Sexuella kontakter mellan barn och vuxna.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Glansus magniscimus surgit et circum spectat

Inläggav hovnarr » 20 apr 2005 10:16

Jonas Nyström skrev:Men på det hela taget måste jag tillstå att även ni, kära och ärade moderatorer, föll till föga för moralpanikens uppviglare. Taffliga, elaka och aggressiva inlägg fick stå kvar utan ett gult kort ens en gång och allt Katja gjorde var att hövligt och tålmodigt insistera på att sakfrågan skulle tas på allvar.


Ja, jag tyckte sannerligen inte det var lätt att handla i den situationen. Men jag känner ändå att jag gjorde rätt. Vad du kanske inte känner till är att diverse "gula kort" ändå utdelades via PM, liksom löften om bot och bättring. Därvid måste man också beakta hur en "genomsnittlig" forummedlem uppfattar vad Katia skrev och att det är jävligt provocerande - för de flesta - att hövligt och tålmodigt diskutera vissa sakfrågor på allvar.

Att vara moderator är också att tillvarata forumanvändarnas intressen och vara medveten om de förväntningar som finns på forumets trådar. Det handlar om detta:

Jonas Nyström skrev:Som jag förstår det innebär ett tabu att något inte bör dryftas i det offentliga rummet.


Ja men precis! Katia borde insett detta. Oavsett intentioner, goda personliga erfarenheter osv. Jag dömer inte rätt och fel i sakfrågan (och då menar jag de specifika nyanser av sakfrågan som var aktuella här) men jag förväntar mig att användarna har viss känsla för vad de kan ta upp här.

Jonas Nyström skrev:I vissa slutna sällskap av införstådda kan man bryta ett tabu.


Just! På vissa områden är FF ett sånt införstått sällskap. Naturligtvis inte på alla områden.

Jonas Nyström skrev:Det var därför jag var så tveksam till att dryfta sm här, de som minns.


Så är du också en gränsfetischist! :wink: Men du var tveksam och tog en risk. Och det varken bar eller brast, utan var just där på gränsen. Det tarvar fingerspitzgefühl.

Det är verkligen inte lätt. Jag läste smiskartikeln du nyligen la upp på sm-tråden. Och samtidigt som jag kände vördnad inför tjejens mod att göra det till sin "quest" att föra ut budskapet, så tänkte jag på alla de som inte är mogna att ta det till sig. Jag tror mer på införstådda sällskap. Man sätter upp en vag flagga, "Solis Sacerdotibus", och så söker sig de intresserade dit - och de ointresserade går det helt förbi. Och det var väl bra det.

Jonas Nyström skrev:Och en kuktråd skulle säkert balla ur på nolltid, så att säga.


Jag är inte så säker. Kukar och penisavund har sedan Freud varit på var mans läppar (eh..), vi har ett psykologiunderforum och Freud har även många angreppspunkter med filosofin i stort. Och snoppar är mindre tabu än pedofiler, detta måste medges. Folk skulle känna sig omoraliska snarare än moraliska om de invände mot något så oskyldigt som en kuktråd. Naturligtvis beror det på hur man lägger fram det. Denna diskussion här och nu bidrar bland annat till att "cushion the... blow?".

Med lösningen i handen,

S

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 20 apr 2005 12:23

Johan Ågren skrev:
Men vad disskuterar vi här? Barn som nästan är sexuellt mogna eller barn på 4-8 år?


Tycker det är att beskära sexualbegreppet genom att säga att puberteten är någon form av gräns. Är barn som inte nått puberteten asexuella? Intimitetsbehov och känsla är något vi alltid har. En mor ammar sitt barn... Föräldrar smeker sina barn... Det är vi som genom normer och tabun har skapat olika världar. Det är OK att smeka sitt barn över hela kroppen, men får man tycka att det är skönt att göra det som förälder? Som jag ser det är primitiva naturliga behov i konflikt med kulturell inlärning. Min fru tycker det är äckligt när vår son tar henne på brösten. Får en mor som ammar skuldkänslor för att det är skönt? Det här kommer att utgöra våra mest basala sexuella impulser även som vuxna. Att en mor plösligt får dåligt samvete när hon ammar och stöter bort barnen utifrån detta dåliga samvete sätter djupa sår i barnen. Det är skillnad på att barnen börja finna annan lämpligare föda och att det blir opraktiskt att amma, och att modern stöter bort barnet pga av vår kulturs präglig att det är en synd att uppleva sexuella känslor mellan sig själv och sitt barn. När man hör om mammor som ammar tills barnet blir 5år så reagerar väldigt många med avsky. Om sedan en mamma låter ett 5årigt barn suga på hennes bröst efter hon slutat amma - så är hon pedofil!

Johan


Man skulle tjäna på att skilja på sexuell kontakt och sensuell kontakt. Visst måste vi tillåta oss att njuta av varandra utan att tolka in sexuella undertoner. Verkar vara mer tillåtet i relationer kvinnor imellan medans det är mer tabubelagt mellan män.
Självklart har barn ett behov av sensuell kontakt men jag tror inte att dom har behov av en sexuell kontakt. Och här kan puberteten komma in som en gränsskiljare, man måste ta i beräkning att denna fas inleds i olika åldrar, då jag tror att könsmognaden är det som triggar den sexuella nyfikenheten. Denna nyfikenhet kan nog komma tidigare, men är då nog mer en social nyfikenhet. Vi omges av människor runt oss, föräldrarna till ett barn tex, som är sexuella i sina relationer och således uppstår viljan att utforska det. Men som sagt, jag tror att det är skillnad på utgångspunkten för denna vilja att förstå sexualiteten.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 20 apr 2005 12:29

Viola skrev:
Som jag förstår det innebär ett tabu att något inte bör dryftas i det offentliga rummet. Inte att man inte får idka det tabubelagda, utan att man inte får dryfta det. En stor skillnad. Och som berör inte bara pedofili utan även sm, homosexualitet och egentligen sexualitet över huvud taget.


Du jag vill inte att det ska diskuteras om huruvida det vore lämpligt
att utnyttja min dotter sexuellt, än mindre vill jag naturligtvis att någon
ska göra det - märklig definition du har på tabu...


Disskutionen skulle lika mycket handla om din dotters rätt till en sexualitet innan 15 vårar. Här uttrycker du tydligt din begränsning att se disskotionen för vad den är.
Vem har nämnt utnyttjning?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Inläggav Viola » 20 apr 2005 14:01

J R Auk skrev:
Du jag vill inte att det ska diskuteras om huruvida det vore lämpligt
att utnyttja min dotter sexuellt, än mindre vill jag naturligtvis att någon
ska göra det - märklig definition du har på tabu...


Disskutionen skulle lika mycket handla om din dotters rätt till en sexualitet innan 15 vårar. Här uttrycker du tydligt din begränsning att se disskotionen för vad den är.
Vem har nämnt utnyttjning?[/quote]

Nej det är klart att den som vill försvara vuxnas sexliv med barn inte
vill använda ordet "utnyttja"
Du skrev ju själv något rätt bra :
Självklart har barn ett behov av sensuell kontakt men jag tror inte att dom har behov av en sexuell kontakt. Och här kan puberteten komma in som en gränsskiljare, man måste ta i beräkning att denna fas inleds i olika åldrar, då jag tror att könsmognaden är det som triggar den sexuella nyfikenheten.


Det kan jag skriva under på - det är skillnad mellan ett mindre barns
nyfikenhet och när det blir mer på allvar vid puberteten.
Du har alldeles rätt att den gränsen är olika men en åldersgräns måste
vi ändå ha juridiskt sett. Men jag skulle ändå se det som utnyttjande
om en karl i mogen ålder har sex med en 14-åring även om hon
är aldrig så med på noterna. Men det kan vara lika mycket utnyttjande
om det vore en 16-åring eller ändå äldre.. men allt går inte att lagstifta om
När vi diskuterar pedofili är det ändå inte gränsfallen vi tänker på i första hand även om den som vill försvara pedofili ofta försöker tänja gränserna
med att ta upp gränsfallen.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3367
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 20 apr 2005 21:03

J R Auk,

Man skulle tjäna på att skilja på sexuell kontakt och sensuell kontakt. Visst måste vi tillåta oss att njuta av varandra utan att tolka in sexuella undertoner. Verkar vara mer tillåtet i relationer kvinnor imellan medans det är mer tabubelagt mellan män.


Jag kanske är förvirrad - känner mig rätt förvirrad - men min tanke är att det går att tjäna på att göra begreppet homogent också, OM detta föregås av en psykologisk utveckling där vi människor överkommer att vissa aspekter av vårt känsloregister demoniserats medan andra bevarats mer intakta. Demoniseringen går hand i hand med tabuet. Fenomenet "porr" är t.ex en produkt av en förskjuten psykologi, det är inte alls något "djuriskt", även om många föreställer sig detta. Men visst; om vi inte förmår denna rening så är det bättre att segregera det onda från det goda. Men om vi väljer att acceptera situationen som den är - och kalla den naturlig - så väljer vi också att inte ta itu med problematiken. Jag är skeptisk till all fragmentering som uppstått utifrån kulturella idéer (som religion, felaktig vetenskap, ETC). Vi får inte glömma att de psykologiska impulser människan har idag som kollektiv är en spegling av en gången historik, och de behöver uppdateras. Själv brukar jag propagera för en total psykologisk revolution som är helt främmande för det samhälle vi har omkring oss. Den sexualitet vi ser i samhället visar inte på en psykologisk revolution, snarare en distal reaktion som bekräftar den gamla moralens värsta farhågor, men är i sig inte ett uttryck av renhet. Rening sker inte genom reaktion, utan genom stillhet och känslighet. Endast så kan de kausala banden brytas som ständigt driver oss mot galenskap.

Johan

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 22 apr 2005 12:54

Viola skrev:
Du jag vill inte att det ska diskuteras om huruvida det vore lämpligt
att utnyttja min dotter sexuellt, än mindre vill jag naturligtvis att någon
ska göra det - märklig definition du har på tabu...


J R Auk skrev:Disskutionen skulle lika mycket handla om din dotters rätt till en sexualitet innan 15 vårar. Här uttrycker du tydligt din begränsning att se disskotionen för vad den är.
Vem har nämnt utnyttjning?


Nej det är klart att den som vill försvara vuxnas sexliv med barn inte
vill använda ordet "utnyttja"
Du skrev ju själv något rätt bra :
J R Auk skrev:Självklart har barn ett behov av sensuell kontakt men jag tror inte att dom har behov av en sexuell kontakt. Och här kan puberteten komma in som en gränsskiljare, man måste ta i beräkning att denna fas inleds i olika åldrar, då jag tror att könsmognaden är det som triggar den sexuella nyfikenheten.


Det kan jag skriva under på - det är skillnad mellan ett mindre barns
nyfikenhet och när det blir mer på allvar vid puberteten.
Du har alldeles rätt att den gränsen är olika men en åldersgräns måste
vi ändå ha juridiskt sett. Men jag skulle ändå se det som utnyttjande
om en karl i mogen ålder har sex med en 14-åring även om hon
är aldrig så med på noterna. Men det kan vara lika mycket utnyttjande
om det vore en 16-åring eller ändå äldre.. men allt går inte att lagstifta om
När vi diskuterar pedofili är det ändå inte gränsfallen vi tänker på i första hand även om den som vill försvara pedofili ofta försöker tänja gränserna
med att ta upp gränsfallen.


Så du skriver under på något som är rätt bra :)

Skämt om siders. Varför är det ett utnyttjande av 14 åringen bara för att mannen är äldre?
Jag skulle när jag var 14 år gladeligen mottagit sexuella inviter från massor av äldre kvinnor. Men jag var ju inte en tjej på 14 år och kanske är det något som bör skiljas åt, även om jag själv betvivlar det?

Har den äldre mannen inget värde?
Kommer relationen oundvikligen leda till negativa konsekvenser för flickan (om man är flicka vid 14 år), och i sådana fall varför?
Åtrån från mannen sida kan gälla kvinnans ungdomlighet medans åtrån från flickans sida kan gälla mannens erfarenhet. Och inget är väl fel i det? Två parter ser till sina behov och önskningar och enbart dom själva kan döma i värdet av dom.
Och kanske är kvinnan den ledande kraften i förhållandet, är det ändå ett utnyttjande?

Varför behöver vi en åldersgräns juridkiskt sett? Kan inte individer svara för sig själva?
Om det råder en osäkerhet kring om någon manipulerats till att utrycka uppskattning så kan väl inte mer kävas än att detta påtalas för den som gör så, och frågan ställas om igen. Men om svaret fortsätter vara jakande till samtycke av relationen. Vem är du att ta dig rätten att ta det ifrån någon?

Det viktiga i en lagstiftning är att skydda individer mot påtvinganden.
Och det viktigaste är att lagen inte blir något som påtvingas den som den avser att skydda.

Jag tycker du drar slutsatser baserade på dina bilder av hur saker och ting bör vara. Söta ungdomar ska springa på ängarna hand i hand, pussas bakom buskarna och fnittra förtjust.
Men så ser inte verkligheten alltid ut. Många tar en bild till sig som dom vill leva upp till. Dom flesta gör sig äldre än vad dom är någon gång under sin uppväxt. Och varför då? För att söka bekräftelse.
Det kan sägas vara bedrövligt att denna bekräftelse måste sökas, men inte att den så görs.

Och det kan absolut inte sägas vara sorgligt att någon nappar på den bekräftelse som ges, i frågan om bekräftelse kan skänkas, då detta är ett bevis på uppskattning och inte tjänar på att förljugas.

Hela frågan handlar väl om att vi inte ska sätta oss till doms över andra utan erbjuda dom ett välkommnande som ger dom möjlighet att utifrån sitt eget välbefinnande fatta beslut.

Vi kan sträcka ut handen för att hjälpa men bör aldrig slita till oss en trevande hand som går oss till mötes.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 22 apr 2005 13:10

Johan Ågren skrev:J R Auk,

Man skulle tjäna på att skilja på sexuell kontakt och sensuell kontakt. Visst måste vi tillåta oss att njuta av varandra utan att tolka in sexuella undertoner. Verkar vara mer tillåtet i relationer kvinnor imellan medans det är mer tabubelagt mellan män.


Jag kanske är förvirrad - känner mig rätt förvirrad - men min tanke är att det går att tjäna på att göra begreppet homogent också, OM detta föregås av en psykologisk utveckling där vi människor överkommer att vissa aspekter av vårt känsloregister demoniserats medan andra bevarats mer intakta. Demoniseringen går hand i hand med tabuet. Fenomenet "porr" är t.ex en produkt av en förskjuten psykologi, det är inte alls något "djuriskt", även om många föreställer sig detta. Men visst; om vi inte förmår denna rening så är det bättre att segregera det onda från det goda. Men om vi väljer att acceptera situationen som den är - och kalla den naturlig - så väljer vi också att inte ta itu med problematiken. Jag är skeptisk till all fragmentering som uppstått utifrån kulturella idéer (som religion, felaktig vetenskap, ETC). Vi får inte glömma att de psykologiska impulser människan har idag som kollektiv är en spegling av en gången historik, och de behöver uppdateras. Själv brukar jag propagera för en total psykologisk revolution som är helt främmande för det samhälle vi har omkring oss. Den sexualitet vi ser i samhället visar inte på en psykologisk revolution, snarare en distal reaktion som bekräftar den gamla moralens värsta farhågor, men är i sig inte ett uttryck av renhet. Rening sker inte genom reaktion, utan genom stillhet och känslighet. Endast så kan de kausala banden brytas som ständigt driver oss mot galenskap.

Johan


Jag håller med dig fullständigt, men då skulle vi också stå utan skam och mycket ont skulle försvinna.
Frågan är om vi inte behöver klara åtskillnader på dom olika aspekterna innan vi kan införliva det under ett begrepp.
Det är en komplicerad väg att vandra om man vill nå den utveckling du beskriver. Så många strävar emot av inget annat skäl än att dom förberett sig på sin förlikning, nöjt sig med sitt liv, kapitulerat inför det oundvikliga och satt sig att invänta döden.

Så många har upplevt det som utvecklingen har gjort. Saker har utvecklats och saker är bättre. Jag tror en känsla av förringande av det som gjorts kommer av att dom inte ser något slut på det som skulle kunna ske.

Typ "Önska dig inte för mycket.", "Gapa inte efter mycket...."

Men nu faller vi utanför ämnet tror jag allt :)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Inläggav Viola » 23 apr 2005 07:29

J R Auk skrev:
Har den äldre mannen inget värde?
Kommer relationen oundvikligen leda till negativa konsekvenser för flickan (om man är flicka vid 14 år), och i sådana fall varför?
Åtrån från mannen sida kan gälla kvinnans ungdomlighet medans åtrån från flickans sida kan gälla mannens erfarenhet. Och inget är väl fel i det? Två parter ser till sina behov och önskningar och enbart dom själva kan döma i värdet av dom.
Och kanske är kvinnan den ledande kraften i förhållandet, är det ändå ett utnyttjande?

Varför behöver vi en åldersgräns juridkiskt sett? Kan inte individer svara för sig själva?
Om det råder en osäkerhet kring om någon manipulerats till att utrycka uppskattning så kan väl inte mer kävas än att detta påtalas för den som gör så, och frågan ställas om igen. Men om svaret fortsätter vara jakande till samtycke av relationen. Vem är du att ta dig rätten att ta det ifrån någon?

Det viktiga i en lagstiftning är att skydda individer mot påtvinganden.
Och det viktigaste är att lagen inte blir något som påtvingas den som den avser att skydda.

Jag tycker du drar slutsatser baserade på dina bilder av hur saker och ting bör vara. Söta ungdomar ska springa på ängarna hand i hand, pussas bakom buskarna och fnittra förtjust.
Men så ser inte verkligheten alltid ut. Många tar en bild till sig som dom vill leva upp till. Dom flesta gör sig äldre än vad dom är någon gång under sin uppväxt. Och varför då? För att söka bekräftelse.
Det kan sägas vara bedrövligt att denna bekräftelse måste sökas, men inte att den så görs.

Och det kan absolut inte sägas vara sorgligt att någon nappar på den bekräftelse som ges, i frågan om bekräftelse kan skänkas, då detta är ett bevis på uppskattning och inte tjänar på att förljugas.

Hela frågan handlar väl om att vi inte ska sätta oss till doms över andra utan erbjuda dom ett välkommnande som ger dom möjlighet att utifrån sitt eget välbefinnande fatta beslut.

Vi kan sträcka ut handen för att hjälpa men bör aldrig slita till oss en trevande hand som går oss till mötes.


Varför fortsätter du att gagga om 14-åringen? För att man kan ha så
många mer bestickande argument än om man talar om barn i alla
åldrar före puberteten?

