Är dödsstraffet värst?

Vårens tema; om kriminalitet, fångvård, brott och straff.

Moderator: Moderatorgruppen

J R Auk
Inlägg: 8292
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 09 apr 2008 17:06

Makterna skrev:
Vi kan ju tänka oss någon som i sin jakt på att vara impersonell inte klarar av att inte en icke-existens, eller inte klarar att sympatisera med "vem som helst".


Jag vet inte om jag förstår vad du menar, men om du menar att vissa personer har svårt att förhålla sig objektiva, så visst har du rätt i det. Såna människor platsar ju inte på en maktposition där det är viktigt att ha förmågan att sätta sig in i hur andra må tänka, utan bör väl jobba med nåt han är bättre på.


inta ville jag skriva, fan ta dessa typos :)

Men visst, alltså jag instämmer att det är viktigt att få en person som behärskar det om vi skall ha sådana positioner.

Själv har jag väldigt svårt att se hur vi skall kunna garantera det. Det verkar väldigt svårt att sätta upp en norm för hur vi ska "kvalitetsäkra" detta. Jag tror att ett sätt att lösa det är att, för att relatera till tråden också, inte ge hårda straff till gemene man, utan reservera de hårda straffen till de som kan hävdas borde veta bättre.

Det vill säga, staten skall inte skydda de sina, om fel har begåtts, inga semesterpositioner för folk som dabbar sig i politiken. Inga förmildrande omständigheter som yrkas för domare som inte följer lagen. Osv.

Om vi skall ha hierarki skall de som sitter i toppen inse seriositeten i sitt ämbete.

Jag tror alltså inte att vi bara kan säga att "de skall vara objektiva". För jag tror inte att vi kan hitta dessa bedömningsgrunder som behövs för korrekt behandlande av frågor utan att göra värderingar. Och som sådant så är "objektivitet" en idealitet och inte en realitet. Subjektiva bedömningar är ofrånkomliga i min mening.

Därav min dragning till att inte skapa hierarkier.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Makterna
Inlägg: 1276
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 09 apr 2008 23:15

J R Auk skrev:
Makterna skrev:
Vi kan ju tänka oss någon som i sin jakt på att vara impersonell inte klarar av att inte en icke-existens, eller inte klarar att sympatisera med "vem som helst".


Jag vet inte om jag förstår vad du menar, men om du menar att vissa personer har svårt att förhålla sig objektiva, så visst har du rätt i det. Såna människor platsar ju inte på en maktposition där det är viktigt att ha förmågan att sätta sig in i hur andra må tänka, utan bör väl jobba med nåt han är bättre på.


inta ville jag skriva, fan ta dessa typos :)

Men visst, alltså jag instämmer att det är viktigt att få en person som behärskar det om vi skall ha sådana positioner.

Själv har jag väldigt svårt att se hur vi skall kunna garantera det. Det verkar väldigt svårt att sätta upp en norm för hur vi ska "kvalitetsäkra" detta. Jag tror att ett sätt att lösa det är att, för att relatera till tråden också, inte ge hårda straff till gemene man, utan reservera de hårda straffen till de som kan hävdas borde veta bättre.

Det vill säga, staten skall inte skydda de sina, om fel har begåtts, inga semesterpositioner för folk som dabbar sig i politiken. Inga förmildrande omständigheter som yrkas för domare som inte följer lagen. Osv.

Om vi skall ha hierarki skall de som sitter i toppen inse seriositeten i sitt ämbete.

Jag tror alltså inte att vi bara kan säga att "de skall vara objektiva". För jag tror inte att vi kan hitta dessa bedömningsgrunder som behövs för korrekt behandlande av frågor utan att göra värderingar.


Menar du att det skulle vara en smaksak vad som är objektiv och vem som är objektiv? Sånt går såklart att testa fram professionellt, ungefär på samma sätt som en professionell rekryterare är skicklig på att sålla fram vilka som verkar vara bäst benägna till ett givet yrke. Såklart kan man inte veta med säkerhet att Kalle blir bra på sitt nya jobb eller att inte Nisse kan bli bra på sitt nya jobb, MEN detta betyder inte att man inte kan vara objektiv. Det är som med psykologi. Psykologi är en INEXAKT vetenskap, vilket innebär att det emellanåt kan vara svårt för två aldrig så välutbildade psykologer att enas om en utsaga. Fast av detta faktum kan man inte dra slutsatsen att det skulle röra sig om subjektivitet! Inexakthet och subjektivitet är två olika saker! Om jag ska gissa i vilken hand en trollkarl håller ett kort, så kanske jag gissar på den handen som han ser ut att hålla kortet i, säg höger. Vilket kanske visar sig vara fel. Detta betyder inte att jag är subjektiv, och har nåt önsketänkande om att han ska ha kortet i höger hand. Utan att det i brist på bättre vetande helt enkelt såg ut som att han höll kortet där, dvs en helt objektiv utsaga från min sida, även om den visade sig slå fel.

Och som sådant så är "objektivitet" en idealitet och inte en realitet.


"Objektivitet" betyder frånvaron av subjektivitet. Subjektivitet är när man försöker beskriva verkligheten, men är oförmögen därtill, eftersom man undermedvetet utgår från sig själv, t.ex. i form av önsketänkanden, rationaliseringar, fördomar, vantron att andra är som man själv, "ta på dig mössan nu unge, mamma fryser", ungefär.
Visst, ingen kanske är 100% objektiv, eller 100% objektiv, men olika människor är olika mycket objektiva/subjektiva, och objektivitet är alltid en styrka, som man alltid vill ha mer av! Därmed inte sagt att man medvetet kan välja att vara subjektiv, när detta är lämpligt, t.ex. om man medvetet övertalar frugan att rött är en fin färg, eftersom man själv vill att familjebilen man ska köpa ska vara röd.

Subjektiva bedömningar är ofrånkomliga i min mening.


Det kan hända. Min poäng var att det bör minimeras, samt att det är fullt möjligt att minimera sin subjektivitet. Huruvida den kan bli 0% eller kanske bara 1.5% är dock bara av akademiskt intresse.

Därav min dragning till att inte skapa hierarkier.


Tanken på hierarkier kanske är otrevlig, fast om man tittar på verkligheten så är hierarkier nödvändiga i varje stor organisation. Men visst, om vi minimerar staten så kan vi såklart minimera antalet hierarkiska nivåer. Kanske skulle det räcka med ett par-tre nivåer, typ en statschef och under honom en polisansvarig och därunder lyder alla landets polismän, eventuellt med regionkoordinatorer, IT-chefer, piketspecialister etc.
Lever: hedonistiskt.
Tänker: fritt och skeptiskt.
Tror på: vetenskapen.
Skräms av: oseriösa stater.
Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

J R Auk
Inlägg: 8292
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 10 apr 2008 02:23

Men om man inte får utgå från sin subjektivitet, hur kan man vara objektivt hänsynstagande?


Vad är det då för konstig relation i icke-relation till mänsklighet du anför?

För det är väl just för att kunna ta hänsyn till människans individualitet som du menar att man skall vara objektiv eller hur?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Makterna
Inlägg: 1276
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 10 apr 2008 11:36

J R Auk skrev:Men om man inte får utgå från sin subjektivitet, hur kan man vara objektivt hänsynstagande?


Vilken utgångspunkt i subjektivitet menar du är nödvändig för att kunna åstadkomma "objektivt hänsynstagande" (vad du nu menar med detta)?

Vad är det då för konstig relation i icke-relation till mänsklighet du anför?


Jag förstår inte frågan. Är det objektiviteten du syftar på och kritiserar?

För det är väl just för att kunna ta hänsyn till människans individualitet som du menar att man skall vara objektiv eller hur?


Nej, inte bara då. Objektiv bör man vara närhelst man söker sanningen. Såväl om det är för andra man jobbar, eller för sig själv. Ty man kan ju lika gärna skada sig själv genom att vara subjektiv. T.ex. om man gör planer för framtiden, och planerna kommer att baseras på önsketänkande eller annat subjektivt, så lurar man ju sig själv, och då går kanske planerna inte att förverkliga, och då har man skadat sig själv. Hade man däremot tänkt smart så hade man inte skadat sig själv.

Det där med politikern som kanske vill väl men inte förstår att andra har andra värderingar än han själv, är ju ett exempel på det. Sen finns det andra sorters politiker som kanske inte ens bryr sig om att fråga sig om det finns folk som tycker annorlunda än han själv, eftersom han inte har nån empati för såna människor. Ungefär som i Simpsons när Kirk van Houten fick sparken från kexfabriken när han blev singel. Chefen: "Det är här ett företag med familjevärderingar. Singelmänniskor kanske också äter kex, det vet vi inte. Vi vill inte veta! Den marknaden klarar vi oss utan!".
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

J R Auk
Inlägg: 8292
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 10 apr 2008 12:00

Om en stat skall agera objektivt för sina subjekt, maximera lyckan, måste de väl vara hänsynstagande?
T.ex. om man gör planer för framtiden, och planerna kommer att baseras på önsketänkande eller annat subjektivt, så lurar man ju sig själv, och då går kanske planerna inte att förverkliga, och då har man skadat sig själv. Hade man däremot tänkt smart så hade man inte skadat sig själv


Så det är inte våran vilja och önskningar som skall uppfyllas, enbart de som av andra, eller av oss själva utan hänsyn till oss själva som skall uppfyllas?

Jag förstår inte vad detta tänka smart, tänka objektivt innebär när du säger så här.

Det verkar som du säger, man skall inte ha vanföreställningar. Men det är inte det samma som att man inte skall tänka subjektivt.

Inför sin framtid måste man väl tänka subjektivt, inför det goda i livet måste man väl tänka subjektivt?

Vi skall fylla våra liv med objektivt gott, vad kan det vara, vem anger det?
Är du säker på att det Lutheranska arvet är borta?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8292
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 10 apr 2008 12:13

Subjektiv eller subjektivt kallas ett individbaserat omdöme om något, till skillnad från objektiv, som baseras på egenskaper hos detta något (objektet). ; från susning

Subjektiv, term för en personligt färgad, eventuellt osaklig bild. Motsats till objektiv. ; wiki

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
Där får du kolla själv, redogör för mycket för att klistra in.


Det är alltså inte; subjektiv = osaklig, som du förespråkar.

Alltså enligt normen för språkbruket.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Makterna
Inlägg: 1276
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Definitionen av subjektivitet

Inläggav Makterna » 10 apr 2008 15:13

J R Auk skrev:Om en stat skall agera objektivt för sina subjekt, maximera lyckan, måste de väl vara hänsynstagande?

Det korta svaret kanske är "ja - i praktiken", men det långa svaret är att din formulering är lite vinklad. Jag skulle invända av samma skäl om en kristen sa att "kyrkan måste väl vara hänsynstagande för att befolkningen ska må bra?", och med det vill insuniera att kyrkan ska infiltrera folks liv på olika nivåer. Det är ju inte hänsynen från staten som i sig är den enda källan till mänsklig lycka. Staten kan även skapa ett klimat där lycka blir möjlig, inte genom att amma och byta blöja på befolkningen, utan genom att "kratta manegen" t.ex. genom att verka för att arbetsmarknaden ska fungera bra, att brottsbekämpningen ska fungera bra, etc. Många socialister utgår instinktivt från att staten går in med direktåtgärder, t.ex. att staten driver företagen, men vi liberaler anser snarare att lika bra konsekvenser uppstår om staten stiftar frihetliga och genomtänkta lagar, ja faktiskt ännu bättre av olika skäl. Idag har vi ett klimat där driftiga företagare sätts i fängelse, iallafall om de haft lite otur med omständigheterna. Uppsåt till brott behövs inte för att löpa denna risk. Jag är själv ett levande exempel på denna politikernas krigsförklaring mot individerna. Nu är det dags att istället sätta socialistpolitikerna i fängelse, eller något därmed jämförligt.

T.ex. om man gör planer för framtiden, och planerna kommer att baseras på önsketänkande eller annat subjektivt, så lurar man ju sig själv, och då går kanske planerna inte att förverkliga, och då har man skadat sig själv. Hade man däremot tänkt smart så hade man inte skadat sig själv


Så det är inte våran vilja och önskningar som skall uppfyllas, enbart de som av andra, eller av oss själva utan hänsyn till oss själva som skall uppfyllas?


? På arbetstid ja, om man jobbar som politiker. Annars inte. Iofs jobbar man alla främst för att få en lön, så på så sätt kan man säga att man arbetar för sin egna nytta, fast man arbetar inte direkt för sin egna skull (t.ex. så att man införa såna lagar som man personligen gynnas av eller tycker är delikata), utan bara
indirekt
(för att få lön). Om man missbrukar sin ställning genom att, som i exemplet, införa såna lagar som man själv gynnas av eller tycker är delikata, så har man gjort sitt jobb på ett dåligt sätt.

Det verkar som du säger, man skall inte ha vanföreställningar. Men det är inte det samma som att man inte skall tänka subjektivt.


Saker och ting kanske kan kallas "subjektiva" på olika sätt, vilket lett till missförstånd. Den sorten av subjektivitet som jag talat om, definierar jag iallafall som att dra den förhastade slutsatsen att det man själv ser, tänker och känner, är representativt även för det man själv inte ser, tänker och känner.
Man kan även tänka sig andra innebörder av ordet "subjektivitet", t.ex. egoism kanske, men det är inte detta jag åsyftar.

Inför sin framtid måste man väl tänka subjektivt, inför det goda i livet måste man väl tänka subjektivt?


Visst, typ som att när man väljer glass-smak till sig själv så väljer man den smak man själv gillar och inte efter den smak som svenskarna röstat som mest populära glass-smak. Det är ju helt logiskt. Fast det är inte det jag kallar subjektivism. Subjektivism kallar jag snarare det om man jobbar i glassfabrik och ska utse "årets smak", och går efter sin egna smak, snarare än efter folket. Sannolikt är ens personliga glass-smak inte representativ för folket, varför detta vore fel och "subjektivistiskt".
Jag vill inte bråka om ords definitioner, så om du kommer på något bättre ord som kan eliminera eventuella missförstånd, så kanske vi kan använda det istället.

Vi skall fylla våra liv med objektivt gott, vad kan det vara, vem anger det?


Man själv såklart. Just därför gör politikerna fel när de säger "nu ska vi subventionera teatrarna med en massa pengar, för vi politiker tycker teater är jättebra!". Det är lika dumt som östrogenstinna morsor som säger "ta på dig mössan nu, för mamma fryser". Att politiker gillar teater betyder ju inte att folket också måste gilla det, och att det bara är oförstånd som gör att folk inte besöker teatrar i högre utsträckning. Det kanske snarare är så att människor har olika värderingar. Men det kan inte en irrationell socialistpolitiker förstå, han kan inte förstå annat än att hans egna åsikt är Rätt, eller så kanske han förstår att andra tycker annorlunda men avsiktligt väljer att köra över dem, eftersom socialismen bygger på intolerant hat egentligen, trots att dumsocialisterna försöker kamouflera den som "fredens religion" (förlåt, "fredens politik").
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

Makterna
Inlägg: 1276
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 10 apr 2008 15:14

J R Auk skrev:Subjektiv eller subjektivt kallas ett individbaserat omdöme om något, till skillnad från objektiv, som baseras på egenskaper hos detta något (objektet). ; från susning

Subjektiv, term för en personligt färgad, eventuellt osaklig bild. Motsats till objektiv. ; wiki

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
Där får du kolla själv, redogör för mycket för att klistra in.


Det är alltså inte; subjektiv = osaklig, som du förespråkar.

Alltså enligt normen för språkbruket.


Subjektiv och subjektivistisk är två olika saker. Att vara subjektiv är ibland helt okej, men att vara subjektivistisk är alltid fel.
Jämför moral och moralism. Moral kan vara helt okej, alla har en. Men moralism (dvs att tvinga på andra sin egna moral) är fel.
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

J R Auk
Inlägg: 8292
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 10 apr 2008 17:04

Man själv såklart. Just därför gör politikerna fel när de säger "nu ska vi subventionera teatrarna med en massa pengar, för vi politiker tycker teater är jättebra!". Det är lika dumt som östrogenstinna morsor som säger "ta på dig mössan nu, för mamma fryser". Att politiker gillar teater betyder ju inte att folket också måste gilla det, och att det bara är oförstånd som gör att folk inte besöker teatrar i högre utsträckning. Det kanske snarare är så att människor har olika värderingar. Men det kan inte en irrationell socialistpolitiker förstå, han kan inte förstå annat än att hans egna åsikt är Rätt, eller så kanske han förstår att andra tycker annorlunda men avsiktligt väljer att köra över dem, eftersom socialismen bygger på intolerant hat egentligen, trots att dumsocialisterna försöker kamouflera den som "fredens religion" (förlåt, "fredens politik").


Fast de säger ju inte det. Och absolut inte socialismen, kommer du ihåg föreningspolitiken man förde?

De säger ju att; för att folk vill ha kultur så skall vi subventionera den. Inte för att de behöver den. Mjölk subventioneras för att man anser det vara nyttigt och bra.

Jag tror du missar att det inte bara är teatrar som får stöd, kulturstödet är relativt brett. Och genom föreningspolitiken, den som nu inte är lika stark, så avsåg man att ge folk vad de ville ha.

Skaffa en förening som måste vara öppen för alla och du får stöd för nästan vilken verksamhet som helst.

Det kan vara fotboll, spel, teater, hästhoppning, bridge osv osv. Förmodligen paintball också, fast det kom för sent för att få del av bidragen i samma generösa utsträckning.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8292
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 10 apr 2008 17:09

Plus, jag beklagar att du fått lida oförrätt för din näringsverksamhet. Men jag tror att det har gjort dig lite väl dömande, alltså subjektiv, i frågan, eller frågorna.

Men jag tror dock inte att det är speciellt för socialismen, det skulle lika gärna kunna ha skett under något annat styre. Och det handlar väl främst om att lagen är blind för individen, precis som utilitarismen också är det.

Och varför jag reagerar så starkt på att du anför denna ideologiär att  skälet du anför till att välja denna ideologi för mig skulle peka på en motsatt hållning. Alltså rörande utilitarismen och inte objektiv politik.

I min mening är det för att man har varit för objektiv som du har fått lida, man har inte tagit hänsyn till dig som ett subjekt. (förmodligen bara dömt efter effekten av din näringsverksamhet, eller frånvaron av inbetalning av det skatteförpliktigade). Här uppstår alltså problemet med definitionen av subjektiv. Jag menar att de inte har varit medkännande med din subjektivitet, och dömt dig som ett objekt.

