Vårat väsen och Vårat vara

[förstår mig själv]

Skulle vilja försöka definera och dela in människan (förall del även djur) i 2delar. Dessa delar är arv och miljö. Dvs arvet och det man varit med om kallar jag väsen respektive miljön. Varat är vad väsen och miljön(det den upplevt tidigare). I varje given situation är allt vi gör(tänker osv) fullständigt determinerat. När vi föds är vi vårt väsen enbart(om man bortser från miljön i magen). Enäggstvillingar har samma väsen men de får något olika vara beroende på vad de varit med om, något olika men väldigt lika, just som man skulle kunna förvänta sig alltså(en test av teorin om ofri vilja). Vi har nu lite lättare möjlighet att börja bejaka de fantastiska känslor som uppstår).
Vad är Vårat väsen ja det är ju då IQ(vår teoribildnings kapacitet). Om vi arbetar med en bestämd mängd indata kan den med högre IQ finna de samband den andre gör och kanske något till.
Vidare är "utseendet" "längd" också arv. Våra ögon och öron säkerligen mest arv. Känns som känslorna mest är arv också(får vi nog fundera mer på). När en människa lär sig tex ett arbete är det arvet som anger potentialen. Dvs värdet av det utförda arbetet är en funktion av arv. Alla har ju enligt naturlagarna samma "arbete", må bra fortplanta sig, få andra att må bra. Dvs tjäna mänskligheten.
Vi vill alla uttrycka Vårat arv detta är allas jobb då får alla sina gigantiska krafter. Då kan alla vara ärliga och uttrycka sitt väsen

[Zokrates]

Arv och miljö nämns ju ofta men kanske inte på det sätt som du definierar det som "miljön som tidigare upplevelser", snarare som pågående upplevelser som formar och ger grundförutsättningar för utvecklingen. Arvet är ju de anlag man föds med, givet att de således även kan påverkas positivt eller negativt beroende på vilken miljö förädrarna vistas i, särskilt betydande tycks moderns kost och hälsa vara. Faktorer som svält, rädsla påverkar fostret negativt, missgynnar utvecklingen.
I djurexperiment påvisades det nyligen att djur sannolikt ärver en förmåga att reagera på sådant som en förälder tidigare förknippat med fara, i experimentet användes lukter.

Utseendet påverkas även det av arvsanlagen, ofta med dominanta inslag från den ena föräldern men det kan även ske språngvisa framträdande attribut från generationer längre tillbaka, det förefaller vara en hel del slump inblandat i detta. Kulturella egenheter kan även det påverka utseende, småbarn som lindas hårt kan få vissa bestående särdrag som t.ex skalldeformationer. Utseendet är inte bara det vi ser utan innefattar även gester och ansiktsmimik, även det en orsak av kulturella utslag.

Ytterligare en sak som måste räknas in i den kulturella miljön är hur människor bemöter varandra utifrån deras skick, det kan låta lite otympligt, men hur vi bemöts har ju en direkt inverkan på hur vi framställer oss själva i förhållandet till andra.
En hypotes utöver det är att vi även kan ärva en mental självbild som gör vi kan se oss som underlägsna eller överlägsna
andra oavsett var vi står i den sociala hierarkin eller vår faktiska status.

[förstår mig själv]

Ok om arbetet är att uttrycka sin natur(vara fullt ärlig) och gott till sig själv och alla andra på eget unika sätt. Ja utvecklar man 100% av sin mänskliga potential. Jag menar då att alla har lika värde. Dock är liven/arbetet/det man gör. Vi har en människa som uttrycker sin natur(dit strävar vi alla). Alla kommer sträva att få alla andra till sin natur. Så vilka uppgifter människor får kommer "lösa" sig självt. Man får det man mår bäst av, där man kan utveckla sig själv bäst och där man mår bäst.
Tycker det känns som om detta borde funka. Dom som till sin natur är skapta att förstå naturen på olika sätt kommer tex hamna rätt och få verka fritt i sin roll.
Vet inte om detta stämmer men det verkar rätt bra.

[förstår mig själv]

Arv och miljö nämns ju ofta men kanske inte på det sätt som du definierar det som "miljön som tidigare upplevelser", snarare som pågående upplevelser som formar och ger grundförutsättningar för utvecklingen. Arvet är ju de anlag man föds med, givet att de således även kan påverkas positivt eller negativt beroende på vilken miljö förädrarna vistas i, särskilt betydande tycks moderns kost och hälsa vara. Faktorer som svält, rädsla påverkar fostret negativt, missgynnar utvecklingen.
I djurexperiment påvisades det nyligen att djur sannolikt ärver en förmåga att reagera på sådant som en förälder tidigare förknippat med fara, i experimentet användes lukter.

Utseendet påverkas även det av arvsanlagen, ofta med dominanta inslag från den ena föräldern men det kan även ske språngvisa framträdande attribut från generationer längre tillbaka, det förefaller vara en hel del slump inblandat i detta. Kulturella egenheter kan även det påverka utseende, småbarn som lindas hårt kan få vissa bestående särdrag som t.ex skalldeformationer. Utseendet är inte bara det vi ser utan innefattar även gester och ansiktsmimik, även det en orsak av kulturella utslag.

Ytterligare en sak som måste räknas in i den kulturella miljön är hur människor bemöter varandra utifrån deras skick, det kan låta lite otympligt, men hur vi bemöts har ju en direkt inverkan på hur vi framställer oss själva i förhållandet till andra.
En hypotes utöver det är att vi även kan ärva en mental självbild som gör vi kan se oss som underlägsna eller överlägsna
andra oavsett var vi står i den sociala hierarkin eller vår faktiska status.

Jo håller nog med om det mesta. Det finns marginella undantag. Studerar vi enäggstvillingar så ser man ju arvets betydelse. Det som nedärvs tex potentialen värdet tex för ett visst arbete. Detta följer standardavvikelsekurvan när det som "
mäts" är beroende av många gener.