Animism

[Johan Ågren]

Jonas,

Du han precis posta ditt inlägg medans jag finslipade lite på texten och tog bort den där meningen, lustigt. Jag var inte bekväm med den. Enkelhet ur ett visst perspektiv javisst, men det förringar inte själva dynamiken som frambringar en komplex värld. Det uppstod en enkelhet där jag själv skapat en föreställd komplexitet och därav använde jag ordet skrämmande då jag tvingades kapitulera. Villa bara i all hast säga detta, återkommer senare.

Johan

[Jonas Nystrom]

Johan, jag förstår väl att du inte är simplistisk! Jag ville just därför utgå från den meningen (som annars hade varit närmast en klyscha) i utläggningen. Ser fram mot återkomsten...

jn

[Jonas Nystrom]

När jag säger att stenens mittpunkt inte är transcendens fastän du just (på en annan tråd) beskrev (tripparens upplevelse av) golfbollens transcendens så ställs vi inför ett intressant glapp. Antingen har jag alltså fel om stenen eller så har tripparen (been there) fel om golfbollen. Hur ser jag på detta. Jo: Genom att kemiskt lamslå den automatiska kopplingen mellan varseblivning och begreppsbildning drivs jagpunkten ut ur sin hemvist i den fysiska kroppen och man identifierar sig automatiskt med det man varseblir. Jagpunkten överförs till golfbollen och den "blir" transcendent. I princip har en transplantation skett. Låge man i en sinnesdeprivationstank utan golfboll så skulle något annat ske.

jn

[Johan Ågren]

Jonas,

Nja, "Golfbollens transcendens" vet jag inte, snarare erfarandet av golfbollens vara i ett transcendent tillstånd (golfbollen var bara ett hypotetiskt exempel BTW). Att observera ett föremål i ett transcendent tillstånd klargör föremålet till en nivå där inte något längre gömmer sig i formen och dess funktion i nuet. Detta är intuition. Det som är utmärkande för det mänskliga dilemmat är att formen betraktas utifrån en nivå av självbedrägeri och skeenden vantolkas. När en människa transcenderar övergår medvetandet till en holistisk ickelokalitet och människan blir jämställd med stenen. Någonting upplever då inte inifrån en punkt utan är homogent holistiskt. Rörelsen och skeendet är då identiskt med tanken och upplevelsen av rörelsen och skeendet.

Jag tror vi båda har svårt att greppa detta - jag har det i alla fall - men vi svärmar kring samma erfarande. Jag vet att jag inte behöver övertyga dig om någonting som du redan (på ett sätt) förstår, så denna diskussion handlar mer om språklig estetik hur modellen bäst framställs. Gud tror jag relativt sett inte är en funktionell benämning då den - som du säger - är smutskastad och satt i tjänst hos annat spektakel. Det är ungefär som dilemmat med återerövrandet av solkorset.

Det man menar med "Gud" är inte EN existens bland otaliga andra utan metaexistensen som möjliggör alla andra existenser. Alltså inte summan av delarna utan ursprunget till delarna. Skapelsen är mer som en divisionsakt än skaparen är en additionsakt. Ändock kan man förnimma denna skapare i sig själv.

Så ser min horisont också ut, men att "förnimma skaparen i sig själv" handlar om en dragning åt ett högre mått av självförverkligande; ett intuitivt förhållande till de faktiska skeenderna i stället för den förställda versionen. Du säger också "gradskillnad" i stället för "artskillnad" och det verkar rimligt. Här sker vanligt det största misstaget genom att separera tillstånden till en dualistisk verklighet. Det "gudomliga i världen" torde vara den intuitiva upplevelsen (eller aningen) av tingens existens utifrån dess transcendentala natur. Tingens transcendentala natur kan sägas vara dess nakna tillstånd bortom föreställningens slöja. Där sker den verkliga dynamiken och kreativiteten, ur det bedragna jagets synvinkel sker det mesta i det fördolda, och den inverkan och förmåga jaget (egot) har över sitt liv och helheten får negativa konsekvenser alltefter måttet av osunda föreställningar.

Johan

[Jonas Nystrom]

Jaha, ja då så. Då kan vi övergå till att utreda hur man bör gå till väga med att återerövra saker och ting så man slipper det där livet i träden. Svastikan ja, haha... Jo du. Den har jag faktiskt återerövrat för min personliga del eftersom jag i min skolning (hermetisk) har måst arbeta fullkomligt fördomsfritt med symbolik och symboler. Men de allra flesta av dessa symboler mår faktiskt bara bra av att vara bannlysta från den offentliga arenan. Särskilt i våra tider när driften att offentliggöra är så stark med internet och allt. Ett oförsiktigt umgänge med vissa symboler kan sätta igång saker på fel sätt. Det var inte en tillfällighet att svastikan valdes av Thulelogens och det ariska sagorikets arkitekter. Den sätter sprätt på ett område i människans kropp som omsorgsfullt och med rätta tillslöts av de kristna missionärerna. Men det är en annan historia.

jn

[Tao]

Kanske skulle det sociala tomrummet som uppstår när man går ifrån en animistisk uppfattning kunna projiceras på medmänniskorna istället?

Jag läste någonstans (DN?) att katoliker lider av färre neuroser eftersom katolicismen innehåller mer mystiska inslag och religiösa riter.

Frippe

Vi med TV-apparater har ju alltid serier så som, Witchblade, Förhäxad och många fler att tillgå. Försök görs uppenbarligen för att vi ska kunna få vår dos av mystiska inslag o religiösa riter och även animism... För vad är det vi annars saknar när vi skapar dessa program?

Mvh,

Simplistisk

[Jonas Nystrom]

Jo. Men televisionsmottagarapparater är torftiga och alltför bekväma altaren! Mystik i tv-soffan... ja ja. Även tusenmilamarschen börjar med första steget. Är man fast i soffan så får man väl börja där, då.

jn, loss

[Tao]

Jo. Men televisionsmottagarapparater är torftiga och alltför bekväma altaren! Mystik i tv-soffan... ja ja. Även tusenmilamarschen börjar med första steget. Är man fast i soffan så får man väl börja där, då.

jn, loss

Må så vara, men låt dig inte luras av det simpla i vad som anses vara underhållning och vad människor har behov av idag. Lika mycket som människor då hade behov av att besjäla tingen, lika stort behov har "vi" idag av mystik och annat närliggande, även fast kunskap/upplysning är på en annan nivå nu.

Du kan ju inte bortse från verkligheten. Hur många (i västvärlden) lever inte framför TVn? Oavsett vad du tycker om just "televisionsmottagarapparater"...

[Jonas Nystrom]

Det är ju det jag säger. Man måste börja med första steget hur långt man än har till den verklighet som när och bär. Vårt behov av att besjäla tingen - för att inte tala om tingens behov av att bli besjälade av oss! - är knappast mindre nu än förr. Vi fattar mer idag, men om färre plan. Jag var kanske lite dryg men inte ironisk.

jn

[hovnarr]

för att inte tala om tingens behov av att bli besjälade av oss

Kan du berätta mer för någon som inte förstås sådant så bra? Har ingen stark övertygelse i någon riktning så anything goes - dvs. din uppriktiga uppfattning är allt jag begär.

Men om man talar om tingens behov att bli besjälade av oss, har man då inte redan besjälat tingen (i de att man menar att mitt skrivbord, exempelvis, har ett behov)?

Undrar också om du anser att det finns en tingens hierarki, likt virus-bakterier-växter-djur-människor för levande väsen?

Hej hopp!

§

[spectra]

Våra kroppar och naturen är i grunden samma uttryck. Det är en upplevelse utan någon som upplever, upplevelsen är primär och omedelbar.

Exakt, och denna gemensamhet, i en och helhet, föregick den alltmer accelererande dualiteten(alltså, dualiteten upphöjt med 2 i en oändlig följd).