Jag menar verkar det inte som att du fick skaka galler för att man använde dig som ett medel för att avskräcka andra? För det var väl ett lagbrott du hade gjort även om du inte hade intentionen till att begå en brottslig handling?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Makterna
Inlägg: 1276
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 10 apr 2008 22:42

De säger ju att; för att folk vill ha kultur så skall vi subventionera den. Inte för att de behöver den.


Men man subventionerar ju inte annat som folk vill ha, t.ex. pengasäckar. Man har fått för sig att just teatrar är något som ska subventioneras, men inte t.ex. rave eller paintball, för det rimmar inte med politikernas värderingar om vad som är "fint" att syssla med på fritiden.

Mjölk subventioneras för att man anser det vara nyttigt och bra.


Men frukt eller vitamintabletter subventioneras ju inte, för frukt kommer ju från fattiga länder som fackföreningarna hatar, inte från lokala svenska bönder. Det handlar såklart om att man vill gynna bönderna. När en socialist associerar till bönder så tänker man instinktivt på nån som sliter och står med stövlar i koskit, och därför anser socialisten att bönderna ska ha det bra. Hela kommunistprojektet EU bygger ju på att gynna för bönderna, 50% av EU's bugdet går till jordbruksstöd. En ren krigsförklaring mot de stackars idioter som betalar skattepengar till skiten.

Jag tror du missar att det inte bara är teatrar som får stöd, kulturstödet är relativt brett.


Jovisst, men poängen är att det bara är livsstilssocialistisk skit som får stöd. Visst, det kanske är en viss fördelning, det finns både teater för pensionärer och dockteater för unga. Men det ges såklart inga bidrag till såna fritidssysselsättningar som inte matchar livsstilssocialismen, t.ex. treasure hunting, skyrunning, streetracing, geocaching, etc. Bäst vore såklart om man avskaffade alla bidrag och lät folk ordna med sin fritid själva. Staten kan ju inte vara dagispappa åt alla, det funkar inte i praktiken.

Och genom föreningspolitiken, den som nu inte är lika stark, så avsåg man att ge folk vad de ville ha.

Skaffa en förening som måste vara öppen för alla och du får stöd för nästan vilken verksamhet som helst.


Är det det där med ABF och Folkets Hus och skit? Där förutsättningen är att man allierar sig med socialdemokratiska partiet?
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

Makterna
Inlägg: 1276
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 10 apr 2008 23:12

J R Auk skrev:Plus, jag beklagar att du fått lida oförrätt för din näringsverksamhet. Men jag tror att det har gjort dig lite väl dömande, alltså subjektiv, i frågan, eller frågorna.


Jag förstår, men jag tror inte att jag dömer för lättvindigt, däremot dömer jag hårt och det tycker jag man bör göra. Min filosofi är: Om någon verkar angripa dig, undersök försiktigt om det du tror dig ha observerat, verkligen stämmer. Detta måste säkerställas till 100%. Fråga dig också om angreppet var oavsiktligt, av oförstånd, eller ursäktligt av annat skäl. Men när du är 100% säker att du är under beskjutning, kriga tillbaks med allt du har. "Öga för öga, tand för tand" räcker inte. Tusen ögon för varje öga. Deras morsors ögon också. Oförstånd som ursäkt, kan inte appliceras i fallet staten, då den genom att sätta sig över individen, har ett automatiskt ansvar att utöva denna makten på ett 100% seriöst sätt, och med det avses bl.a. att den måste vara värderingsneutral, dvs respektera alla individers välbefinnande lika högt, även om de har andra åsikter än politikerna själva. Dvs inte, som här, tolka in något subjektivt från en lagtext som de facto inte står att läsa i den. (Närmare bestämt att "skattebrott" blir uppsåtligt om omsättningen är hög. Värderingen ifråga är alltså: "är man rik, då är man elak, och därför ska vi använda våra poliser och våra fängelser för att skada dig". Och det är detta som gjort att alla som avsiktligt tagit anställning hos staten, och alla som avsiktligt röstat på ett sosse-parti som vill driva en dylik politik, har förklarat krig mot mig)

Men jag tror dock inte att det är speciellt för socialismen, det skulle lika gärna kunna ha skett under något annat styre.


Nej, seriösa västländer har inte denna brottsrubricering. Brottet jag satt i fängelse för existerar inte i västerlandet. Iallafall inte Cypern eller Schweiz, de enda två jag undersökt. Det är bara för att jag bodde i det oseriösa (S)verige som jag var tvungen att sitta i fängelse.

Och det handlar väl främst om att lagen är blind för individen, precis som utilitarismen också är det.


Självklart ska lagen vara blind för individen. Problemet är att det svenska rättssystemet är sånt att man hamnar i fängelse om man är osympatisk, och att man kan göra det även om man faktiskt inte brutit mot någon lag, såsom lagboken är skriven. Det kan drabba personer som uppfattas som osympatiska för att de anses rika, som i mitt och Tito Beltrans fall, men det finns ju som bekant även andra grupper som livsstilssocialisterna hatar; patrioter, pedofiler, judar, knarkare, fetischister, oskyldigt anklagade, polismördare, m.fl. Även om jag inte har någon förkärlek för någon av nämnda grupper, skräms man ändå över hur godtyckligt de behandlas. Rena medeltiden. De är martyrer i detta laglösa land, där hatet (ironiskt nog under en officiell toleransflagga) är vad som styr.

I min mening är det för att man har varit för objektiv som du har fått lida, man har inte tagit hänsyn till dig som ett subjekt. (förmodligen bara dömt efter effekten av din näringsverksamhet, eller frånvaron av inbetalning av det skatteförpliktigade). Här uppstår alltså problemet med definitionen av subjektiv. Jag menar att de inte har varit medkännande med din subjektivitet, och dömt dig som ett objekt.


Jag tycker snarare det vore fel att säga "okej, du har brutit mot lagen, men du verkar snäll". Istället borde det ha stått i lagen att brottet inte kan vara ett brott om det sker utan uppsåt. Oavsett om man heter Makterna eller nåt annat. Så är det ju med alla andra brott - att om man inte har uppsåt så är det inget allvarligt. Jag hade till och med ett avsågat hagelgevär, men det struntade åklagaren märkligt nog i att ta upp, eftersom jag inte tänkte ha det till nåt elakt. Hade jag fått fängelse för vapenbrott hade domen varit mer seriös, för alla vet ju vad lagen säger angående vapeninnehav utan licens, och vapenlagen kan jag ha viss förståelse för (även om det är sjukt att rena försvarsvapen typ tårgassprej är förbjudna samtidigt som var och varannan våldtäktsman är beväpnad med kniv).

Jag menar verkar det inte som att du fick skaka galler för att man använde dig som ett medel för att avskräcka andra?


Så är det ju med alla brottslingar. Det är inte det som är problemet. Problemet är att lagtolkningen görs godtyckligt av politiskt tillsatta nämndemän. Till och med min revisor blev ju förvånad, han sa att risken att jag skulle få fängelse bara var 1%.

För det var väl ett lagbrott du hade gjort även om du inte hade intentionen till att begå en brottslig handling?


Ja, fast grejen är ju den att enligt lagboken så är brott inte brott om de inte begås avsiktligt. Tror det är i brottsbalken det står. Men det är inte så lätt att veta, lagen är ju avsiktligt inte skriven på ett lättfattligt sätt, trots att folk har skyldighet att känna till lagarna.
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

J R Auk
Inlägg: 8292
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 11 apr 2008 00:14

Jag tror du har fel där.

Jag tror att man har en skyldighet att veta om lagarna, och jag tror att om ens agerande bryter mot lagen så är man skyldig. Oavsett avsikt. Enbart vissa brott kräver avsikt, mord tex. Men har man inte avsikten så blir det dråp.

Men jag vet inte, som sagt var är lagen lite svår att ta till sig, särskilt som den hänvisar till alla dessa tillägg hela tiden.

Angående nämndemän och godtyckligt dömande. Visst är det så. Men jag kan inte se att det är något politiskt. Snarare psykologiskt. Och det är ett stort problem att man inte får använda logik och resonemang i en rättssal. De gånger jag bevistat en har man bara sagt till mig att sitta ner och hålla tyst och hotat med att slänga ut mig och döma i min frånvaro om jag inte gör så. Smått frustrerande och har skapat en viss (mild) irritation vill jag lova.

Jag betalade en resa för ett vittne som flög från Irland till mitt överklagande, en dag innan ringde åklagaren och sa att rättegången var inställd för att svarande part var i Japan. Så tack jag vet vilket skit rättsystemet är. Men jag ser inte hur det skulle vara politiskt anknutet.

Institutioner skiter i dig som individ och så är det. Därför alla är så måna om anseende och sådant. För får du auktoriteten mot dig så är det kört. Det behövs inte bevis, det behövs inte rimlig förklaring. Det behövs bara en anklagelse och en trött domare.

Har till och med vart på en rättegång där jag fick sköta mitt försvar själv, har än idag inte fattat vad det handlade om, och orkar inte kolla upp det heller. Men lite bisarrt är det tycker jag nog att jag, 18 år som jag var då, skulle göra ett motförhör mot väktarna som anklagade mig för misshandel när det tydligen fanns skäl att ta in en åklagare för att framlägga fallet till min nackdel. Som tur var så dök inte väktaren upp (antar att han tyckte det var pinsamt att stå och hävda att mina 65 kg hade spöat hans 100 kg), vilket givetvis var en lögn dessutom, och vilket framgick om någon bara hade brytt sig om att läsa de två olika förhören som hade gjorts under förundersökningen. Han sade sig ha fått smärtor i bröstet av att jag slängde runt med honom, och svarade senare på frågan om smärtor i bröstet med att han bar skyddsväst. :)
Hans polare var inte så glad att sitta och ljuga i rätten, han sa att han hade glömt allt när jag ansatte honom om detaljer kring hans instämmande av åklagarens redogörelse för kollegans ursprungliga redogörelse, så jag fick gå fri, det blev väl orimligt att döma mig för en lögn från en som inte ens dök upp för att fortsätta hävda den. Men, hade han fortsatt hävda, eller jag inte stått på mig när de fråga om jag hade något att tillägga, eller att fråga, så hade jag nog blivit dömd.

Fast jag hade publik, en skolklass i min ålder, så jag fick i alla fall känna mig som en riktig "värsting"

Men är det (S)tatens fel? Nej jag tror nog det är hela rättsapparatens fel. Jag kan inte se hur det i mitt fall skulle vara någon som helst skillnad om det var moderater som styrde eller sossar. Sen kanske du inte tycker det relaterar, kanske tänker att jag bara sitter och hittar på. Vad vet jag.

Men i min mening är lagens utdömning godtycklig om man inte har någon lagkunnig som hävdar ens sak. Och har man inge cash, eller har vanan så att man begär en "riktig" advokat, då får man en försupen jävel som inte ens kan komma ihåg vad man heter i rättegångssalen, vilket jag fick andra gången jag bevistade rättvisans palats. Och då blev jag bötesdömd trots att den som var vittnet som pekade på min skuld menade på att det inte var jag som hade gjort det, tills han efter 15 minuters velande bestämde sig för att det var det ändå. Mitt försvar gick ut på att ursprungligen så hade snubben pekar ut en annan person, och ändrat sig till mig först 2 år senare då rättegången blev av. Jag tyckte att man borde anse utpekandet som gjordes 30 minuter efter incidenten mera trovärdigt än det som gjordes 2 år senare.



Så bitter på rättsapparaten har jag också varit, nu var det inte så farligt i mitt fall, och kanske inte jämförbart med två års fängelse, men det suger att vara maktlös inför en dom man anser sig oskyldig till. Ångrar bittert att jag motade bort snubben som gav han som peka ut mig stryk. Men sånt är livet. Det gav mig bara lite böter som jag försökte smita, tills kronofogden kom och länsa mitt konto. Inte mycket pengar, men för mig var det allt jag ägde, eller egentligen inte ägde eftersom det var pengar som var en affärstransaktion för mitt nystartade företag. Men ooooops sa kronofogden och hänvisade till att jag skulle överklaga, vilket de beräknade till 2 år. Och tror du jag fick någon hjälp av berörda myndigheter i hur jag skulle överklaga? Nej gå hyr en advokat sa de, eller besök ett bibliotek, vilket jag ställde mig tvivlande till hur jag skulle kunna göra när de hade tagit allt jag ägde, och det andra då jag undrade varför advokatens skulle ha så hutlöst betalt då. Och så självklart föll överklagan mot kronofogden på att jag inte hade skickat rätt papper till den rättegången, som hölls helt utan min medverkan. Jag misstolkade ytterligare handlingar till att betyda något utöver det som anförts, och insåg inte att det var då jag skulle styrka min utsaga med bevis.

:lol:
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Makterna
Inlägg: 1276
Blev medlem: 27 apr 2005 23:10

Inläggav Makterna » 11 apr 2008 01:11

Angående nämndemän och godtyckligt dömande. Visst är det så. Men jag kan inte se att det är något politiskt. Snarare psykologiskt.


Ja, men beslutet att psykologin ska få bestämma, är ju politiskt. Och det som styr psykologin är ju politik, eftersom nämndemännen är politiskt tillsatta.

Jag betalade en resa för ett vittne som flög från Irland till mitt överklagande, en dag innan ringde åklagaren och sa att rättegången var inställd för att svarande part var i Japan. Så tack jag vet vilket skit rättsystemet är. Men jag ser inte hur det skulle vara politiskt anknutet.


Alla fel är ju inte politiska. Det rimliga vore väl att om svarande ställde in med kortare varsel än vad reglerna föreskriver, så borde han fått bekosta försvarets merkostnader?

Institutioner skiter i dig som individ och så är det. Därför alla är så måna om anseende och sådant. För får du auktoriteten mot dig så är det kört. Det behövs inte bevis, det behövs inte rimlig förklaring. Det behövs bara en anklagelse och en trött domare.


Ja, auktoritetstänkande är ju en form av irrationellt tänkande. Visst, poliser och sånt vittnar säkert oftast sant, men det är inte bara därför som nämndemännen lyssnar så mycket på dem, utan även för att de har en blank uniform och utgör en psykologisk auktoritet. (Fast omvänt så finns det ju kåranda och sånt, som gör att poliser i vissa situationer säkert är mer benägna att vittna falskt än genomsnittspersonen, t.ex. misshandel av utlänningar, nyliberaler, knarkare, prostituerade eller andra oliktänkare. JO kritiserade ju förresten Göteborgs-polisen (som ju för övrigt styrs av en av de stora kriminella organisationerna i Sverige, iallafall stationen på Vågmästareplatsen, utan att internutredningen förmår ingripa) för att de hade slått ner Liberala Partiets motdemonstration på Första Maj förra året. Men vad kan JO göra åt saken? Poliserna kommer såklart göra samma sak även nästa gång de ser några som kritiserar det socialistiska budskapet.

Men är det (S)tatens fel? Nej jag tror nog det är hela rättsapparatens fel. Jag kan inte se hur det i mitt fall skulle vara någon som helst skillnad om det var moderater som styrde eller sossar. Sen kanske du inte tycker det relaterar, kanske tänker att jag bara sitter och hittar på. Vad vet jag.


Självklart kan det finnas andra fel i rättssystemet än de som just orsakas av socialismen. Och säkert döms det mycket rätt också. Fast när det gäller ett rättsystem så kräver man ju 100% kvalitet. 90% av alla domar kanske är rätt, fast det räcker ju knappast, när oskyldiga människors frihet står på spel! Jag misstänker att vanligt folk tänker "även de som är oskyldiga har säkert åtminstone lite grann fuffens för sig, ingen rök utan eld". Fast så kan man ju inte tänka! Ska en misstänkt dömas som pedofil trots att han kanske bara var homofil? Ska en misstänkt dömas för narkotikabrott trots att han kanske bara var full? Ska en misstänkt dömas för våldtäkt trots att han bara hade ett helt vanligt samlag? Enligt socialistmentaliteten har alla en "skuld", alla förtjänar ett "straff" för att renas för sin "arvssynd", alla mår bra av att "lära sig veta hut", men det tankesättet köper inte jag - det är gammaldags och irrationellt! Tvärtom, alla förtjänar att må så bra det går! Till och med yxmördarna!

Och så självklart föll överklagan mot kronofogden på att jag inte hade skickat rätt papper till den rättegången, som hölls helt utan min medverkan. Jag misstolkade ytterligare handlingar till att betyda något utöver det som anförts, och insåg inte att det var då jag skulle styrka min utsaga med bevis.


Användarvänlighet är staten inte så bra på. De lever fortfarande kvar i sitt blankettsamhälle. Om jag hade fått formge rättssystemet skulle jag göra det idiotsäkert med ett webbgränssnitt, ett tonvalsstyrt telefonsystem, och förstås en lättläst variant av lagboken, med hyperlänkar. Hade EU haft nån fond för sånt här hade det varit lätt fixat, men alla deras pengar ska väl gå till feminister, zigenare och lantbrukare kan jag tro.
En ny trend är ju att ta till propaganda för att vinna sympatier för rättssystemet. Kvinnan som fick sin salladsbar stoppad av facket har anställts hos en (s)tatlig kampanj med budskapet att det är lätt att starta företag i Sverige. Men var finns de som finansierar en kampanj för sanningen - starta fan aldrig företag i Sverige om du inte vill riskera fängelse! Lägg företaget i Panama, Bahamas, Hong-Kong, Dubai, Nevada, New York, Washington eller varsomhelst, men inte i Sverige!
Lever: hedonistiskt.

Tänker: fritt och skeptiskt.

Tror på: vetenskapen.

Skräms av: oseriösa stater.

Bedömer att den mest utilitariska politiken  vore: nyliberalism (www.nyliberal.com).

J R Auk
Inlägg: 8292
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 14 apr 2008 20:50

Makterna skrev:
Angående nämndemän och godtyckligt dömande. Visst är det så. Men jag kan inte se att det är något politiskt. Snarare psykologiskt.


Ja, men beslutet att psykologin ska få bestämma, är ju politiskt. Och det som styr psykologin är ju politik, eftersom nämndemännen är politiskt tillsatta.


Så kan man väl rimligen säga om allt?

Alla beslut har en psykologisk grund.

Jag tycker du blandar in gammalt kristet tänkande i socialismen. Det tänkandet är det konservativa och existerar både till höger och vänster. Att alla har en skuld är väl inte en socialistisk tanke, det är väl ändå den gamla arvssynden som spökar.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno


Återgå till "Tema: Kriminalitet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst