Kriminalitet, en kapitalistisk etik...

[Light Head]

Anti, om du är någonlunda intelligent så behöver du väl knappast någon redogörelse när det är så självklara saker?

Kan vi lägga ner och gå vidare?

[suchanother]

Dividend,
Omfattas den etiken av nuvarande regeringen som vill sälja ut statliga företag?

Hej, ursäkta att jag missat vad du skrivit ända tills nu. Om en stat skall syssla med företagande eller inte är en åsiktsfråga. Jag anser det inte.

Eftersom en stat (vilken som helst) har maktmedel till sitt förfogande som överskrider en vanlig individs (t ex egenföretagare) makt, är det direkt olämpligt. Bara staten får utöva våld ej enbart i självförsvar t ex.

Varför ska staten inte syssla med företagande? Är det någon ny naturlag eller? Om staten gör en vinst så kommer detta alla medborgare tillgodo. Varför skulle jag gynna en privat profitör? Jag vill se mer statligt ägande, främst inom finans-, energi- och bostadssektorn, för att nämna några. Statligt ägande har fördelen av ett rättvisare samhälle.
Förstår inte riktigt vad våldsutövande har med saken att göra

Kapitalisterna, dvs företagare, är ju de som försörjer samhället genom att anställa folk, bedriva forskning, osv. Även om detta inte är deras mål, utan vinstmaximering på lång sikt åt aktieägarna. Anser du att det är oetiskt?

För det första sätter jag inget likhetstecken mellan kapitalist och företagare. Det finns många företagare som inte är kapitalister, främst småföretagare, och det finns kapitalister som inte är företagare utan renodlade rentier.

"Försörjer samhället genom att anställa folk"?
Det kanske är tvärtom att de anställa genom sitt arbete försörjer företaget och samhället? Eller menar du att det ramlar ner manna från himlen till företagarna som sedan välvilligt delar ut dessa till de anställda?

Ang. forskning. Vad anser du om all den grundforskning som bedrivs med skattepengar och som sedan utnyttjas gratis av "entreprenörer"? Universiteten använder miljarder till forskning och utbildning, sen är det bara för kapitalet att plocka åt sej utan att ha spenderat en krona.

Din fråga om att skattebetalarna går miste om vinster, tyder på att du inte förstår hur vår (bland)ekonomi fungerar på ett grundläggande plan.

Vad är det exakt jag inte förstår? Berätta!

[Avantgardet]

Det här med "sandlådefasoner" (samt din definition av "intelligens" m.m.) väntar jag på att få redogjort för.

Det är ju ganska uppenbart vad han menar. Detta är OT så det stänker om det. Försök håll dig till ämnet.

Om det är offtopic så är det ju inte mitt fel, det var inte jag som släpade in dessa begreppsliga missfoster.

Anti, om du är någonlunda intelligent så behöver du väl knappast någon redogörelse när det är så självklara saker?

Kan vi lägga ner och gå vidare?

Jag ser det inte som självklart, huruvida jag är intelligent eller inte har jag ingen som helst aning om då jag verkligen inte vet vad detta "intelligens" skulle vara för något, eller om det är ett reellt fenomen så förstår jag fortfarande inte på vad man skall återföra det.

Lägga ner? Jag är bara intresserad av att förstå vad du menade, du får hemskt gärna förklara!

[Light Head]

Du kan ju starta en tråd? Jag kommer gladeligen att deltaga

[Jbig]

Hejsan igen!

Vi noterar att ytterligare en stjärna anslutit sig till den sida som försvarar den kriminella kapitalismen. Inte heller denne tycks ha annat att tillägga än det sedvanliga svamlet!  :lol:

Maktens behov av en totalitär ordning

Simone Weil, fransk analytiker som var verksam från det tidiga 1930-talet fram till sin död 1943 menade i en skrift från 1933 att mänskligheten dittills bara har känt till två sorters förtryck. Slaveri och livegenskap som påtvingats genom väpnad makt, och där rikedom förvandlats till kapital. Nu har en tredje variant infunnit sig, där förtrycket utövas i form av företagsamhet. Feodalismen föll därför att handeln ersatte kriget som det viktigaste medlet för maktutövning. De människor som styr företag utövar makten för att stärka sin egen maktställning, inte att skänka lycka åt dem som är föremål för maktutövningen, menade Simone Weil.  

Storföretagen i både USA och andra västländer är korporativa institutioner som kontrollerar stora delar av ett lands befolkning. Storföretagen har makt över många människors liv, och de producerar vad de vill och de bestämmer godtyckligt kvaliteten på sina produkter. Företagen bestämmer priser och kostnader, bestämmer de anställdas framtid och inte sällan hela samhällens framtid. De har makt att bestämma var folk skall bo, vad de skall arbeta med, vad de skall dricka, äta, ha på sig vad skolorna skall främja för kunskaper och de avgör våra barns framtid. Storföretagens verksamheter påverkar oss alla genom deras sätt att behandla våra naturtillgångar och sättet att hantera avfallet. De påverkar våra val, vår utrikespolitik och vår självuppfattning.

Detta ekonomiska system, kapitalismen, marknadsförs som ”fri företagsamhet”, men det håller få ekonomer med om numera. Den fria företagsamheten är ett system där köpare och säljare möts på en neutral marknad, där företag och köpare har lika stor makt och lika stor tillgång till information, där affärer görs upp utan några otrevliga bieffekter. Men marknaden är inte neutral när de som styr landet stiftar lagar som gör att marknaden blir ensidig, ger vissa grupper lägre skatter, krediter eller bidrag för kapitalförstöring och värdeminskning, understöd och mycket annat. Vissa delar av företagsamheten är ännu delvis fri, exempelvis detaljhandeln, men det går raskt utför även här, stora kedjor köper upp de fria småföretagen. Inte minst göder regeringarna genom skattemedel försvarsindustrierna, det gäller särskilt USA, men även Sverige, Storbritannien, Frankrike och andra västliga stater. Företag som IBM och ITT har uppnått sin nuvarande storlek tack vare hjälp från Pentagon. Oljeföretagen anser sig vara stabila och inte i behov av statlig hjälp, men så fort de får problem springer de till regeringarna, det gäller i synnerhet USA-ägda företag i oljebranschen.

Låt oss slå fast en sanning redan här. Företagen är av ”naturen odemokratiska till sin struktur”, i sitt hemlighetsmakeri, sina priskarteller, sitt inflytande på regeringarna vilken skapar en skuggregering som inte behöver stå till svars inför allmänheten, menade forskarna Barnet och Muller redan på 1970-talet. Särskillt jätteföretagens uppbyggnad – med centraliserad makt, byråkrati, hierarki, brist på självständighet – utgör en förebild för en totalitär samhällsuppbyggnad och lär oss också vilka egenskaper som förväntas av oss om vi skall underkasta oss totalitarismen.  
Detta framfördes bl.a av samhällsforskarna Richard J Barnet & Ronald E Muller, (Global Reach: The Power of the Multinational Corporations, New York, 1974. Sid. 360).

Ju mer centralisering, ju mer innebär det att en elit styr, detta såg vi i de kommunistiska systemen i det forna Östeuropa. Samtidigt innebär centralisering även fördelar, till en början. Införandet av ett nationalspråk är ett första steg mot ett maktövertagande av en nation/stat. Standardiserade skriftspråk, obligatorisk skolgång var förbättringar eftersom detta underlättade kommunikationerna mellan människorna – samtidigt som det även förser en elitklass med stor makt, då denna grupp bestämmer innehållet i skolböcker och undervisning. Centraliseringen är alltså tveeggad, och inte med nödvändighet av ondo, men en sådan utveckling måste hela tiden ifrågasättas och där för- och nackdelar vägs mot varandra. Alla medborgare måste vara med och diskutera vilka fördelar som finns och vad detta kostar oss.
Centraliseringen gynnades helt klart av industrialiseringen, och det verkar vara så att en viss industrialisering krävs för att åstadkomma en totalitär makt i ett samhälle. Industrialiseringen som vi känner till den har tvingat in människorna i en isolerad, i början närmast slavlik tillvaro, där de mänskliga banden slets sönder, där banden till jorden, banden till traditionerna också slets sönder och brast. Detta skapade ett vakuum i vilket en totalitär utveckling lätt kunde träda in och bli den enda tillgängliga moraliska, politiska och intellektuella vägledaren. Denna periods första fas i Europas historia kan förläggas till mellan åren 1300 och 1850, då samhällena i främst Västeuropa omdanades till alltmer nationella despotier. Den egentliga totalitära utvecklingen startade därefter från 1850 fram till 1945 ungefär, och där "höjdpunkten" nåddes under mellankrigstiden åren 1918-1939. Därefter har den fortsatt, men i förändrad form och mer subtil.

Det fanns även totalitära stater som inte var så högt industrialiserade efter 1945 – Kambodja under de röda Khmererna, Vietnam, Kuba, Filippinerna, Indonesien, Colombia, Malaysia, Saudi-Arabien, Chile under Pinochet och Uganda under Idi Amin – men dessa diktaturer kunde inte ha existerat utan avancerade telekommunikationer, övervakningsmetoder, transportteknik och vapen som var dödande effektiva. Men de var trots allt inte stabila och har fallit samman eller förändrats en hel del, även om några ännu existerar, men då uteslutande med hjälp av främst västligt stöd och vapen.

En annan gemensam faktor för regimer som är totalitära är en fullt utvecklad hemlig polis, något som existerar i alla större stater. Hur gammalt detta är vet vi inte, eftersom det är svårt att exakt definiera denna företeelse. Men det förekom redan i Ludvig XV Frankrike under 1700-talet. Den sociala kontrollen utövades i det senfeodala samhället i exempelvis England av husfadern som styrde över fru, barn och tjänare. Familjen blev den sociala kontrollens minsta cell i de europeiska patriarkiska samhällena från ungefär 1200-talet fram till 1700-talet. Ett liknande system på bynivå fanns i det gamla Kina, och i det kommunistiska Kina fanns det på kommunal nivå. Regeringarna i de västerländska samhällena, liksom i det forna öst och tredje världen vill upprätthålla ett sken av demokrati. Där har de styrande skaffat sig en samling oskrivna lagar som syftar till att skydda elitens makt. En elit som inte är fullt synlig, vare sig i ”demokratiska” eller öppet totalitära samhällen. Men dessa system går inte att försvara i samhällen som påstår sig vara demokratiska, eftersom de inskränker medborgarnas yttrandefrihet, tryckfrihet och föreningsfrihet. I demokratierna övervakar inte regimerna människorna helt och hållet, den största kontrollen har de överlämnat till företag, universitet, skolor, lokala myndigheter, kyrkor och även fackföreningar vilka håller ett vakande öga på sina medlemmar eller anställda.  

Ett av de första stegen mot ett totalitärt samhälle tas när man börjar reglera sexuallivet och familjen i ett samhälle. USA tar här en tätposition i Västvärlden. Att utestänga kvinnor från arbetsplatserna ses inte som ett sätt att reglera sexuallivet, men det är just vad det är, menar Marilyn French, framstående författare och litteraturvetare från USA. Om kvinnorna tvingas bli beroende av männen påverkar detta det sexuella förhållandet mellan dem. Vi skall följa Marlyn French mer i kommande texter.

MVH
bigj

[Light Head]

Mr Bigj,

Skriv lite kortare inlägg, det blir rätt mastigt att hantera hela vänsterblockets argumentation i en och samma text.

Finns det några enkla konkreta fakta kring detta ämne?

Är det fakta att lågutbildade är överrepresenterade när det gäller brott?

Är det fakta att det är kriminellt att tjäna mycket mer pengar än någon annan?

[Dividend]

Fler frågor:

Vad är ditt alternativ? Var står du politiskt?

[Jbig]

Hejsan!

Någon frågade om det mest var lågutbildade som är kriminella! Tja, de flesta som röstar på sverigedemokraterna är lågutbildade - och där florerar en viss sorts brottslighet! Vad gäller ekonomiska brott, så är det mest högutbildade som står för denna. Smaksak var man lägger perspektivet, själv koncentrerar jag mig på de som skadar samhället genom sin ekonomiska brottslighet!  :wink:

Nu till vår jakt på den kriminella brottsligheten som är en del av kapitalismen!
Företagens roll i totalitarismens uppkomst...............

Företagsverksamheten har förändrats sedan 1850-talet. Ursprungligen fanns det många mindre företagare och bara några få stora, men detta ändrades gradvis under 1800-talets andra halva. Redan vid sekelskiftet 1900 hade företagsamheten och inte minst dess rikedomar koncentrerats till ett fåtal händer. Vid denna tid började även de stora företagen i USA och Storbritannien dominera regeringarna. Ändå tenderade makten över företagen bli mer och mer spridd genom att de rika familjerna förlorade kontrollen över sina företag och att intressegrupperna som tidigare erhöll stöd från bankerna också försvagats. En utveckling som pågick i hela västvärlden perioden 1900-1950.

Ur detta spridda ägande, aktiebolagsformen var på stark frammarsch under samma period, uppstod ett antal större företag som sög upp mindre konkurrenter eller andra företag som var till försäljning av olika orsaker. Istället för ägarstyre växte det fram ett system med anställda direktörer, något som flera statsvetare antog borde innebära mindre giriga företagsledare som var effektiva och mer intresserade av det allmännas bästa. Det blev istället tvärtom, girigheten släpptes loss och tilläts ta sig vilka företeelser som helst. Under och strax efter kriget tog regeringarna tillbaks initiativet, och bolagens makt minskade. Under en period ökade statens insatser för att öka de fattigas möjligheter och ett välfärdssamhälle skapades under åren 1945-1975 i de flesta stater i Västvärlden. Men de totalitära krafterna, vilka nu samlades i så skilda grupper som liberaler, företagsägare, storbolagsdirektörer, konservativa, storbönder, jurister och statstjänstemän på högre nivåer, var aldrig förtjusta i denna utveckling. Under 1970-talet försökte dessa grupper återta sina positioner och motverka den demokratiska utvecklingen.

Näringslivets män vill ha bort en del av statsmaktens funktioner, inte minst övervakningen av näringslivet och de vill även ha bort socialvården. De vill ha bort statens stöd till de, beroende på land, 5 upp till 35 procent av befolkningen som är fattig. 5-10 procent i Sverige, och 30-35 procent i USA. Däremot vill näringslivets män själva gärna ha statens stöd och ingripanden då de känner sig hotade eller anser sig behöva stöd.
Statsmakterna har egentligen aldrig riktigt fått bukt med kontrollen av näringslivet. Antitrustlagarna i exempelvis USA har hela tiden kringgåtts och fyllda av kompromisser.

Flera utredningar, inte minst i USA, har visat att företagen och regeringarna oftast är omöjliga att skilja åt. Richard Barnet och Ronald Muller har visat att det är näringslivets intressen som dominerar både demokraterna och republikanerna i USA – genom att ledamöterna innehar värdepapper från olika företag kan de därför styras. Företagen äger flertalet massmedier, och styr dem också, vilket alltid gynnar den totalitära strukturen i exempelvis USA, men även Storbritannien och Australien och delvis även Sverige. Genom att näringslivet, där de största anger tonen, även äger inte bara massmedierna, utan även andra institutioner som står fria från staten och företagen kan företagen sända ut sin ideologi som genomsyrar samhället – den ideologi som säger att lyckan kommer genom tillväxt och profiter. Näringslivet försöker få in så mycket eget folk de kan i regeringar och de myndigheter som kontrollerar just näringslivet, vilket naturligtvis försämrar kontrollen och det demokratiska inflytandet avsevärt.  

Ralph Miliband hävdar att det i USA bara finns en enda styrande klass, inte olika grupper av förbundna personer inom näringsliv och myndigheter. Denna klass har kontrollen över både rikedomen och de viktigaste institutionerna – regeringen, polisen, industrin – och den använder sin ideologi och förmåga att manipulera för att vinna folkligt stöd för sin politik.

De stora företagen blev efter hand till stora konglomerat, och de efterträdde faktiskt de koloniala staternas styren i de forna kolonierna under 1950-1960-talen. På så sätt överlevde den koloniala strukturen, men nu i en ny skepnad – man dominerade genom sin ekonomiska tyngd. Redan mot slutet av 1800-talet var Rockefeller och Standard Oil större än vilken delstat som helst i USA. Under 1900-talet blev de multinationella företagskonglomeraten större än många stater i tredje världen. År 1973 var General Motors omsättning större än bruttonationalprodukten i Schweiz, Pakistan och Sydafrika tillsammans. Royal Dutch Shell hade en större omsättning än Iran, Venezuela och Turkiet tillsammans. Goodyear var större än Saudi-Arabien.

De stora globala företagen förfogar över hela skeppsflottor, kontrollerar pipelines, raffinaderier och kedjor av bensinstationer. De kontrollerar det mesta av den petrokemiska industrin, kolet och kärnkraften. De flesta multinationella företagen sysslar med många verksamheter, och de centraliserar sin makt samtidigt som de utvidgar den över allt större områden.
De multinationella, globala, bolagen styrs inte av ägarna, aktieägarna, utan av ett konsortium eller en grupp av män med olika tekniska och ekonomiska samt juridiska kunskaper och erfarenheter. Cheferna är mestadels intresserade av att utvidga sin egen makt, och naturligtvis att tjäna pengar.  

MVH
bigj

[Dividend]

JBig,

du pladdrar på. Vad jag skulle vilja se är en uppräkning av vad som utgör de grundläggande orsakerna till kapitalismens "förfärliga" etik. Typ som filosofer brukar göra  De konstruerar en teori utifrån information som de samlat ihop och systematiserat. Det kanske är för svårt?

Det andra jag skulle vilja veta är var du står politiskt? Vad är ditt alternativ till kapitalismen?

[Jbig]

Hejsan!

Dividend funderar på vad som är kapitalismens grundläggande och förfärliga etik? Tja, jag har ju nämnt Max Weber och säkert någon till. Men filosofer i all ära, mest använder jag mig av forskare inom området. Och de talar ju sitt tydliga språk - kapitalismens inneboende etik är girigheten! Därav de många problemen kapitalismen skapar. Men inte behöver du tro på det om du inte vill - att tro på verkligheten, eller fantasivärlden, är som sagt helt och hållet frivillig! Ingen tvingar dig till något!  :lol:

Klart jag har alternativ till kapitalismen - en god marknadsekonomi med sociala förtöjningar som bredvid den privata verksamheten även erbjuder ekonomisk demokrati. Där står jag även politiskt!  :D

Nu vidar i vår jakt på ondskan och dess etik!

De totalitära företagen - del 2.....

Hela denna struktur, gör att ingen egentligen tar ansvar för vad som sker, och vilka konsekvenserna blir – något vi sedan år 2000 har blivit allt mer varse om. Miljöförstöringen och klimatproblematiken börjar allt mer drabba oss genom att vädret förändras och stormar, översvämningar och andra naturkatastrofer blir allt vanligare.
Men problemet är att vi själva, eller de flesta av oss, inte bryr oss, många av oss arbetar dessutom åt dessa stora konglomerat, direkt eller genom att de äger andelar i våra arbetsplatser. Ofta tror vi på deras reklam, vi köper ju deras produkter. Som grupp skulle konsumenterna av de globala bolagens produkter bli en avgörande kraft. Dessutom har många av oss gått på storföretagens budskap där reklam och ideologi blandas med försäljning – att det blir bättre när de har makt och kan styra.

Trots sina förbindelser med regeringarna känner dess stora bolag ingen som helst lojalitet med sin ”hemma-nation” när det kärvar, och än mindre lojalitet känner de med orter eller grupper av anställda.
Företaget ITT, grundat i USA, har haft flera lojaliteter, bara det fanns pengar och vinster att hämta. Genom sina dotterföretag i Tyskland och Sydamerika hjälpte företaget till att bygga upp nazisternas krigsmaskin och man försåg Hitler med informationer om fartygsrutter och frakter. Till och med efter Pearl Harbor fortsatte ITT att samarbeta med axelmakterna genom sina företag i Schweiz och Spanien. Trots att ITT:s konkurrent i Schweiz, Halser, vägrade tillverka utrustning åt Tyskland. Men ITT drog sig inte ens för det. ITT tillverkade krigsmateriel åt nazisterna och försåg dem med råvaror som zinksulfat och kvicksilver, som Anthony Sampson påpekat i sin skrift från 1973, ”The sovereign State of ITT”.  

Ironiskt nog bistod man även de allierade och lyckades än mer ironiskt erhålla en ”Medal of Merit” av den amerikanska krigsmakten för sina insatser under andra världskriget. ITT krävde även att få ersättning för sina krigsförluster, trots att man hjälpte båda sidorna i kriget. Man erhöll så mycket som 27 miljarder dollar för krigsskador på sina fabriker, däribland 5 miljoner dollar för skador på Focker-Wolfe-fabriker i Tyskland som hade bombats av allierat flyg.

Men ITT var inte ensamma om detta dubbelspel, och dragning till den öppna totalitära vägen. År 1926 ingick Standard Oil en överenskommelse med det stora tyska företaget I G Farben, där man förband sig att avbryta sin forskning om syntetiskt gummi. Denna överenskommelse höll man även då Tyskland år 1940 hade invaderat större delen av Europa. År 1953 pressade bolaget den amerikanska regeringen för att CIA skulle störta Irans nye ledare, Mossadeq, och hans regim. Detta gjordes av regeringen Eisenhower och därmed kunde Irans olja fortsättningsvis utnyttjas av amerikanska intressen till låga priser. Dessa framgångar för CIA bidrog till att United Fruit år 1954 även startade ett uppror mot Guatemalas valde president, Arbenz, och säkerställde det amerikanska fruktbolagets dominerande ställning i detta land.  År 1956 använde oljebolagen Suez-krisen till att höja bensinpriserna i sina hemländer – dvs Västvärlden. När oljekrisen 1973 skakade världen, erhöll de amerikanska oljebolagen mindre tilldelning av olja än andra länder. Detta innebar kraftiga prishöjningar för konsumenterna i USA – men också rekordvinster för oljebolagen Exxon och Gulf under några månader samma år. Vinster som användes för att köpa in sig i energisektorn i fall oljan skulle ersättas av andra energislag. På så sätt uppstod ett korsägande och en sammankoppling mellan olika stora bolag där vinsterna berikade ett fåtal personer i toppen. Samtidigt som makten samlas i ett fåtal händer, en makt som inte heller går att rösta bort – den är helt och hållet totalitär.  

De multinationella bolagen, särskillt i USA, skapar inte sällan kriser och krigssituationer i länder de anser vara emot deras politik. När reformpolitikern Allende skulle väljas till president i Chile år 1970, intrigerade ITT tillsammans med CIA för att förhindra detta. När Allende ändå blev vald underblåste CIA och ITT ett kaos i landet som med tiden ledde till en militärkupp där presidenten mördades och därefter infördes en militärdiktatur under diktatorn Pinochet. ITT:s dåvarande chef, Harold Geneen, erbjöd Vita Huset en miljon dollar som bidrag till kampen mot den demokratiskt valde presidenten i Chile.

De stora bolagen är ofta inte heller bättre på ”hemmaplan”. Dow Chemicals dumpade sedan 1960-talet det giftiga ämnet dioxin i ett område utanför sin fabrik i delstaten Michigan. Många blev sjuka av detta ämne, men företaget förnekar att dioxin kan ge farligare biverkningar – trots att vetenskapen sedan länge fastslagit att det är bland det giftigaste ämnet människan någonsin skapat. Ännu under 1980-talet hade företaget inte fällts eftersom det hölls bakom ryggen av den totalitära Reagan-administrationen.

Kerr-McGee Corporations var förmodligen skyldiga till att Karen Silkwood förgiftades till döds sedan hon började avslöja att företaget hanterade plutonium på ett ovarsamt sätt, och förgiftade området utanför sin fabrik Silkwoods lägenhet befanns vara besmittad med plutonium, liksom hennes mat. 1974 hade 73 anställda i företaget Kerr-McGees fabrik förgiftats av plutonium, och åren 1973-1974 hade företaget brutit 3333 gånger mot bestämmelserna om arbetarskydd men bara bötfällts 8 gånger för dessa brott.  Företaget äger bland annat urangruvor i Mesa i Arizona där arbetare bland navajofolket utsatts för radongas. Av 100 arbetare hade 18 dött av lungcancer år 1974, och ytterligare 21 låg då för döden. Företaget Kerr-McGee förnekar allt ansvar för detta, och rättvisan är för korrumperad för att något skall hända för att ge arbetarna och deras anhöriga upprättelse och skadestånd.

MVH
big

[Light Head]

Vilken svada, kan ju nästan tro att Bigj är onykter...  

Allvarligt, om du "koncentrerar" dig på en sak så har du ju faktiskt oxo valt att förbise allt annat, vilket tycks mig vara ytterst korkat och enfaldigt.

Du beter dig som vilken "stalker" som helst som utsett ett offer och inte kan se något annat i din omgivning.

Räknar man rån till ekonomiska brott? (Jag vet inte men jag tror inte det, vilket förmodligen skulle kunna vända upp och ned på BigJ's prioritering om man skulle ta med rån som eko-brott.)

Att högeranhängare är/kan vara lågutbildade är väl inte heller det något märkligt? Men det som är tydligt för vänster respektive höger är ju argumentationen. Eftersom vi pratar om ekonomi och kriminalitet så är nog vänster de som gapar högst, eftersom det är vänsterns ständiga hatobjekt (högutbildade och ekonomiskt oberoende).

Nu blev mitt inlägg något för långt,, solly. Skall skärpa till mig  :-)

[Jbig]

Hejsan!

Våran nye hjälte Light Head funderar om inte också rån borde inräknas som ekonomiska brott? Tja, eftersom jag följer de gängse indelningarna som forskarna har vad gäller olika varianter av brottslighet så tycks rånen inte falla under ekonomisk brottslighet! Men var och en är naturligtvis fri att prioritera hur den känner och vill!  :lol:

Och visst finns det lågutbildade även inom moderaterna, det visar ju inte minst deras politiska sympatier! Fast det är välan av underordnad betydelse huruvida man är låg- eller högutbildad - kriminalitet är ju trots allt av ondo!  :wink:

Visst kan man anse att "vänster" gapar mest - dock skulle man ju kunna tillägga att "höger" saknar källor för sina påståenden, kanske därför de sällan har något att tillföra i en debattering?  :D

Nu vidare i vår jakt på den kriminella kapitalismen....Totalitära tankegångar och totalitarismens framväxt

Det finns ingen definition av totalitarism som alla politiska teoretiker och politiskt intresserade är överens om. De flesta av dessa intresserar sig för formen – vilka strukturer i samhället som gör det totalitärt eller auktoritärt – eller demokratiskt. Det är dock inte helt oproblematiskt, som forskaren Benjamin Barber påpekar så innehar de flesta moderna politiska system och samhällen idag drag av totalitarismen.

Samhällssystem som inte definieras som totalitära har ofta, inte minst USA, har strukturer som är identiska med samhällen som definieras som totalitära. Samhällen som räknar sig som socialistiska, fascistiska eller liberala har påfallande likartade former. Samhällen med tvåpartisystem kan vara precis lika förtryckande mot en verklig opposition som enpartisystem. Flerpartisystem kan ge intryck av att det förs en riktig debatt om de grundläggande problemen som finns under ytan likväl som ”erkänt” totalitära system framhävdar att de minsann gör. Befolkningar kan tystas antingen genom terror, eller med lugnande åtgärder – inte minst varianter av indoktrinering.
Den definition av totalitarism som har flest anhängare är troligen samhällsforskaren C.J. Friedrich, som menar att totalitära egenskaper kännetecknar regimer som innehåller följande inslag:

1 – En totalitär ideologi
2 – Ett parti som hyllar denna ideologi och vanligen leds av en person, diktatorn
3 – En fullt utbyggd hemlig polis
4 – En monopolistisk kontroll av massmedierna, vapnen och de ekonomiska förehavandena.

Andra, exempelvis forskaren Michael Curtis, menar att det avgörande kriteriet även är att gränsen mellan den allmänna och privata sfären utplånas, att äktenskap och familjeliv kontrolleras på institutionell väg. Karl Popper anser exempelvis att totalitarismen endast är en utveckling av en tradition som är lika gammal som den mänskliga civilisationen. Hannah Arendt menar att totalitarismen delvis är unik, men att den har sina rötter i vissa traditioner, i synnerhet antisemitismen och imperialismen. Jeane Kickpatric menar att ”revolutionära autokratier” är mer repressiva än de traditionella autokratierna.

Förmodligen är det så att även de äldre systemen var våldsamma när de växte fram. Idag har de sedan länge tystat oppositionen och sett till att kyrkans/de religiösa samfundens och utbildningsväsendets organisationer noga ansluter sig till regimernas politik. Auktoritära system, mestadels diktaturer efter 1945 i tredje världen, har kyrkan/den dominerande religionens företrädare på sin sida, de styr över massmedierna, håller sig med en hemlig polis, använder sig av godtyckliga arresteringar och fängslar utan verkliga rättegångar. Dessa system låter mörda betydligt fler dissidenter och oppositionella än de socialistiska totalitära systemen gör/gjorde, enligt författaren och litteraturvetaren Marilyn French från USA.  

Ändå är de nutida liberala och kapitalistiska samhällena totalitära – och alltså inte bara auktoritära! Hur går det ihop? Jo, den nyliberalism som sedan början av 1980-talet tagit sig fram på den ekonomiska och politiska scenen är till sin grund totalitär. Den kan inte acceptera andra idéströmningar, den kan bara tillåta en ”sanning” eftersom den annars riskerar att åter förpassas till historiens garderob när konkurrerande tankegångar ställs mot den.

En skillnad är att totalitära system är idealistiska, de vill göra om människan, medan de auktoritära systemen inte lägger så mycket krut på just denna del. Totalitära system tolererar inte institutioner som inte står under deras fullständiga kontroll. Auktoritära system tillåter sådana organisationer, exempelvis katolska kyrkan, eller i andra kulturområden, dessas religiösa organisationer (islam, hinduismen, buddhismen). Man tillåter även kapitalistiska företag, eftersom dessa, precis som katolska kyrkan, helt accepterar en auktoritär ordning. Auktoritära system är cyniska, de tillber endast makten och anser att alla människor kan köpas eller korrumperas. Totalitära system är idealistiska och söker uppnå ett högre stadium än bara tillbedjan av makten. Ironiskt nog bekänner sig totalitära system till de mänskliga idealen – men ändå förtrycker de oliktänkande och andra hänsynslöst. De totalitära systemen är egentligen bara yngre varianter av äldre auktoritära systemen i den meningen att de går i samma fotspår och samma riktning. Både kristendomen och buddhismen var från början ideologier som syftade till att göra om människan - men idag accepterar de den totalitära makten helt och hållet. Möjligen med ett fåtal undantag där utövarna av religionen verkligen tar sitt kall på allvar - men de bekämpas från alla håll utom då de ironiskt nog har gemensamma mål med konkurrerande totalitära intressen!

Feodala system syftade till att skapa en elit som skulle styra flertalet, och därmed erhålla privilegier. Men de var oftast kaotiska och instabila till sin natur – vilket berodde på att de inte hade makt, och möjligheter, att kontrollera befolkningarna helt och hållet. Därför skakades de av revolter, uppror eller så gick de under i krig eller erövringar. I Europa, Kina, Mesoamerika, Anderna, Mellanöstern och Indien försökte de styrande eliterna tvinga på befolkningarna ett system där dessa på olika sätt tvingades avvara en del av sin produktion i vid mening. Eliterna levde på befolkningarnas slit. På sina håll varade dessa imperier genom att expandera; Romarriket, Kina, Islam, Aztekerriket, Inkariket och de indiska imperierna var sådana system som varade kortare eller längre perioder. I Europa avlöste den katolska kyrkan Romarriket och varade i närmare tusen år genom att tvinga på alla sin indoktrinering – ja, den internaliserade även moralen i det kristna Europa.

Men med kapitalismen blev det annorlunda - nu infördes effektiva kontrollsystem som helt började dominera befolkningarna.....

MVH
bigj

[Light Head]

Snälla Bigj,

Jag var faktiskt lite seriös när jag bad dig korta ned dina inlägg. Det blir allt för stort att hantera och läsa.

Jag är inte höger, och inte vänster heller,, inte i mitten,,

Men när vi pratar om vänster och höger (när jag pratar om v resp h) i den här tråden så var det underförstått att det var de som är längst ut på kanten, inte sossar eller moderater.

Om man bortser från vilken samhällsklass de flesta kriminella tillhör/kommer från så är man inte vidare klarsynt. Vad är problemet med kriminallitet?

Att stjäla pengar från fattiga eller att bränna ner en skola? Vilket är mest illa? Båda två kriminella händelserna påverkar ju ekonomin och slår ju faktiskt alltid mot de som inte har tillräckligt stora medel för att klara ekonomiska bakslag.

Vilket för mig innebär att den lågutbildade vänsterradikale som förstör en SUV (bil alltså)  på gatan med argument som "de rika skall kriminaliseras" och bilen visade sig tillhöra en kvinna som blivit gravt handikappad för att hon klämdes under en truck på sin arbetsplats kommer att drabbas hårt. Mao så har de puckade argumenten som är emot "rikedom" slagit hårdast och enkom mot den som behöver allt stöd som går att uppmana.

Detta fall är ju påhittat av mig men ingalunda ovanligt eller osannolikt!

Bankrånare är "eko-brotslingar" och deras enda syfte är att bli förmögna på andras bekostnad. (några likheter med chefen för oljeföretaget som utvinner olja i något uland?)

[Avantgardet]

Inga hade blivit gladare än rånarna om de fick bli betraktade som "eko-brottslingar", och detta eftersom att rättsstaten inte har samma höga prioritet på att klara upp brott av det slaget.

[Dividend]

Klart jag har alternativ till kapitalismen - en god marknadsekonomi med sociala förtöjningar som bredvid den privata verksamheten även erbjuder ekonomisk demokrati. Där står jag även politiskt!  :D

Vad innebär ekonomisk demokrati i praktiken. Vilka institutioner upprätthåller ett sånt system, och varför är det bättre än det nuvarande?
Är du syndikalist?