Lycka

[förstår mig själv]

Det jag känner beskriver jag som lycka. Det är inte en grundstämmning. Det finns en sådan också. Lyckan är en attack av kraftig känsla som uppstår när man förstår sig själv i ett visst stadium.
När man kommer till detta stadium vill man påverka andra i rätt riktning.
Detta är en idee, jag vet inte säkert ännu.

-Den är förenlig i alla fall starkt med evolutionsteorin. Utvekling av arten, anpassning, kunskap om naturen osv...
-Den är förenlig med vad jag läst av spinoza.
-Den är förenlig med det som skedde i verkligheten när lyckan uppstod.

GLÄDJE, GLAD alltså är något annat man kan bli glad(dock inte jätteglad) och till priset av annat om man är "elak" "ondskeful" också.(är säker på detta). En föreställning/idee om något kan göra någon glad tex. Eller att göra enligt förnuft..... spinoza skriver förnuft... tycker att ordet teori är bättre att använda....

Ja vad säger ni?