Men jag tror att det många gånger kan handla om utnyttjande av
äldre män mot unga flickor, utnyttjar oerfarenheten, osjälvständigheten
det känslomässiga beroendet. Det är kanske inte lika bekvämt med
starka självständiga kvinnor. Sen att alla inte alltid är likadana är en
annan sak. Som sagt i vissa lägen kan det vara ett större utnyttjande
att vara med någon som har passerat 15-årsstrecket med god marginal.

Och jag tror faktiskt att det är en viss skillnade mellan flickor och pojkar.
Du som 14-åring skulle ha gillat att bli upplärd av en äldre dam - tjejer
är nog mer benägna att bli känslomässigt beroende.

Du frågar vad det är för fel på äldre män - frågan kan ju vara vad
äldre män har emot damer i ungefär samma ålder? Vad är det för
fel på dem? :wink:


Det är inte heller alltid så att man som mycket ung och oerfaren kan
bedöma värdet av allting - det är inte alltid man kan som vuxen heller
men som sagt - vi måste bestämma oss för en gräns där vi juridiskt
sett är självständiga - det är ofrånkomligt. Och jag tror inte lagens
armar slår till så hårt om det handlar om ett förhållande med en
mogen 14,5-åring om det framstår tydligt att förhållandet är ömsesidigt
och utan alltför stora komplikationer. Men har 14-åringen råkat ut
för något som inte är bra kan det ju vara skönt att ha en lag bakom sig.
Det finns de som medvetet fiskar efter småflickor och manipulerar....

Men som sagt ska vi fortsätta diskutera sexuellt utnyttjande av barn
så gå ifrån gränsområdet

etna
Inlägg: 29
Blev medlem: 18 jan 2004 16:13

Inläggav etna » 23 apr 2005 11:24

Diskussionen i den här tråden har blivit mer intressant nu när Katia har försvunnit, är det fler än jag som kan se det så? Det blir en ointressant diskussion när någon enbart är intresserad av att indoktrinera andra och inte ens vågar svara på det intressanta: Vad menas med barn och vuxen i det här sammanhanget? Pratar vi om en 30-åring kontra en 4-åring? Och varför skulle isåfall en vuxen ha någon som helst rätt att dyvla på ett barn sin egen sexualitet? Pedofiler är skuggfigurer och det är väl synd på sitt sätt. Det är alltid bättre att saker finns i ljuset än i mörkret där de inte går att skärskåda öppet.

Barn är barn och vuxna är vuxna och det bör alla kunna se. Kan man det inte så har man fastnat i något stadium och inte blivit helt vuxen.

mvh etna

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3367
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 23 apr 2005 18:38

Hovnarr,

Sexighet är en kvalite som uppstår i ett rum, ett sammanhang.


Sexighet - sensualism är en känsla inte ett sammanhang. Sammanhanget ger inte känslan, det befriar den, ofta från ett konstruerat fängelse.

Det må vara hänt, men nu var frågan om man KUNDE skilja mellan sexuell och icke-sexuell njutning. Om det fanns en tydlig skillnad mellan ömhet gentemot barn och pedofili/incest. Och det tycker jag mig kunna se klart och tydligt, oavsett känslornas grund.


Och jag menar då att skillnaden är endast de tillskott den vuxne fått efter puberteten, men att det inte är dessa i sig som är orsaken till pedofilins uppkomst utan det som fanns innan. Sedan uppstår det en hybridsexualitet där detta integreras med den vuxnes attribut. Förnekelsen och skulden inför den oönskade ömheten gör att detta ibland kompenseras med det vuxna sexuella våldet, men inte alltid. Ofta är pedofilen precis som barnet fortfarande, både känslomässigt och beteendemässigt. Andra väljer att ikläda sig blöjor...

På det hela taget uppstår detta utifrån en vilja att knyta ann till ett förlorat känsloregister som upplevs naturligt.

"En del förövare har "spårat ur" och stannat i sin känslomässiga utveckling. Därför kan en 30-åring dras till en 10-åring." (Normann 1995 s 33)

"Rent psykosexuellt kan man säga att den fixerade pedofilen aldrig uppnått en vuxen psykosexuell identitet, utan har "stannat" på vägen. (Kwarnmark & Tiderfors 1999 s 85)

Grundimpulsen till pedofili är snarast ett motspjärn mot den vuxna identiteten och ett kvardröjande vid en sexualitet som existerade innan puberteten, men att dessa impulser ändå aktiveras genom den vuxna människan hybrididentitet. En pedofil utan någon som helst hybrididentitet våldtar inte utifrån en efterpubertal sexualitet. Men som jag ser det är detta steg inte långt när pedofilen - utan några moraliska betänkligheter - överkommit sin prepubertala utlevelse. Den fungerar då snarare som en bro mellan sexualiteterna, en bro över hämningen.

En pedofil lider således av en hämning och en rädsla inför den pubertala sexualiteten, men har en bestående infantil sensualism/sexualitet. Sedan är inte moraltröskeln tillräckligt hög för att han/hon inte ska ge vika för dessa impulser, och vidare ledas in i en efterpubertal sexualitet som drabbar offret.

Så:

Det må vara hänt, men nu var frågan om man KUNDE skilja mellan sexuell och icke-sexuell njutning. Om det fanns en tydlig skillnad mellan ömhet gentemot barn och pedofili/incest. Och det tycker jag mig kunna se klart och tydligt, oavsett känslornas grund.


Ömhet gentemot barn och pedofili har en gemensam grund enligt mitt resonemang ovan, men det vi ser av dem i samhället är hybridutlevelserna, därav skillnaden. Genom att barnet redan börjat bli objekt för den vuxnes känslor, så fungerar barnet som ett övergångsobjekt mellan den infantila världen och vuxenvärlden.

Att män sedan dras till unga oerfarna kvinnor - ibland minderåriga - visar på samma sätt på en rädsla inför vuxenlivets utmaningar, och en längtan till det oskuldsfulla. Men detta behöver inte vara det samma som pedofili även om det är närbesläktat. På det hela taget existerar det en sexuell tröskel som under inflytande av våra kultur blir större. Denna tröskel har inte existerat tidigare i evolutionen. Våra drifter stöter således på patrull med de kulturella värderingarna och en mångd sexuella problem uppstår.

Pedofilens grundimpuls kan således vara helt naturlig, men när den antar sin hybridform i vuxen ålder så är det en sjukdom i den bemärkelsen att den uppstår ur en hämning inför den vuxnes sexualitet, och ett fokus på den prepubertala sexualiteten, och att denna sedan leder individen genom de hämmande impulserna och tar sitt fulla uttryck i att den vuxne våldför sig på barnet. Hade däremot personen inte haft dessa hämninger så hade han kunnat skilja på de olika nyanserna och handlat rätt i de olika situationerna. Pedofili är i grunden ett könlöst beteende, det är lika vanligt att män är med pojkar som flickor och vise versa. Men genom att man överkommer hämningen inför det könsinriktade sexualiteten - den vuxna sexualiteten - så ska den även ta sig ett vuxet uttryck. Pedofili är på så sätt onaturligt, även om grundimpulsen inte är det.

1 av 3 pedofier är samtidigt homosexuella (Freund, K. “Pedophilia and Heterosexuality vs. Homosexuality,” Journal of Sex & Marital Therapy, mfl), och med hänsyn till antalet homosexuella i samhället så är det 2400% större representation av homosexuella som är pedofiler. Ska vi av denna statistik dra slutsatsen att det är de med en homosexuell läggning som är pedofiler, eller är det vettigare att utgå ifrån att dessa människor överlag har utgått uifrån en prepubertal sexualitet, och att det är frågan om hämningar inför den efterpubertala sexualiteten som leder till en avvikande identifikation? Det är inte populärt att tala om homosexualitet som ett resultat av en sexuell hämning, men är det irrelevant? Homosexualitetens drift är således inte heller onaturlig, men är kanske endock frågan om en identifikation som grundar sig på den efterpubertala hämningen.

Genom att se sexualiteten i ett vidare begrepp och se hur den ligger till grund för den könlösa attraktionen så är det lättare att se hur den genom olika hämningar söker sig andra vägar. Hur lätt är det inte att få en fobi inför den skrämmande vuxna kvinnan i dagens samhälle, inte minst efter att vi en gång blivit avhysta av dessa kvinnor. Samtidigt har vi ett sexuellt behov som har djupa rötter som går bortom den könsinriktade efterpubertala sexualiteten. I en sådan situation skulle jag uppsöka vad som helst utom dessa kvinnor, om jag bara var lite mer skeptisk. Jag förstår mycket väl både de homosexuella och pedofila impulserna då jag känner dem i mig själv som små direktiv. Jag har dock haft förmågan att utveckla mina efterpubertala impulser på ett relativt ohämmat sätt. Är man dock helt blind inför sina egna psykologiska strömmar så förstår jag har man kan tolka olika impulser på både det ena och andra sättet. Den moderna starka kvinnan är ett främmande element i den evolutionära evolutionen, och vi får räkna med att det medför en del genetiskt betingade reaktioner, det känns inte naturligt utan vår sexualitet söker sig andra utlopp. (Finns det inga kvinnor till hands i huvudtaget så tar vi första bästa får).

Så om vi ska börja skärskåda något så kommer vi att komma till den punkt då vi genom olika incitament hellre uppsöker en avvikande sexualitet. Detta kommer då att gälla alla de sexuella avarter som finns. Men grunden till detta tror jag går att hitta i den sexualitet som förenar oss alla, den drivkraft som är större och könlös, men som är så svår att sätta ord på då den har omgett oss sedan vi föddes. Vi skulle dock märka den tydligt om den stängdes av. För många är den också helt avstängd, och riktigt vidrigt är det när sådana människor försöker kompensera denna avsaknad med den efterpubertala sexualiteten. Det vi skadar först i våra förhållanden - och stänger av - är denna subtila sexualitet. Sedan har många svårt att hitta den efter våra mammor knäppte den på nosen, och våra farsor föremådde inte alls att visa "sådana känslor".

Det är lite intrikat det här.

Johan

Jonas Nystrom
Inlägg: 709
Blev medlem: 04 jan 2004 23:04
Ort: errrr... Ahhh... it's all coming back now...

Johan skjuter skarpt från okänt hustak

Inläggav Jonas Nystrom » 27 apr 2005 21:47

Hur lätt är det inte att få en fobi inför den skrämmande vuxna kvinnan i dagens samhälle, inte minst efter att vi en gång blivit avhysta av dessa kvinnor. Samtidigt har vi ett sexuellt behov som har djupa rötter som går bortom den könsinriktade efterpubertala sexualiteten. I en sådan situation skulle jag uppsöka vad som helst utom dessa kvinnor, om jag bara var lite mer skeptisk. Jag förstår mycket väl både de homosexuella och pedofila impulserna då jag känner dem i mig själv som små direktiv. Jag har dock haft förmågan att utveckla mina efterpubertala impulser på ett relativt ohämmat sätt. Är man dock helt blind inför sina egna psykologiska strömmar så förstår jag har man kan tolka olika impulser på både det ena och andra sättet. Den moderna starka kvinnan är ett främmande element i den evolutionära evolutionen, och vi får räkna med att det medför en del genetiskt betingade reaktioner, det känns inte naturligt utan vår sexualitet söker sig andra utlopp.


Pedofilin - och alla de andra parafilierna - som konsekvens av likhetsfeminismen... jisses. Vilken bomb. Ska ingen börja skrika eller dog alla?

jn, med fingarna i öronen (och en 18 år yngre kvinna...)
Ab aspera ad astra!

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Re: Johan skjuter skarpt från okänt hustak

Inläggav Fann » 27 apr 2005 22:20

Jonas Nystrom skrev:
Hur lätt är det inte att få en fobi inför den skrämmande vuxna kvinnan i dagens samhälle, inte minst efter att vi en gång blivit avhysta av dessa kvinnor. Samtidigt har vi ett sexuellt behov som har djupa rötter som går bortom den könsinriktade efterpubertala sexualiteten. I en sådan situation skulle jag uppsöka vad som helst utom dessa kvinnor, om jag bara var lite mer skeptisk. Jag förstår mycket väl både de homosexuella och pedofila impulserna då jag känner dem i mig själv som små direktiv. Jag har dock haft förmågan att utveckla mina efterpubertala impulser på ett relativt ohämmat sätt. Är man dock helt blind inför sina egna psykologiska strömmar så förstår jag har man kan tolka olika impulser på både det ena och andra sättet. Den moderna starka kvinnan är ett främmande element i den evolutionära evolutionen, och vi får räkna med att det medför en del genetiskt betingade reaktioner, det känns inte naturligt utan vår sexualitet söker sig andra utlopp.


Pedofilin - och alla de andra parafilierna - som konsekvens av likhetsfeminismen... jisses. Vilken bomb. Ska ingen börja skrika eller dog alla?
?
jn, med fingarna i öronen (och en 18 år yngre kvinna...)


Ha ha… Det försvann kanske i mängden. Jag tänker inte skrika. Själva grundidén att den moderna kvinnans växande stryrka skulle kunna leda till alla möjliga negativa konsekvenser, främst för män från arbetarklass, är vad jag vet ingen särskilt kontrovesiell tanke. Läste för några år sen en mycket seriös och ytterst skrämmande artikel som förutsådde alltmer våld mot kvinnor. Inte i första hand på grund av "kvinnlig styrka" utan snarare manlig svaghet. Så här såg resonemanget ut: Arbetslöäsheten bland låtutbildade män kommer att öka mer och mer beroende på att det finns allt färre arbeten inom traditinellt manliga områden som inte kräver högskoleutbildning. Det enda området där det i framtiden kommer att behövas "okvalificerad" arbetskraft är inom vård och omsorg. Visserligen är det inget som hindrar att män tar sådana arbeten, men de män som tar sådana arbeten har i allmänhet en annan bakgrund än arbetarklass. det är ofta studerande unga män som planerar att gå vidare till andra yrken i framtiden. Framtidens vinnare är kvinnorna, skrev den här framtidsforskaren.

Att bli försörjd av sin kvinna sårar i sig den traditionella mansstoltheten. De män som klarar av det är inte i första hand män från arbetarklassen utan sådana som ändå har sin stotthet i något annat. Kvinnorna kommer inte att stå ut med sina öldrickande och olyckliga män och kommer att skilja sig och klara sig själva med sina barn. Något som ytterliare tar bort mannens människovärde. Misshandel och dråp är att räkna med när det utvecklas på det sätt som det gör. Dessutom kan man konstatera att det främst är kvinnor som går vidare till högskoleutbildning, största skillnaden är dock bland dem som kommer från "studieovana" hem (arbetarklass). Det blir enorma spänningar mellan både kön och klass, menade artikelförfattaren.

Att sådana spänningar också skulle kunna yttra sig i pedofili låter troligt.

Men sen kan jag själv tycka att beskrivningen av "kvinnans styrka" inte känns så där alldeles självklar. jag möter ständigt blyga tysta unga kvinnor som har en väldigt negativ syn på sig själva och visar alla tecken på att snarast vara förtryckta. Men för den som är rädd kan det ju räcka med dem som syns kanske.

Vad som orsakar det ena eller andra är säkert omöjligt att säga. Det lär ska vara så att pedofili och konstigheter aldrig varit så utbrett som under den victorianska perioden, och då var det knappast de "naturvidrigt" starka kvinnorna som bar skulden.

Jag har givetvis svårt att acceptera idén om min egen relativt välutvecklade självständighet som något "naturvidrigt". Min mammas mer kuvade personlighet förefaller mig som långt mer "onaturlig" i så fall. Men det är en annan sak. Men man kan ju leka med tanken på att varenda gång jag gör ett framträdande eller på annat sätt visar mig stark på ett "okvinnligt" sätt så skulle jag ge upphov till pedofila impulser hos några av mina manliga åhörare. Jag lovar att jag ska tänka på det nästa gång jag föreläser!

Nonstop
Inlägg: 180
Blev medlem: 08 sep 2004 19:55
Ort: Finland

hårt snörd naturvidrighet

Inläggav Nonstop » 27 apr 2005 22:47

Jag måste höja ett litet litet litet bastant pekfinger här.
Det är väl inte i de "studieovana" klasserna som det saknats starka kvinnor, snarare tvärtom. De kvinnorna har väl alltid varit starka och självförsörjande, tänker jag.
Men då tänker jag förstås inte på kvinnan i allmänhet utan specifikt på den finska 1900-talskvinnan, till skyarna upphöjd som det starkare könet, ho som födde barn med ena handen och höll igång fabriker och jordbruk och allt det andra med andra handen medan männen krigade, stöp och blödde i en aldrig sinande ström.

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Re: hårt snörd naturvidrighet

Inläggav Fann » 27 apr 2005 22:58

Nonstop skrev:Jag måste höja ett litet litet litet bastant pekfinger här.
Det är väl inte i de "studieovana" klasserna som det saknats starka kvinnor, snarare tvärtom. De kvinnorna har väl alltid varit starka och självförsörjande, tänker jag.
Men då tänker jag förstås inte på kvinnan i allmänhet utan specifikt på den finska 1900-talskvinnan, till skyarna upphöjd som det starkare könet, ho som födde barn med ena handen och höll igång fabriker och jordbruk och allt det andra med andra handen medan männen krigade, stöp och blödde i en aldrig sinande ström.


Fast det säger väl inte emot idén att det även i fortsättningen är så att kvinnor från arbetarklassen kommer att vara starkare än männnen? Och att skillnaderna skulle öka dessutom? Att komma hem som krigshjälte. även om man blivit invalid, gav ju ändå en status som är förenlig med en patriarkal syn. Men att inte kunna försörja sig är det inte. Dessutom utbildar sig kvinnorna mer o mer så gapet ökar även av den anledningen.

Just detta med arbetsmarknandens omvandling är något jag tror man måste ta på allvar. Jag har inga som helst idéer på vad man skulle kunna göra. Man har ju gjort försök att göra vårdjobb mer "manliga", det kan ju vara en väg men jag gissar att det bara kan ha mariginell betydelse.

Jonas Nystrom
Inlägg: 709
Blev medlem: 04 jan 2004 23:04
Ort: errrr... Ahhh... it's all coming back now...

D offenbare Geheimnis...

Inläggav Jonas Nystrom » 27 apr 2005 23:16

Riktiga hushållsskolor för de som vill bli prestigefyllda hemmafruar och husmödrar i större sammanhang. Allmän, stenhård värnplikt för alla män. Vill man inte "lära sig att döda" (vilket inte såna som t ex jag skulle ha velat eller ens gått med på i den åldern, halsstarrig idealist som jag var) så får man lära sig annat smått och gott i överlevnadsbranschen. Full Metal Jacket.

Så slipper vi de där osäkra som egentligen VILL vara hemma med barn men inte törs inse det för att de skulle bli mobade av typ prick hela samhället då. De skulle få stolthet och integritet.

Och så slipper vi de där brölande ölgrabbarna och värstingarna. Allt väl!

Och alla vi andra kan ju bara fortsätta som förut, typ.

jn, enkel
Ab aspera ad astra!


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster