suchanother skrev:Lite "barfotafilosofi" om ord, begrepp, subjekt, objekt.
Som ex. begreppet "bil", ordet (namnet, benämningen, termen) "bil", subjektet "alla bilar", objektet "en individ".
(Känns redan nu att jag kommer att trassla in mej i mina egna hängslen, men fortsätter)
Ordet "bil" är idag en diminutivbildning (förminskning) av ordet "personbil" vars efterled "-bil" i sig är en förminskning av ursprungsordet "automobil". Denna
förminskning av ord gör dem i sig obegripliga, dvs orden säger längre inte vad det betecknar (vilket är det begripbara). "Automobil", då det begav sig är ett sammansatt ord som sade människan vad det var det beteckande, även tidigare benämningar som "personvagn" och "herrgårdsvagn" sade människan i någon mån vad det handlade om. Att man idag enbart säger "sedan", "halvkombi" eller "kombi" är en uppstyckning av vad ordet "bil" (som är en benämning och inte ett begrepp) kan ha för egenskaper.
suchanother skrev:Vad är begreppet här egentligen? Är det en bild i i folks hjärnor (har alla människor samma bild isf.?) eller är det Vägverkets definition av en bil?
Jag skulle säga att själva ordet "bil" inte har ett begrepp, dvs folk begriper inte vad det är genom ordet och har i många fall stora svårigheter att förklara då man frågar vad det är. Vanligt är, att det krävs något form av demonstration, dvs att man konkretiserar på något sätt och lämnar den abstrakta kunskapen om vad det faktiskt är. Detta menar jag vara betydelsegivningen eller ens tolkning av vad något faktiskt är.
suchanother skrev:Har det betydelse om ordet betecknar något konkret föremål, ex. "bil", eller något helt abstrakt, ex. en känsla "kärlek". (Är "kärlek" öht. ett begrepp?).
Jag skulle säga att kärlek
har ett begrepp, dvs att det går att med sin mentala fattningsförmåga få ett grepp om vad denna innebär. I mångas fall är det en bedömningsfråga, dvs att kärleken skulle bero på och vara en bedömning. Detta menar jag vara en betydelsegivning och en tolkning av vad det är.
Såsom jag begriper ordet "kärlek", utifrån mina erfarenheter av den, så är den en "innerlig känsla av samhörighet". Förkärleken eller förälskelsen innefattar dock något mer, en form av ägande (åt det ena eller andra hållet) och säkerligen mer än så.
suchanother skrev:Är ordet bara en konvention? Om så, varför jaga ordets "egentliga" betydelse?
Ordet är ingen konvention, men kan bära en konventionell betydelse i en mindre eller större grupp av människor. Detta handlar också det om en betydelsegivning (tolkning) och överenskommelse av ords innebörd framför det att begripa vad det faktiskt är.
suchanother skrev:Är abstraktionen en del av begreppsbildningsprocessen?
Jag skulle säga att den är produkten därutav, alltså resultatet av abstraherandet.
suchanother skrev:Eller kanske rent av är abstraktionen av subjektet i själva verket begreppet?
Så skulle man kunna se det, abstraktionen av ens subjektiva upplevelser utav något producerar begreppet utav detta något.
suchanother skrev:Är subjektet först, sen begreppet, sen ordet.
Så ser jag ordets livshistoria se ut och ordskaparen fungera. Och ordet säger sedan
tecknet (något för språkbrukaren att inse) eller ordet har åtminstone gjort detta tills förenklingen av språket och förminskningen av orden gjort det hela närmast obegripligt.