Empati

[transversal]

Har inte "hackarna" snott sitt kritiska tänkande och sin skepsis av just vetenskapen?

Är det vetenskapen som "instutition" som du vänder dig mot? Din kritik av vetenskapsmän låter som många låter när de kritiserar trosfundamentalister.

[Marko]

Har inte "hackarna" snott sitt kritiska tänkande och sin skepsis av just vetenskapen?

Är det vetenskapen som "instutition" som du vänder dig mot? Din kritik av vetenskapsmän låter som många låter när de kritiserar trosfundamentalister.

vetenskapen är lite av fundamentalister allt för ofta...
som jag skrev, man kan alltid göra saker på ett nytt vis, använda fakta till nya saker.
se brister och se nya vägar. vetenskapen gör säkert lite av samma sak,
men i folkmun, och speciellt ateister så låter det så absolut så man blir mörkrädd


sen har man ju ofta sett hur vetenskapen säger, det är omöjligt och dissar ideer och människor,
för att vetenskapen man har blir motstridig mot det nya som läggs fram.

annars är väl hackare mer en reverse enginering, man bryter isär det som existerar för att få fram information.
vetenskapen bygger upp, hackare river ner..

[A]

Giraffspråket bygger på andras empati.

[Thegreatdelay]

Empati kan mycket väl vara en inlärd respons. Mycket talar för att så är fallet.

När människor har betingats respondent i en emotionellt positiv/lycklig eller skrämmande/hotfull händelse kan också dessa människor "visa empati" gentemot andra människor i framtida situationer som liknar den de själva varit med om. Den emotionella händelsen blir alltså ett betingat stimulus och väcker liknande responser.

Inlärningsteoretiskt kallas detta för "vicarious emotional responses" och kopplas till modellinlärning. Ju mer lika en modells och en observatörs inlärningshistoria är, desto starkare är dessa emotionella responser ("empati").

Varför måste man blanda in ett hypotetiskt mänskligt "djup" i detta som ingen ändå har någon vettig förklaring på vad det är? Måste allting vara så estetiskt vackert, djupt och alltid sätta människan på en piedestal av viktighet?

[Algotezza]

Giraffspråket bygger på andras empati.

Giraffer på savannen kan inte ge ljud ifrån sig - de är stumma. Trots lång hals. De har bara sitt kroppsspråk plus sina förmodligen telepatiska antenner.



/Algotezza

[A]

Tezza, klicka på länken, ordet "giraffspråket"

Det vanligare namnet är non-violent-communication men den svenska "översättningen" är giraffspråket.  Dom kallar det
för det för att man tänker sig att man sticker ut halsen och är sårbar "som en giraff" när man uttalar sig känslomässigt,
som det bygger på. Det är ett verktyg för att lära sig att bemöta konflikter, där man använder sina känslor, för att
väcka empati hos den andre.

Man gör väl så redan i viss mån, men detta bygger ju på viss del vetenskap och tyckte det passade in i denna tråd.

[Zokrates]

Empati, ut+känsla, medlida, medkänsla, jämför med "Patos (grekiska: πάϑος, páthos, "lidelse", "affekt"), ibland pathos, betyder att väcka eller visa känslor."
Man kan förmodligen sympatisera med någon utan att visa det utåt, men man kan inte empatisera utan att
visa det utåt vilket skulle vara tvärtemot vad empati betyder. Empati är det som visas utåt i form av
handling, jämför t.ex med emmigrera, ut+vandra, att planera att utvandra, eller vilja utvandra, är
inte detsamma som att utvandra. Vad gäller sympatisera så tolkar jag det som sam(ma)(dela)+känsla, motsats antipati.

Patetisk var tidigare en finare form av lidande, affekt, något som sågs som positivt, men ett paradigmskifte
gav patetisk en annan innebörd samtidigt som affekt sågs som en (främst) kvinnlig svaghet.

Redan nu formas en liknande negativ koppling till själva ordet empati som gör att folk alltmer betraktar empati
och sympati som en svaghet, iofs svenskarna måste vara världmästare i att dölja att de
känner med någon annan öppet=empati och på att erkänna att de sympatiserar med någon (jantelag)
såvida denne inte är framgångsrik och eller har makt och inflytande, därav vissas solkiga inställning.

Att visa empati kommer att förväxlas med självömkan och att visa sympati med att vara osjälvständig då
fokus istället kommer att ligga positivt på att efterhärma en idol eller någon annan framstående berömd
person samtidigt som idealet paradoxalt nog blir att framstå som både stark, självständig och oberörd.
Exempel. "Ditt jävla emo!" där emo som skällsord är någon som låtsas vara ledsen för att få uppmärksamhet.
(notera att emo inte är en förkortning av empati, dock spelar det ingen roll.)

Att förmågan till empati är medfödd och att det finns områden förberedda i hjärnan för denna egenskap, är inget
konstigt, ej heller att människor kan utveckla, förstärka, eller avveckla, förminska olika förmågor genom inlärning.

[Skogsälvan]

Jag håller inte heller med om att mindfulness skulle vara empati. Den terapiformen har varit aktuell för mig, men som jag sa till psykologen ungefär - då handlar det ju om total acceptans, tror du jag känner nåt eller bryr mig om huset bredvid rasar då? Empatin inom buddismen är i mina mått mätt oerhört sval.

Mindfullness har väl ingen definierat som empati? Men studier på personer som mediterar visar att de har ökad förmåga till empati, så kanske hänger det samman med att praktisera mindfullness etc ... Varför skulle man få mindre empati för att man accepterar lidande? Att acceptera är inte likvärdigt med att förhålla sig likgiltig.

Jag tog upp det eftersom föreläsaren (den i klippet jag länkade till) gjorde en markerad koppling mellan dessa, vilket jag inte håller med om.

[Lufier]

Mindfulness är bara en teknik. Empati... då talar vi om riktig äkta empati då kärlek och vilja möts och
inte bara någon slags tyckarsyndommentalitet den kommer från hjärtat.

[transversal]

Skogis:
Ok, fast du besvarade ju fortfarande inte riktigt frågan ...

[Skogsälvan]

Ok, vi tar det etappvis:

Håller du med om att mindfulness är acceptans, det yttre och det inre - go with tao liksom?