Per.utveckling - Hitta den inre självkänslan

[förstår mig själv]

Du har jättebraideer och jag blir glad när jag läser vad du skriver. Vi är förmodligen de som förstår varandra bäst på detta forum. Jag har varit där du är och du kommer att nå dit jag är nu. Mitt största problem var att inte bli förstådd. Jag blev frustrerad och försökte påverka andra. Få dem att förstå mig. Jag har ändrat metod. Förvisso har du helt rätt och de andra är dårar( detta kan vi skratta åt). Kom ihåg att din blotta närvaro hos andra människor kommer att göra det du anstränger dig att uppnå. När du märker hur mycket det ger dig när du lyssnar på andra. Du och jag vill samma vi vill förstå oss själva bättre och förbättra oss. Vi har extrema gåvor men vi har även brister och svagheter. Dessa kan andra människor hjälpa oss med. Då uppnår vi vårdat mål ännu bättre och vi uppnår ännu mer "krafter". Lova inget. Det ger mig glädje när du skriver. Tänk på att du blir frustrerad när du inte blir förstådd och människor ( utan att förstå) kommer reagera negativt. Och du reagerar negativt och det blir en ond cirkel. När du är frustrerad så hjärntvättar du människor. Du ger information som är viktig och som stämmer. Du kan uppnå samma genom att närma dig annorlunda. Så länge du inte blir frustrerad så kommer du uppnå det du vill bättre. Lättare sagt än gjort då viljan inte är fri. Men. Teorin om du inte är frustrerad och bara lyssnar kommer allt du vill uppnå uppnås bättre. Det var väldigt svårt för mig, har fortfarande vissa problem. Teorier är teorier trotts att det kan verka som trolleri. Tillslut förstår man ofta det som tidigare verkade som trolleri. Du kommer även bli mer älskad av alla det blir mer uppenbart att du är källan till det goda. Din närvaro isig blir viktig. Kram.

[xts]

förstår mig själv, jag hr skickat ett personligt meddelande till dig ifall du inte märkte det. Och du har min fulla tillåtelse att skratta åt mig (det är tanken). Bara du försöker sätta dig in i mitt sinnestillstånd när jag jag menar totalt inre lugn, trots stressat yttre. Hoppas den roar

[SigurdV]

Vad är verkligt? Allt som existerar. Det som existerar inom oss själva; vilket är våra sinnen, vår fysiska kropp. Det vi ser, hör, känner. Och verkligheten existerar bara i nuet. Nuet som hela tiden fortsätter. Nuet som är evigt.

Vad är fantasi? Allt som inte existerar. Framtid, förflutet, rätt, fel, bra, dåligt, idéer om den egna identiteten, idéer om andra människors identitet. Och detta blir samlingsfenomen i kultur, moral, normer, lagar, regler. Alltså förhållningsdirektiv om hur vi människor ska leva våra liv. = frihetsinskränkning.

Som jag också skrivit i tidigare inlägg; vi förstår inte verkligheten eftersom vi tolkar den

För att förstå den måste vi sluta tolka den. Vi måste se den för vad den är; existerande, omöjlig att värdera. När vi upplever den precis som den är; så agerar vår hjärna automatiskt för att dra kopplingar och se samband vilket gör att vi förstår den. Teorier skapas för att passa in med verkligheten.

De som inte mår dåligt, har istället helt accepterat fantasin, och kopplar bort det verkliga budskapet helt

Åter tillbaka till lösningen; Att acceptera verkligheten. Att inte lägga in värderingar och annat om ett existerade ting. Ett tillstånd där fördomar och förakt byts ut till kärlek, empati och förståelse. Allting blir totalt logiskt, eftersom det existerar.

Du har både rätt och fel på en gång. Om vi har felaktiga ideer om verkligheten lider vi av skillnaderna. Och då bör vi gå till det omedelbart upplevda. Då säger du att vi förstår att ... för ta ett exempel: framtiden inte finns. Och det är så att den inte har omedelbar existens för där är den ju närvarande och inte längre framtid! Vad du missar att det inte bara finns EN sorts existens ...omedelbar upplevd existens...utan minst två! (Också icke närvarande existens.)
Att förstå hur det ligger till är inte enkelt och din tro att de teorier du har om varat är riktiga är lika korkad som den tro du befriat dig ifrån! Sorry! Men du har rätt i att man bör börja i det omedelbart upplevda för det är vår måttstock och garanti för sanning... det är bara det att förståndet leder oss vidare. Och bara för att du ännu kanske inte ser vart... bör du inte förneka att målet kan finnas.

[xts]

Jag tror att vi missförstår varandra. Jag förnekar inte på något sätt att framtiden kommer. Men att säga att framtiden existerar i någon icke närvarande existens är ju bara en annan formulering av att säga att den inte finns.

Summan av hela den här tråden är att förstå vem man är. Det gör man genom att sluta döma. Den som dömer förstår inte, och det går runt till att den som förstår inte heller dömer. Detta betyder inte att spekulationer, tolkningar och grubblande i framtid eller förflutet är något dåligt eller fel. Däremot måste det komma ifrån en plats av acceptans och icke-dömande. Ifrån ett inre lugn, en förståelse.

[SigurdV]

Jag tror att vi missförstår varandra. Jag förnekar inte på något sätt att framtiden kommer. Men att säga att framtiden existerar i någon icke närvarande existens är ju bara en annan formulering av att säga att den inte finns.

Nej så ÄR det faktiskt inte men det speler ingen större roll här och nu, annat än som exempel på att man måste vara försiktig med att bilda teori och från den uttala sig om verkligheten! (Du säger faktiskt att det som inte finns just nu inte finns ALLS!)

Summan av hela den här tråden är att förstå vem man är. Det gör man genom att sluta döma. Den som dömer förstår inte, och det går runt till att den som förstår inte heller dömer. Detta betyder inte att spekulationer, tolkningar och grubblande i framtid eller förflutet är något dåligt eller fel. Däremot måste det komma ifrån en plats av acceptans och icke-dömande. Ifrån ett inre lugn, en förståelse.

Jag tror inte jag "dömer" i din mening men jag skulle inte tvekat att döda Adolf Hitler om jag kunnat, det är han eller alla andra så jag gör ett val och väljer det minst ohyggliga! Men nån personlig ovilja mot en så sjuk människa känner jag inte.

Det vore bra om vi blir på det klara med vad du egentligen vill uppnå...på mig verkar det som om du vill frigöra dig från vissa känslor gentemot världen och dess invånare? Det är ju bara bra , om än ganska svårt, att stå emot sitt känsloliv och välja vilka känslor som bör ges frihet att uttrycka sig i tänkande och handling.

[förstår mig själv]

Rätt är inte att döda ondska med ondska. Istället ska man visa det goda. Hitler hade en ond Idee, följde inte förnuftet och då uppstår olika lidandevarianter. Så är det med alla idéer som inte följer förnuftet. Ondska dvs lidande uppstår. Förstår man sig själv så vet man även vad lidande är och kan värdera olika skeenden bättre. Jag håller fö helt med Xts. Han sprider förnuftet/godheten.

[förstår mig själv]

Tror du att världen blir bättre om du dödar alla"ondskefulla" människor? Hur skulle världen se ut om du dödade hitler? Ja det vet du inte. FN kanske inte skulle funnits. En ännu värre människa kanske fått makten. Människan kanske vore utrotad. Du vet inte. Går det att veta? Ja det går! Spinosa kallar det för den 3e kunskapsgraden. Det är en känsla som uppstår när man har förstått. Det är då mirakel kan uppstå. När man inser verkningarna som uppstår av det goda. Hur utvärderar man då resultatet av en handling. Jo det börjar man göra när man börjar förstå sig själv. Man hamnar i situationer då man har ett val. Kanske säger kulturen något. Ofta är det en negativ känsla/förväntning som styr valet. Om man går imot det normala och gör det annorlunda enligt det man förstått. Ja då kommer man se osannolika händelser uppstå som är goda. När man börjar notera det goda så inser man att detta är en naturlagen. Man kan se delar av verkningarna men inte alla detaljer. Hur är då detta möjligt ju föreställningen om det negativa som kan hända om vi inte väljer på ett visst sätt, denna är referensen. Sedan om vi väljer något annat för att det är bra så kan vi jämföra verkligheten med våra föreställningar. Då ser man händelser uppstå som måste vara ett resultat av valet. Man vet lika säkert som att det gör ont om man slår handen i bordet att det måste stämma. Tyvärr måste idéen komma från en som uppnått ganska stor förståelse om sig själv innan man hamnar och blir medveten om situationerna och valen. Glöm inte att kroppen följer förnuftet och hela"rörelsen" måste utföras enligt detta.

[SigurdV]

Rätt är inte att döda ondska med ondska. Istället ska man visa det goda. Hitler hade en ond Idee, följde inte förnuftet och då uppstår olika lidandevarianter. Så är det med alla idéer som inte följer förnuftet. Ondska dvs lidande uppstår. Förstår man sig själv så vet man även vad lidande är och kan värdera olika skeenden bättre. Jag håller fö helt med Xts. Han sprider förnuftet/godheten.

Du läser inget vidare hörru! Jag skrev ju att Hitler var sjuk! Det skulle inte varit ondskefullt av mig att döda honom...miljoner människors liv hade räddats!
Om jag kunnat skulle jag botat hans sjukdom i stället för att döda honom. Det är ibland rätt att döda då ska man inte påstå att dödandet var en ond handling! Förstår du inte det själv?

Båda vill ni förstå er själva...Det tycker jag är BRA! Men ni bör inse att ni INTE är era känslor!
Och det gäller ALLA känslor, goda som onda. Vi föds med färdiga känslor och vi lever tillsammans i samspel med dem...det är lätt att bli beroende av dem och låta dem styra förnuftet trots att förnuftet förstår att det bör vara tvärt om eftersom förnuftet förstår och kan ta hänsyn till mer av det verkliga än känslorna kan, men rätt skötta av "trädgårdsmästaren förnuftet" berikar känslorna livet och ger det personlig mening. Detta möjliggör då att man kan känna sig stolt och glad över att vara en del av det hela: TROTS att man inte förstår vad det hela egentligen ska vara bra för ...

[Zokrates]

"Poor Peggy sells flowers from street to street,
And-think of that, ye who find life sweet!--
She hates the smell of roses."

[SigurdV]

"Poor Peggy sells flowers from street to street,
And-think of that, ye who find life sweet!--
She hates the smell of roses."

Visst! Somliga kan inte avstå från lusten att hata...
De är känslonarkomaner.Som du.

[förstår mig själv]

Just det bota "sjukdom". Vanföreställningen om tex judar, eller gudar osv. Farliga grejor. Om du finner det goda i en människa kommer denne fokusera på detta. Därmed minskar de onda verkningarna av dess handlingar. Man kan tex finna ett mål och uppnå detta med gemensamma krafter. Man kan även ge input/information som den onde behöver som leder till att den förstår sig själv bättre. Genom att leva så visar man och ger information. Man ändrar sina rörelser när man förstår och dessa rörelser är samtidigt information. På detta sätt sprider man kunskap och detta är =det goda. Därför kommer det goda att sprida sig och det onda försvinner. Man kan dela "grovt"sett upp en handling i dess verkningar. Goda och onda. En händelse har verkningar som sprids i evighet. Grovt sett kan man likna det vid ringar på vattnet amplituden sjunker. Jag skulle uppskatta verkningarna grovt sett som 1/x. Om yaxeln är amplituden och x axeln är tid. Självklart (när man når en viss kunskapsgrad) vill man veta hastigheten på det godas spridning. Formeln kan användas på mycket av det mänskliga. Du kan tex sätta förnuftet på y axeln inverterat och tid på xaxeln. Man vill veta var man är på xaxeln. Förändringshastigheten. Derivatan alltså. Om tex ett nytt sinne utvecklas hos människan genom mutation tex så får man en ny grad. Men annars kommer kurvan luta mindre och mindre dvs kunskapen/utvecklingen stagnerar. Pga detta så är jag övertygad om att spinosa uppfann derivatan. 1/x alltså. Begrunda och se hur denna formel beskriver massa viktiga samband. Vi kan tex sätta förnuftet inverterat på yaxeln och mängden information en människa får på x axeln (här gäller att informationen är "slumpvis"). Osv

[SigurdV]

Det är kul att du utvecklas! Det har alltid känts att du är uppriktig i ditt sökande.
Jag håller oftast inte riktigt med den jag pratar med men jag gillar att läsa dig!
Och om sanningen ska fram hittade jag inget jag tyckte behövde kritiseras.
Fortsätt du! Men tänk på enkelhet, försök hitta kortaste vägen till målet.

Och redigera gärna ditt inlägg
INNAN
du skickar det! Dela in i avdelningar. Försök ge helheten en snygg form.
Jobba lite konstnärligt

[philosofiar]

Om man kan bete sig som om man vore ensam i hela världen

Hur ska vi nå den känslan? Kanske jag har ett tips till TS? Gör vad du tycker är skoj i alla situationer,
du kanske råkar illa ut? Om jag själv ser en tjusig dam och våldtar så åker jag in på kåken.

...som det är nu i denna tråd då handlar det om mental förberedelse? Förlorar sig själv i tanken?
Det heter ju No mind.

Jag menar inte att TS aldrig kommer att nå dit han vill eller kanske redan har gjort det, han kanske kör på Buddahs taktik, trötta ut sig själv, sen så när han förlorat allt hopp så faller allt på plats. Jag repeterar, gör vad du tycker är skoj. Kroppen vet redan vad den vill, men om du ska envisas med att tillrättalägga allting för dig själv i tanken först, så har du ju inte modet som du ju också talar om att du inte har haft.

Sen vad som gäller Hitler och alla andra som det diskuteras om här. För mig är Hitler som vem som helst. En organism som jag ställer mig fullständigt neutral till. Vad gäller mig själv, så skulle jag utrota varenda jäkel på den här jorden för lite kaffe och en ostmacka, och jag menar vad jag säger. MEN, jag kan också rädda samtliga personer på den här jorden om ni ger mig kaffe och en ostmacka som tack. Hänger ni med?

[förstår mig själv]

Något som är väldigt viktigt när det gäller förstå sig själv är att man bildar bra idéer/teorier. Den viktigaste är att vi inte har en fri vilja dvs det som sker är en reaktion/logisk nödvändighet. Och att allt som sker orsakar något dvs verkan/reaktion. Vidare måste vi använda oss av våra sinnen och känslor. De är en del av oss och behöver användas för registrering och de utgör även målet/resultatet av vad vi gör.
Hur ska vi då göra i praktiken. Jo vi placerar kroppen i en miljö och noterar reaktionerna som uppstår. Vi säger att vi är ute bland folk och vi märker att vi tittar på en människa. Denna människa kan vi nu betrakta som en händelse som påverkar oss. Kemiska signaler från tex ögonen, kanske även öronen, kanske även luktsinne. Vi kan inte stoppa denna input med vår vilja. Det sker en reaktion i hjärnan. Nu är det viktigt att värdera,känna vilka känslor som uppstår. Vi säger att glad uppstod. Vi går vidare, vi har noterat olika sinneskombinationer och glad. Nu är vi lite klokare, vi vet inte ännu exakt varför känslan uppstod. Ju fler gånger vi erfar glad i liknande situationer ju mer kan vi dra ut essensen. Och bli klokare och klokare. Vi kommer att märka att ibland uppstår glad inte i vissa liknande situationer. Och även detta lär vi oss av. Jag ska fortsätta här med tydligare exempel senare. Glad är ganska svår att förstå då vi har vad vi kan kalla egenaktivitet. Principen är alltså. Notera vad som sker med alla sinnen. Detta är ett passivt sätt att få kunskap. Vi kan vara mer aktiva genom att vi blir en händelse för någon annan och vi noterar hur denne reagerar. Då förstår vi samtidigt något om den andre och oss själv. Vi märker att när vi bildar samma händelse så kommer ibland den andre respondera annorlunda. Efter ett tag när man lärt sig mer kommer man förstå vilka som reagerar olika. När man vill förstå gäller det att bli annorlunda och man måste bryta mot det normala sättet att vara. Bra att vara lite försiktig ibörjan, då situationer kan bli våldsamma om man gör fel. Börja tex med att gå runt bland folk utan att tänka något särskilt, fundera då och då på varför ni tittar åt ett visst håll. Dvs lägg märke till vad er kropp gör och känner. När man blir bra på detta dvs när man tränar upp sinnena, förstår sig själv och andra "kan inget ont längre hända" "man styr" "får makt" det är detta Jesus och endel av de kristna förstått. Alltså människohjärnan är så fantastiskt bra på detta. Den är skapt att fungera såhär. Och ja, börjar man förstå detta söker man inte lidande, utan man sprider godheten och förnuftet.

[förstår mig själv]

Sitter ute på en pub i värmen och dricker öl och iakttar/studerar människor som går förbi. Ser hur de reagerar. Väldigt interessant. Borde ni alla göra. Se,registrera,se samband. Förstå. Viktigt. Istället sitter de flesta
Hemma och läser om det negativa människor gör. Eller tittar i sin iPhone. Finner man glädjen i att försöka förstå så finner man vägen och blir "god". För er som inte tror på fri vilja så kommer ni att märka att ni blir"ännu" friare. Ni kan göra saker ni inte kunde tidigare. Röra er annorlunda bland människor. Säga vad ni känner titta vart ni vill. Osv. Det handlar bara om att förstå(naturligtvis).