Skapandeångest?

Moderator: Moderatorgruppen

lynx
Inlägg: 3784
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Skapandeångest?

Inläggav lynx » 31 aug 2018 11:32

...

Esther
Inlägg: 5333
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Skapandeångest?

Inläggav Esther » 31 aug 2018 11:41

lynx skrev:Jaha, ja gör det då! Det skulle vara intressant. Esther, du kanske inte uppskattar mitt skrivande, precis som jag tycker att ditt är uttråkade. Men det finns personer som tycker om ditt skrivande, liksom mitt. Du kanske ska gå om den där kursen i konflikthantering?



:lol:

Du borde nog läsa boken skriven av Kurt Gordan - Professionella möten.
:)
Veritas vos liberabit

lynx
Inlägg: 3784
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Skapandeångest?

Inläggav lynx » 31 aug 2018 11:45

...

Esther
Inlägg: 5333
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Skapandeångest?

Inläggav Esther » 31 aug 2018 12:11

lynx skrev:Känner inte till boken, men givetvis hade jag behandlat dig annorlunda som klient.



:lol:
Veritas vos liberabit

lynx
Inlägg: 3784
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Skapandeångest?

Inläggav lynx » 01 sep 2018 08:24

Förlåt Kris. Det blev ett akut läge. Ska vi återgå till ämnet? Prestationsångest? Social fobi? När allt man skapar känns som plast? Skriet av Grieg? Jag lyssnar på dig, dina tankar och erfarenheter och svarar så gott jag kan.

småkaniner
Inlägg: 23
Blev medlem: 01 jun 2018 22:52

Re: Skapandeångest?

Inläggav småkaniner » 17 okt 2018 19:13

Jag är skribent. Eller -- skulle kunna vara -- om jag inte led av just av det som i dagligt tal kallas just prestationsångest. Jag tror det kokar ner till rädsla, rädslan kan bestå av många olika rädslor, man kan vara rädd för att bli bedömd, rädd för att tappa ansiktet, rädd för att förlora sin identitet som när man tvingas inse att erfarenheten kolliderar med förväntningar (eller det som vi kallar kognitiv dissonans). Jag har skrivit mycket men aldrig levt på mitt skrivande, för ett par år sedan blev jag erbjuden ett jobb som krönikör men jag fick ångest, tackade nej, jag kände inte att jag kunde prestera och hittade en rad anledningar till att inte ta erbjudandet om jobb, men det händer rätt ofta att jag läser just den tidningen och tänker att herregud -- så mycket bättre jag hade kunnat skriva själv! Och om jag ska vara lite självkritisk så kan jag tänka att det är ju tryggt för mig att kunna ha kvar den tanken just för att jag aldrig behöver utmana den på riktigt.

Mina bästa texter har ofta kommit (nej, nästan alltid faktiskt!) när jag sitter och skriver fritt i mobilen. Jag har skrivit krönikor på tunnelbanan, men det kanske också beror på att ett visst mått av inspiration krävs för att jag ska klara av att skriva en text. Begåvning är verkligen inte allt när det gäller vem som lyckas eller inte.
Nu vill jag skänka bort mig själv,
så har jag ingen smula kvar.
Säg, stjärnor, vill ni ta emot
en själ, som inga skatter har?

Karin Boye


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst