Ang substansen. De flesta uppskattar säkert specifikt hur det skapar en slags trevlighet som följd av den egna upplösningen av det personliga ytlagret. Det är bra om man har låg självkänsla (som jag) för man tappar det jag tror är "tid", hur vår smärta avdunstat sig så att vi skuldbelägger alla dramer som inte är de djupaste som "falskhet".. Saken är att det mest vulgära kan vara det djupaste, just för att det inte ens går att uppfatta med vår begränsade syn. Är våra krav inte lite orealistiska? Jag tror man missar en massa, jag brukar ofta som följd av dessa "krav" se det mesta som spel, och det sociala samspelet mycket som rent "fejk".. Det är lite tragiskt, eftersom jag egentligen uppskattar "den trevliga atmosfären" så mycket, men verkar inte kunna välja att se den.. jag dömmer för mycket och tycker min identitet är "ful", men det enda sättet att faktiskt befrias från den är att förlåta den, och det är egentligen är skönhetsupplevelse. Ingenting är vårt fel. Jag skiter i om jag får in i en "flummig period", men jag behöver denna förståelse så desperat.
Man kan t.o.m känna sig "smart" när man röker gräs, och det handlar just om att den ökade sociala kvaliten, som blir mer flytande, vi uppmärksammar en förening av "ingenting" och vår relation blir därför "befriad". Det jag funderade på; handlar egentligen inte mycket av det som är att vara hög, om så att säga "själens glädje" över ett läckage av vår enhet, vilket ger känslan av något "påväg" och så vidare...? Är alltså inte droger en kapsylöppnare, inför det vi kan utvinna i vår gemenskap (själva upplevelsen)? I ensamhet hittas samma "skönhet" eller vad vi kallar det i "ombildningen" i våra begrepp födda i minnesspåren av våra relationer till saker.
HASCH
Moderator: Moderatorgruppen
Re: HASCH
LJUSUPPLEVELSE skrev:Jag öppnar den här tråden mest för min kompis avant , som vid ett par tillfällen har sagt att han gillar att röka på , men även för andra som inte tagit tag i det här, med att ta reda på vad som är känt.
wiki:
Cannabis och bilkörning
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003, jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för en dödsolycka är nästan dubbelt så stor för en förare som rökt cannabis än för den som är helt drogfri; jämförelsevis är den åtta och en halv gånger större om föraren är alkoholpåverkad. Om föraren var påverkad av både alkohol och cannabis ökade risken 15 gånger enligt undersökningen
(2 av mina vänner hann bara bli 20 och 23 , den ena dog i bilolycka och den andra i motorcykelolycka ,det var 20 år sedan,RIP.)
Cannabis och fosterskador
Man har i olika studier observerat att olika koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och andra inlärningssvårigheter är vanligare hos barn vars mödrar rökte cannabis under graviditeten.
Cannabis som medicin
För att få registreras och säljas som läkemedel måste ett preparat vara bevisat verksam mot den sjukdom som skall behandlas, inte skada mer än hjälpa, distribution och tillverkning måste ske under noggrann kontroll och kraftigt verkande substanser får i Sverige bara skivas ut av läkare med så kallad förskrivningsrätt.[74]. Dessutom jämförs medlet med andra preparat. I Sverige anses cannabis för närvarande inte uppfylla kraven för någon sjukdom.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning:
http://www.can.se/Drogfakta/Cannabis
Skadeverkningar
De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorganen, nedstämdhet eller depression. Sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symtom. Även lätta former av försämrade tankefunktioner kan bestå under längre tid (månader), i vissa fall år, efter avslutad användning. Vidare löper barn till mödrar som använder cannabis under graviditeten ökad risk att födas underviktiga.
Cannabisanvändning försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.
Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat. Närstående upplever ofta en karaktärsförändring hos dem. Hos en del utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet och oförmåga till planerad verksamhet.
Hormonbalansen kan påverkas, både hos män och kvinnor. Hos ungdomar kan detta hindra att kroppen utvecklas normalt. Produktionen av det manliga könshormonet testosteron kan avta och den sexuella lusten försämras. Hos kvinnor kan de hormoner som styr ägglossningen förändras. Menstruationscykeln kan rubbas, vilket kan påverka fruktsamheten.
Idag är litet känt om mekanismerna bakom påverkan på immunsystemet. Cannabinoiderna modifierar en lång rad immunceller, ibland förstärkande, ibland hämmande. Dessa effekter är dock övergående.
Cannabisrökaren löper ökad risk att få lungcancer, kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Cannabis innehåller minst 50 procent mer tjära än vanlig tobak.
------------------------------------
Mina erfarenheter från psykintaget, alla ungdomar som hamnar där och att det fungerar som inkörsport för andra narkotika , gör att jag var tvungen att ta upp detta.
mvh
Haha, ja du har ju missat allt det som är bra!
Och förresten, det är ju bara idiotiskt att röka under gravideten?? Man vet ju att vanlig tobak är skadligt för barnet, så ..
O sen köra när man har rökt. Ja men, dem som kör fulla då?? Det är ju ännu värre! Ruset av alkohol och ruset av gräs, är ju två helt skilda saker. Du har ju bättre kontroll av gräs, jag säger inte att man ska köra när man rökt, absolut inte.
För nämna lite positiva saker: Mat smakar bättre, vatten är jättegott. Avslappnad, glad, man tänker inte så mkt på problem osv, alltså ett bra sätt att komma ner i varv på. Det behövs ju ibland! Det mesta upplevs lite starkare på något vis. Ja menar, ligga ner i sängen, och lyssna på Shine on you crazy diamond när man är hög, är hur gött som helst.
Jag tycker att det är synd att diskussionen kring hasch oftast blir en pajkastning mellan två extrema sidor (detta utan att anklaga alla i denna tråd för detta, har varit många intressanta och läsvärda tankar och argument).
Å ena sidan tycker jag att de flesta som själva röker har en tendens till en förskönande bild av det, å andra sidan har motståndarna oftast en något överdriven uppfattning om dess skadeverkningar.
Ett sporadiskt bruk har oftast mindre skadeverkningar än alkohol, och effekterna kan vara både avkopplande och välgörande för användaren. Dock kan man inte bortse från det faktum att det för de flesta inte stannar vid ett sporadiskt bruk och att det för många leder till bruket av andra substanser (långt ifrån alla dock). Detta hör naturligtvis till stor del samman även med stigmat haschrökning för med sig och att tendensen därför kan sägas vara större inom vissa socialgrupper vilket gör statistik inom områden till stor del missvisande. Dock kan man inte bortse från detta eftersom det är så det ser ut nu, och man kan inte utgå från en utopi av hur det kunde vara.
Även om man hade legaliserat så hade det tagit lång tid innan stigmat försvann och i mellanperioden hade vi antagligen sett en stor ökning av missbrukare, precis som om vi släppte alkoholen helt fri.
Hasch har också personlighetsförändrande egenskaper som brukarna inte alltid själva lägger märke till, förrän de upphör med brukandet. Många drar sig undan mer från bekanta (något som också till viss del kan bero på stigmat), det finns en tendens att bli slöare och tänka långsammare samt att minnet blir sämre. Detta kan påverka brukarens förmåga att fungera socialt och att kunna arbeta vilket på sikt påverkar hela samhället, och personer i dennes närhet.
Det är inte kul att behöva upprepa samma sak otaliga gånger eftersom den man umgås med glömmer allt, eller att lyssna på "uppenbarelser" som egentligen inte är så smarta.
En del hävdar att man kan inte förbjuda saker för att det finns en risk att vissa blir skadade, t.ex. inte förbjuda bilkörning för att vissa krockar, men i fallet med hasch är det nog snarare så att den stora massan inte kan hantera haschrökande på ett bra sätt och att det är en minoritet som kan kombinera det med ett framgångsrikt liv - och det tycker jag är en stor skillnad.
Jag tycker att sporadiskt användande är helt ok egentligen, men att det inte kan legaliseras då de flesta inte kan hantera det på ett bra sätt. Har sett för många vänner "försvinna" på grund av det, och den positiva utveckling de som sedan slutat har geomgått, för att kunna se det ur det rosaskimrande perspektiv som många brukare framställer det.
Å ena sidan tycker jag att de flesta som själva röker har en tendens till en förskönande bild av det, å andra sidan har motståndarna oftast en något överdriven uppfattning om dess skadeverkningar.
Ett sporadiskt bruk har oftast mindre skadeverkningar än alkohol, och effekterna kan vara både avkopplande och välgörande för användaren. Dock kan man inte bortse från det faktum att det för de flesta inte stannar vid ett sporadiskt bruk och att det för många leder till bruket av andra substanser (långt ifrån alla dock). Detta hör naturligtvis till stor del samman även med stigmat haschrökning för med sig och att tendensen därför kan sägas vara större inom vissa socialgrupper vilket gör statistik inom områden till stor del missvisande. Dock kan man inte bortse från detta eftersom det är så det ser ut nu, och man kan inte utgå från en utopi av hur det kunde vara.
Även om man hade legaliserat så hade det tagit lång tid innan stigmat försvann och i mellanperioden hade vi antagligen sett en stor ökning av missbrukare, precis som om vi släppte alkoholen helt fri.
Hasch har också personlighetsförändrande egenskaper som brukarna inte alltid själva lägger märke till, förrän de upphör med brukandet. Många drar sig undan mer från bekanta (något som också till viss del kan bero på stigmat), det finns en tendens att bli slöare och tänka långsammare samt att minnet blir sämre. Detta kan påverka brukarens förmåga att fungera socialt och att kunna arbeta vilket på sikt påverkar hela samhället, och personer i dennes närhet.
Det är inte kul att behöva upprepa samma sak otaliga gånger eftersom den man umgås med glömmer allt, eller att lyssna på "uppenbarelser" som egentligen inte är så smarta.
En del hävdar att man kan inte förbjuda saker för att det finns en risk att vissa blir skadade, t.ex. inte förbjuda bilkörning för att vissa krockar, men i fallet med hasch är det nog snarare så att den stora massan inte kan hantera haschrökande på ett bra sätt och att det är en minoritet som kan kombinera det med ett framgångsrikt liv - och det tycker jag är en stor skillnad.
Jag tycker att sporadiskt användande är helt ok egentligen, men att det inte kan legaliseras då de flesta inte kan hantera det på ett bra sätt. Har sett för många vänner "försvinna" på grund av det, och den positiva utveckling de som sedan slutat har geomgått, för att kunna se det ur det rosaskimrande perspektiv som många brukare framställer det.
Aliquando et insanire iucundum est
-
vonschantz
- Inlägg: 3
- Blev medlem: 14 dec 2009 02:50
- Ort: Växjö
Blir helt fascinerad av den här diskussionen. Ljuset, du säger att du jobbar med detta, well, so do I, och jag ser aldrig någon komma på psykakuten, klaga över vilka hemska saker haschet har gjort med dem. Det jag dock ser är personer som kommer in, är skyhöga på ja, de mesta, och klagar på att haschet var en inkörsport. Men va i helvete är inte alkohålet isf? Man kan inte generalisera och säga att alla som röker börjar med tyngre droger, allt är upp till en själv och sin egen självdisciplin.
Tack för mig, behövde bara få ur mig detta. Oh, just det, va är detta tjafset om din biljardkarriär? återkommer frekvent i texten. JA, du blev en dålig biljardspelare när du rökte EN gång, vi tror dig
. Jag däremot blev en fruktansvärt bra biljardspelare som antagligen skulle bräcka dig när som helst. 
Tack för mig, behövde bara få ur mig detta. Oh, just det, va är detta tjafset om din biljardkarriär? återkommer frekvent i texten. JA, du blev en dålig biljardspelare när du rökte EN gång, vi tror dig
. Jag däremot blev en fruktansvärt bra biljardspelare som antagligen skulle bräcka dig när som helst. 
Ofta ombedd att förklara vad det finns för positivt i droger och det sägs ofta med underlydelsen att det inte skulle vara något positivt med det. Så befängt. varför skulle överhuvudtaget någon använda sig av en drog om inte effekten skulle förväntas vara positiv, vilket den är i så gott som samtliga fall. Givetvis förekommer det att en och annan inte mår bra av t. ex. cannabis. Fast då är det i regel frågan om att vederbörande redan innan konsumtionen av cannabis hade detta illamående i sig. Cannabis fungerade enbart som en katalysator. det vill säga påskyndade en pågående reaktion.
Fram till 1944 var det i Sverige förbjudet att vara homosexuell. Konstaplar spanade genom kvisthålen i planken till offentliga inrättningar för att få bekräftelse på om något regelvidrigt pågick innanför, eller kanhända att vissa rent av spanade efter likasinnade. Det finns såväl bögar som flator även inom polisen för att inte nämna drogbrukare.
Efter 44 betecknades homosexualitet som sjukdom och man började behandla dessa olycksaliga med elchocker. På löpsedlarna stod det med kattstora bokstäver hur Sverige vart på väg att lösa problemet med homosexualitet, ty alltfler av de behandlade uppgav att de hade blivit av med sina böjelser och begär. Att de homosexuella kunde tänks ljuga tycktes aldrig ha fallit in för dom som stod för undersökningen. Säg den som inte gör avbön när man behandlas med elchocker. Det är märkligt att homosexualitet skulle vara ett problem eftersom de tillhör den kategorin individer som omfattas av genetisk självsanering.
Idag yrar de homosexuella hämningslöst omkring och är tillåtna till allt som andra medborgare, utom möjligtvis organdonation. Jag bär inte så insatt i problemet. Fast ibland verkar det som om varenda käft skulle ha en Gardell i sin garderob. Själv föredrar jag Levengood. Mycket sympatisk människa.
Istället för homosexuella att jaga finns ju narkomanerna. Dessa är det svenska samhällets parias. Med narkomanerna får man bete sig hur gement man någonsin kan. De berövas sina barn, sin egendom, sina jobb, ja det finns inget som skulle kunna vara tillräckligt nesligt för att motståndsrörelsen skulle avstå från att göra det.
Det är fullt tillåtet för polisen att bryta sig in hos en narkoman, slita upp denne från sängen, för att med våld släpa denne till närmaste polisstation för att där med våld tappa vederbörande på blod för att få det bevisat att ett brott har begåtts.
I Sverige råder det nolltolerans beträffande droger som klassats som narkotika eller narkotiskt preparat. Detta som resultat av professor Nils Bejeroths forskning. Hans forskningsfällt var Kronobergshäktet. Där tjänstgjorde även hans fru som sjuksköterska och begärde de på häktet ny intagna att kavla upp skjortärmarna så att hon kunde se om det fanns stickmärken som hon sen rapporterade till Nisse.
Jag har vistats åtskilliga gånger på Kronobergshäktet. Ett flertal gånger försökte jag få Nisse att besöka mig när vi ändå vistades i samma byggnad. Men inte kom NIsse.
Jag minns en gång när Nisse hade ett anförande i den ena av dåvarande TV-kanalerna.
Nisse började sitt anförande exakt med följande ord: "Ni ska veta att narkomanenns begär är till och med större än sexualdriften." Inte illa tänkte jag, han har ju faktiskt träffat rätt i nånting i sitt forskande. Men olyckligtvis fäste sig Nils Bejeroth föga vid det faktum att något som är starkare än till och med sexualdriften. När något är starkare än sexualdriften så har man med mycket starka krafter att göra. Då botar man inte drogbegär med att låsa in någon eller att eventuellt skicka vederbörande någonstans till okänd vegetation.
Själv har jag i 40 års tid hävdat att när behovet väl är väckt så finns inte mycket annat att göra än att tillfredsställa det. Men det är klart att när någonting kommer från någon från markplanet som självupplevt det mesta så finns det ingen anledning att lyssna.
Fast jag har de senaste åren fått rätt. Diverse neurovetenskapare i USA, Olsen, har kommit fram till samma resultat att det inte finns annat att göra än att acceptera behovet och försöka tillfredsställa det. Det är därför det numera finns en massa program i syfte att under kontrollerade former tillåta tillfredsställelsen av drogbehoven, so t.ex. Mtadonbehandling, Subutexbehandling, samt diverse centralsimulerande medel för de med någon bokstavskombinationssjukdom, ADHD etc.
I det svenska socialfascistiska paradiset döms man till fängelse för innehav av diverse reglementsvidriga alkaloider som man har avsett för eget bruk. Kommer man från amfetaminets Mecka med ett par hekto i bagaget belönas detta med ett par år på kåken. Med vilken rätt.
Jag vägrar att acceptera att det ska betraktas som en kriminell handling att ha en drog i blodet,
Jag är faktiskt övertygad om att ingen, vare sig person, myndighet eller ens staten har rätt att förvägra en individ en njutning. I många fall handlar det om att känna sig någotsånär funktionsduglig.
Jag anmälde svenska staten till Europadomstolen för mänskliga rättigheter just angående den lag som gör individen till en brottsling bara för att denne har nyttjat en drog. Tyvärr han jag inte in med fullföljds anmälan innan jag åter hamnade i mangeln för min notoriska kverulans. Men jag kommer att göra en ny anmälan.
Från början var amfetamin och cannabis ett slags bundsförvanter när jag behövde koncentrera mig, vilket min inneboende rastlöshet försvårat.
Nu när jag är 64 betyder tjänar drogen mera som ett slags tröst för att överhuvudtaget stå ut med tillvaron där jag mest betraktas som störmoment, vilket jag givetvis är, ty det jag inte med logiken som redskap kan förklara för mig vägrar jag att acceptera. Jag är inte två tre år längre då man tvingades att acceptera sakernas tillstånd utan rätt att ifrågasätta.
Det är inte drogerna som är det farliga i tillvaron. Snarare är drogerna ett symptom på att det står inte rätt till i våra civiliserade samhällen. Fast hellre än att ge sig i kast med att utforska orsakerna till varför drogbrukandet ökar ökar man resurserna för jagande av drogbrukare.
De sanslöst giriga får ostört fortsätta ägna sig åt att var giriga och spegla sig i sin egen sketna härlighet, vilket de givetvis kommer att fortsätta med så länge får tjänstgöra som auktoriteter, vars sätt att tänka även blir det sätt de uppväxande generationerna kommer att tänka. Och det kommer ungdomen att göra i allt yngre ålder.
Men det är givetvis inte ungarnas fel utan den uppfostran de utsätts för.
Fram till 1944 var det i Sverige förbjudet att vara homosexuell. Konstaplar spanade genom kvisthålen i planken till offentliga inrättningar för att få bekräftelse på om något regelvidrigt pågick innanför, eller kanhända att vissa rent av spanade efter likasinnade. Det finns såväl bögar som flator även inom polisen för att inte nämna drogbrukare.
Efter 44 betecknades homosexualitet som sjukdom och man började behandla dessa olycksaliga med elchocker. På löpsedlarna stod det med kattstora bokstäver hur Sverige vart på väg att lösa problemet med homosexualitet, ty alltfler av de behandlade uppgav att de hade blivit av med sina böjelser och begär. Att de homosexuella kunde tänks ljuga tycktes aldrig ha fallit in för dom som stod för undersökningen. Säg den som inte gör avbön när man behandlas med elchocker. Det är märkligt att homosexualitet skulle vara ett problem eftersom de tillhör den kategorin individer som omfattas av genetisk självsanering.
Idag yrar de homosexuella hämningslöst omkring och är tillåtna till allt som andra medborgare, utom möjligtvis organdonation. Jag bär inte så insatt i problemet. Fast ibland verkar det som om varenda käft skulle ha en Gardell i sin garderob. Själv föredrar jag Levengood. Mycket sympatisk människa.
Istället för homosexuella att jaga finns ju narkomanerna. Dessa är det svenska samhällets parias. Med narkomanerna får man bete sig hur gement man någonsin kan. De berövas sina barn, sin egendom, sina jobb, ja det finns inget som skulle kunna vara tillräckligt nesligt för att motståndsrörelsen skulle avstå från att göra det.
Det är fullt tillåtet för polisen att bryta sig in hos en narkoman, slita upp denne från sängen, för att med våld släpa denne till närmaste polisstation för att där med våld tappa vederbörande på blod för att få det bevisat att ett brott har begåtts.
I Sverige råder det nolltolerans beträffande droger som klassats som narkotika eller narkotiskt preparat. Detta som resultat av professor Nils Bejeroths forskning. Hans forskningsfällt var Kronobergshäktet. Där tjänstgjorde även hans fru som sjuksköterska och begärde de på häktet ny intagna att kavla upp skjortärmarna så att hon kunde se om det fanns stickmärken som hon sen rapporterade till Nisse.
Jag har vistats åtskilliga gånger på Kronobergshäktet. Ett flertal gånger försökte jag få Nisse att besöka mig när vi ändå vistades i samma byggnad. Men inte kom NIsse.
Jag minns en gång när Nisse hade ett anförande i den ena av dåvarande TV-kanalerna.
Nisse började sitt anförande exakt med följande ord: "Ni ska veta att narkomanenns begär är till och med större än sexualdriften." Inte illa tänkte jag, han har ju faktiskt träffat rätt i nånting i sitt forskande. Men olyckligtvis fäste sig Nils Bejeroth föga vid det faktum att något som är starkare än till och med sexualdriften. När något är starkare än sexualdriften så har man med mycket starka krafter att göra. Då botar man inte drogbegär med att låsa in någon eller att eventuellt skicka vederbörande någonstans till okänd vegetation.
Själv har jag i 40 års tid hävdat att när behovet väl är väckt så finns inte mycket annat att göra än att tillfredsställa det. Men det är klart att när någonting kommer från någon från markplanet som självupplevt det mesta så finns det ingen anledning att lyssna.
Fast jag har de senaste åren fått rätt. Diverse neurovetenskapare i USA, Olsen, har kommit fram till samma resultat att det inte finns annat att göra än att acceptera behovet och försöka tillfredsställa det. Det är därför det numera finns en massa program i syfte att under kontrollerade former tillåta tillfredsställelsen av drogbehoven, so t.ex. Mtadonbehandling, Subutexbehandling, samt diverse centralsimulerande medel för de med någon bokstavskombinationssjukdom, ADHD etc.
I det svenska socialfascistiska paradiset döms man till fängelse för innehav av diverse reglementsvidriga alkaloider som man har avsett för eget bruk. Kommer man från amfetaminets Mecka med ett par hekto i bagaget belönas detta med ett par år på kåken. Med vilken rätt.
Jag vägrar att acceptera att det ska betraktas som en kriminell handling att ha en drog i blodet,
Jag är faktiskt övertygad om att ingen, vare sig person, myndighet eller ens staten har rätt att förvägra en individ en njutning. I många fall handlar det om att känna sig någotsånär funktionsduglig.
Jag anmälde svenska staten till Europadomstolen för mänskliga rättigheter just angående den lag som gör individen till en brottsling bara för att denne har nyttjat en drog. Tyvärr han jag inte in med fullföljds anmälan innan jag åter hamnade i mangeln för min notoriska kverulans. Men jag kommer att göra en ny anmälan.
Från början var amfetamin och cannabis ett slags bundsförvanter när jag behövde koncentrera mig, vilket min inneboende rastlöshet försvårat.
Nu när jag är 64 betyder tjänar drogen mera som ett slags tröst för att överhuvudtaget stå ut med tillvaron där jag mest betraktas som störmoment, vilket jag givetvis är, ty det jag inte med logiken som redskap kan förklara för mig vägrar jag att acceptera. Jag är inte två tre år längre då man tvingades att acceptera sakernas tillstånd utan rätt att ifrågasätta.
Det är inte drogerna som är det farliga i tillvaron. Snarare är drogerna ett symptom på att det står inte rätt till i våra civiliserade samhällen. Fast hellre än att ge sig i kast med att utforska orsakerna till varför drogbrukandet ökar ökar man resurserna för jagande av drogbrukare.
De sanslöst giriga får ostört fortsätta ägna sig åt att var giriga och spegla sig i sin egen sketna härlighet, vilket de givetvis kommer att fortsätta med så länge får tjänstgöra som auktoriteter, vars sätt att tänka även blir det sätt de uppväxande generationerna kommer att tänka. Och det kommer ungdomen att göra i allt yngre ålder.
Men det är givetvis inte ungarnas fel utan den uppfostran de utsätts för.
DEN ENDA SANNINGEN ÄR DEN TOTALA OVISSHETEN; EN SANNOLIKHET SOM INTE UTESLUTER NÅGON MÖJLIGHET!
Usch, jag minns plötsligt en före detta kvinna som jag var ihop med, hon berättade en gång för mig om hur hon tillsammans med en väninna när de var i fjortonårsåldern hamnade på en fest i ett av Helsingborgsområdets mest fashionabla hus.
På festen fanns det flera högt uppsatta domare, en polischef och några av Skånes största knarktoppar. Linor snortades från bordskanter och i knäna satt fjortisar som det "gullades" med.
Ja se dessa makthavare och deras förbjud, inget som tydligen drabbar dem själva. Har frågat om inte självaste Christer van der Kwast också var med, men detta mindes hon inte.
På festen fanns det flera högt uppsatta domare, en polischef och några av Skånes största knarktoppar. Linor snortades från bordskanter och i knäna satt fjortisar som det "gullades" med.
Ja se dessa makthavare och deras förbjud, inget som tydligen drabbar dem själva. Har frågat om inte självaste Christer van der Kwast också var med, men detta mindes hon inte.
Zokrates:
Med drygt 40 år lång karriär bakom mig kan jag försäkra att om jag skulle ange vilka jag försett med droger så skulle jag inte bli trodd. Så gott som dagligen läser jag artiklar om tjänstemän och jurister som varit kunder skrivna av redaktörer som också varit kunder. Skulle man fråga dem offentligt skulle samtliga neka. Inte underligt att det sällan förs en ärlig debatt om droger i detta land.
Man straffas ju inte för att man drogar utan för att man åker fast.
Med drygt 40 år lång karriär bakom mig kan jag försäkra att om jag skulle ange vilka jag försett med droger så skulle jag inte bli trodd. Så gott som dagligen läser jag artiklar om tjänstemän och jurister som varit kunder skrivna av redaktörer som också varit kunder. Skulle man fråga dem offentligt skulle samtliga neka. Inte underligt att det sällan förs en ärlig debatt om droger i detta land.
Man straffas ju inte för att man drogar utan för att man åker fast.
DEN ENDA SANNINGEN ÄR DEN TOTALA OVISSHETEN; EN SANNOLIKHET SOM INTE UTESLUTER NÅGON MÖJLIGHET!
-
TekheeTaiteilijan
- Inlägg: 251
- Blev medlem: 29 nov 2009 17:07
- Ort: varande
Det här är verkligen det allmänna styret i ett nötskal!!! Så jävla bakvänt gällande ALLT!
Vad bra att du hittade en tråd du kunde posta i, Erkki. Jag har funderat fram och tillbaka om jag skulle starta en tråd om detta eller inte, så jag har väntat lite, men nu behöver jag inte fundera längre
När blev du introducerad till droger? Hade du en tanke redan innan om vad du ville uppnå med testandet eller testade du för för skojs skull i ovissheten?
Så här är min uppfattning:
Bruket av droger blir farligt när använderaren inte har något riktigt mål med drogerna utan man ansvarslöst "kör på" och bryr sig inte om dosering eller vilka konsekvenser det kan ha.
Jag menar, allt i överdos är skadligt, ett bra exempel på det är socker och fett som de flesta bara häver i sig. (Läste ngnstans om en ny upptäckt att socker är lika beroendeframkallande som droger, studier visar också på att hjärnceller dör och man blir trög och långsam vid överdriven sockerkonsumtion.)
Just det här att droger är förbjudet gör ju att drogerna lätt hamnar i händerna på newbies, ungdomar som inte har någon aning om effekter eller någonting.
Finns många yrken som kräver kompetens och nogrannhet, som annars skulle bli helt förödande vid missar. Kunskap krävs bakom det man håller på med.
Tänk om ofärdiga sjuksköterskor bara hejvilt skulle ordinera ut mediciner till patienterna? Är det medicinerna som är det farliga? Nej, det är användandet, bristen på kunskap.
Vad bra att du hittade en tråd du kunde posta i, Erkki. Jag har funderat fram och tillbaka om jag skulle starta en tråd om detta eller inte, så jag har väntat lite, men nu behöver jag inte fundera längre
När blev du introducerad till droger? Hade du en tanke redan innan om vad du ville uppnå med testandet eller testade du för för skojs skull i ovissheten?
Så här är min uppfattning:
Bruket av droger blir farligt när använderaren inte har något riktigt mål med drogerna utan man ansvarslöst "kör på" och bryr sig inte om dosering eller vilka konsekvenser det kan ha.
Jag menar, allt i överdos är skadligt, ett bra exempel på det är socker och fett som de flesta bara häver i sig. (Läste ngnstans om en ny upptäckt att socker är lika beroendeframkallande som droger, studier visar också på att hjärnceller dör och man blir trög och långsam vid överdriven sockerkonsumtion.)
Just det här att droger är förbjudet gör ju att drogerna lätt hamnar i händerna på newbies, ungdomar som inte har någon aning om effekter eller någonting.
Finns många yrken som kräver kompetens och nogrannhet, som annars skulle bli helt förödande vid missar. Kunskap krävs bakom det man håller på med.
Tänk om ofärdiga sjuksköterskor bara hejvilt skulle ordinera ut mediciner till patienterna? Är det medicinerna som är det farliga? Nej, det är användandet, bristen på kunskap.
To attain knowledge add something every day....
...to attain wisdom remove something every day
Man kan inte få allt...
...to attain wisdom remove something every day
Man kan inte få allt...
LJUSUPPLEVELSE skrev:Avant , jag gillar inte när du kallar mig för idiot osv ...jag försöker att lista ut vad det kan bero på...och kanske hjälpa dig tom.
MilesVarför är det inte jämförbart med haschrökande?
Har du någonsin behövt ta hand om en människa i haschpsykos?
Har du sett mamman gråtande där , undrande vad hon gjort för fel ?
Det kan hända att jag blir psykotisk av att äta någon köttbit för mycket , men jag tror att risken är betydligt mindre.
mvh
Jag har fått ta hand om människor som har varit oerhört agressiva, som har dränkts i sorg, som har försökt att köra bil trots att benen knappt kan hållas raka, jag har sett och känner folk som har fått skickas in på sjukhus för att magpumpas om och om igen, massor som får gå på terapi och olika behandlingshem just på grund av en drog som DU brukar, kallat alkohol... Är det inte jämförbart?
Jag känner många som också röker hash, vissa kan hålla en viss kontroll andra inte, precis som vid alkohol.
Och ja (om du kanske började undra) jag röker också, med kontroll. Jag brukar faktiskt BYTA UT alkoholen mot en joppe, sedan sätta mig och ta en kopp te, lyssna på musik och tänka. Så som du tar dig för många extra öl på semestern så tar jag mig en eller två joppar.
Jag förstår att du har dragits med propagandan över något som du uppenbarligen inte har någon aning om, men något som jag inte kan förstå är att du kan förbise den propaganda (och fakta) som är allmänt känt om alkohol...
Jag har uppmärksammat det och jag kan säga att jag hellre tar en joppe på lördagskvällen i lugn och ro än att ta i mig vodka som verkligen tar i mig att dricka.
Jag dömmer absolut inte dig för ditt bruk (så som du dömmer andra för deras) det kanske funkar för dig och du vill förgifta DIN kropp på det sättet för att förgylla din tillvaro när du vill, sålänge du har KONTROLL över det så som jag har kontroll över mitt bruk så finns det väl inget att dömma för?
Jag brukar märka, hört talas om och sett större biverkningar av alkohol än av hashintag. Och jag mår mycket bättre av lite cannabis än lite sprit. Visst dom biverkningar av själva "rökandet" får jag redan av att jag röker vanliga cigaretter (fy skäms på mig) och där kanske vi kan prata om att sitt tobakintag kan vara mer "hälsosam".
Dessutom det där med inkörsport... Don "enda" droger som jag någonsin har brukat har varit cigaretter (snus ett tag), alkohol och cannabis. Så det stämmer än en gång inte in på mig ellerhur?
Det jag vill komma till är att du tar dig in på en individfråga. Jag brukar mitt, inte missbrukar. Jag säger inte att det är något för alla men inte heller att det inte är något för någon. Det beror på hur man använder ett "verktyg" och till vilket syfte.
Jag röker inte en joppe för att sätta mig framför dumburken och skratta åt allt som råkar visas på den, den hjälper mig att slappna av då och då och stanna till och tänka (fastän mitt "yttre" blir mer "segt" så är min tankefrekvens jävligt hög).
Med detta sagt Ljusupplevelse (en alias som jag råkar tycka är fint ivarjefall), så vill jag komma till en acceptans och inget dubbelmoral, ska vi skippa "droger" så kanske du ska tänka på dina bruk också. Annars så har det mer börjat att bli ett "tycke" i om man föredrar alkohol eller cannabis.
Önskar dig hursomhelst framgång och växande. På det sättet som du verkar ha tagit till dig "information" om vissa ämnen kan visa hur mycket du skulle kunna lära dig om du tog till dig ALL information och försökte att bearbeta den. Jag själv fortsätter att hämta ny kunskap och jag har lyssnat på vad du hade att säga.
Lev väl
-
LJUSUPPLEVELSE
- Inlägg: 939
- Blev medlem: 20 nov 2008 11:45
- Ort: någon som söker sin själ.
Gör vad ni vill , ni som röker , här får ni stöd , men man ska inte börja tidigt , i tonåren...det ser jag ofta resultat på...
http://svtplay.se/v/1935121/vetenskapens_varld/del_9_av_18__sanningen_om_cannabis?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,1959243/sb,p102815,1,f,-1
mvh
http://svtplay.se/v/1935121/vetenskapens_varld/del_9_av_18__sanningen_om_cannabis?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,1959243/sb,p102815,1,f,-1
mvh
1965are...ikoniskt halvlärd kvasifilolog,metaretoriker,preprotoauktoritet, ärkehemipseudofilosof och megapsykodianoia.
Dagarna efter att jag hållit en månads tystnad under en tre månader lång yoga internatkurs kände jag mig märklig. Jag kom ut i en helt ny värld och tänkte att 'shit vad knäpp jag har varit under den här tystnadsperioden, vilka sjuka tankar jag har haft'. Sen några dagar senare hade jag mer bilden av att 'nä, det var inte under tystnaden som jag var knäpp, utan dagarna efter att jag börjat prata igen'. Detsamma fenomenet sker när man slutar med droger. Det säger jag inte för att förneka drogernas effekt i sig. Men detta är ett fenomen som knappt uppmärksammas. Den som slutar droga har alla möjligheter i världen att göra sig en hacka pengar, berömmelse och framförallt goodwill genom att förstärka den här bilden som man kan ha i transitperioden att 'shit vad knäpp jag var när jag drogade, jag var ju inte alls mig själv, tog inget ansvar, men nu när jag är med i den rätta samhällsklubben är jag en helt annan, mycket godare person'
Först ska jag säga att jag rökt på en del i mina dar. Att detta inlägget fått så många svar är bara ett bevis för kopplingen mellan cannabis och psykiska problem. Har legat på både sjukhusets avdelningar för psykos och varit på behandlingshem för psykos och kan säga att ungefär hälften som är där är där på grund av cannabis och det är ett faktum som inte kan pratas bort. Alla drogromantiker kan dra åt helvete för ni ska vara glada att ni sluppit undan en riktig psykos
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 5 och 0 gäster