna? Eller det här snacket om "välbefinnande"?


Äganderätten är för mig, som utilitarisk nyliberal, en strategi, inte en värdering.
För nån som tänker logiskt är det inte svårt att jämföra konsekvenserna av ett samhälle där äganderätten skyddas av lag, och ett samhälle där äganderätten inte skyddas av lag. Tankeövning: fundera över hur ett samhälle skulle se ut där äganderätten inte skyddas av lag, och fundera över huruvida detta vore bättre eller sämre än alternativet.

Gammelliberalerna, som är värderingspartiska, skulle dock inte hålla med mig om detta. De skulle tycka att äganderätten är höjden av rättvisa och att det mest är därför som den måste upphöjas till lag. Jag blev t.ex. utsparkad ur Klassiskt Liberala Partiet på grund av att jag inte delade deras konservativa moralkake-dogmer.
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5809
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 24 mar 2008 14:05

Uppriktigt sagt kära Makterna tycker jag att det är absurt att jag ska behöva sitta här med strikta källhänvisningar med tanke på vad du vräker ur dig för "sanningar" ibland. Kan du inte för en gångs skull medge att du råklade ha fel? Eller råkar du ha någon form av bevis för att USA har världens lyckligaste befolkning? I så fall tar jag gärna till mig det. Jag tycker nämnligen om att lära mig nya saker. Hur tycker du att det skulle kunna undersökas - sambandet pengar och  lycka - om inte just undersöka att det finns några korrelationer? I alla psykologiska undersökningar får man vara väldigt  medveten om att det alltid finns fler variabler att ta hänsyn till. Med andra ord noterar jag att USA´s befolkning inte är lika lycklig nu som för 50 år sedan. Att ekonomin i landet har förbättrats kan vara en bidragande faktor. Jag har redan kånkat ner mina böcker till källaren och tänker inte kånka upp de igen. Någon måtta får det var. Don´t worry, be happy!

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8885
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 24 mar 2008 14:17

Makterna skrev:
Avantgardet skrev:Vad grundar du äganderätten på om inte en värdering, Makterna? Eller det här snacket om "välbefinnande"?


Äganderätten är för mig, som utilitarisk nyliberal, en strategi, inte en värdering.
För nån som tänker logiskt är det inte svårt att jämföra konsekvenserna av ett samhälle där äganderätten skyddas av lag, och ett samhälle där äganderätten inte skyddas av lag. Tankeövning: fundera över hur ett samhälle skulle se ut där äganderätten inte skyddas av lag, och fundera över huruvida detta vore bättre eller sämre än alternativet.

Gammelliberalerna, som är värderingspartiska, skulle dock inte hålla med mig om detta. De skulle tycka att äganderätten är höjden av rättvisa och att det mest är därför som den måste upphöjas till lag. Jag blev t.ex. utsparkad ur Klassiskt Liberala Partiet på grund av att jag inte delade deras konservativa moralkake-dogmer.


Så du menar att du baserar dig på inget annat än din fantasi om en tänkt utopi?

Men du kommer tyvärr inte runt det, eftersom alla ställningstaganden baseras på värderingar. Att du följer nåt slags metodologi (en struktur som påbjuds av ditt ställningstagande för "nyliberal utilitarism") hjälper dig ingalunda. Hur tar du ställning till just detta som i ett senare skede du kallar för en "strategi"?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"


Återgå till "Tema: Kriminalitet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst