Hur viktigt är det att inse att man inte är ofelbar?

[klorofyll]

Stämmer detta över huvud taget?

[reflex]

Ingen är ofelbar.
Jo, det är viktigt att inse detta, annars saknar man självinsikt.

[Jörgen]

Känner ni någon som aldrig har fel,
eller aldrig säger fel oavsett?

[Anders]

Känner ni till någon som ser sig som ofelbar? Låter totalt outhärdligt. Och det skulle vara förskräckligt att umgås med en sån människa.

Och det är dessutom idiotiskt, man lägger för mycket möda på petitesser. Människan har nytta av det människor scorar på Ippon, inte lika mycket på det de scorar på poäng.

[reflex]

En människa som helt saknar denna förmåga, skulle vara i behov av vård.
Däremot ser man ofta tendensen hos många människor, som aldrig kan "förlora ansiktet", aldrig ger sig i en diskussion, hittar på krystade bortförklaringar, skyller på andra och annat och är dåliga förlorare i största allmänhet .

[Pilatus]

En människa som helt saknar denna förmåga, skulle vara i behov av vård.

Men är en person som anser sig vara ofelbar mottaglig för vård?

Däremot ser man ofta tendensen hos många människor, som aldrig kan "förlora ansiktet", aldrig ger sig i en diskussion, hittar på krystade bortförklaringar, skyller på andra och annat och är dåliga förlorare i största allmänhet .

Att förlora ansiktet hör väl inte till det som någon önskar sig. Det finns ju trevligare situationer än att framkalla andras hån och öppna gapskratt för att man inte kan skilja mellan ord som embarkerad och emanciperad. Eller för att man uttalar cigarettmärket Viceroys på ett sätt som gör att expediten börjar ställa frågor om vad det är som önskas. Eller att hos tandläkaren medge att det känns läskigt att dra ut en kindtand. Eller då man första gången oförsiktigt nog gick upp på trampolinens sjumetersavsats och vare sig vågade hoppa eller gå tillbaks.

[OblivionII]

Vad roligt att jag inte öht ser mig som ofelbar.

Det finns ju trevligare situationer än att framkalla andras hån och öppna gapskratt för att man inte kan skilja mellan ord som embarkerad och emanciperad.

Ja.. eller som att behöva inse att det fortfarande, 2014, finns personlighetstyper som hånar och gapskrattar åt människor som inte har nått lika långt som en själv. Snacka om att inte ha förstått de grundläggande problemen i världen..

[förstår mig själv]

Har man en "väl definerad uppgift"mm så finns det ju möjligheter att någon har fel. Sammantaget i helhetsresultatet så följer dock allt genom naturlagar och allt kan ju bara ske på ett sätt, några val finns ju inte.

[dokido]

ni fattar ju ingenting

[klorofyll]

Finns det olika sorters fel man kan begå? Kan man dela in fel i moraliska fel och fel som är oskyldiga? Vad är i sådana fall skillnaden? Har det i sådana fall något att göra med förlåtelse?

[OblivionII]

En människa som helt saknar denna förmåga, skulle vara i behov av vård.
Däremot ser man ofta tendensen hos många människor, som aldrig kan "förlora ansiktet", aldrig ger sig i en diskussion, hittar på krystade bortförklaringar, skyller på andra och annat och är dåliga förlorare i största allmänhet .

"Sådana" människor bör man väl antingen bemöta med argument eller så undviker man dem?

[Sceptisk]

Stämmer detta över huvud taget?

Jag vet inte vad trådstartaren menar med denna fråga eller med sin följdfråga. Specifiera vad det är du menar så kanske svaret blir uppenbart.

Om det är så att trådstartaren menar folk som vägrar att ta ansvar för vad de gör så är det en helt annan fråga med andra svar. Om det är att vissa anser att oavsett om de begår fel eller inte så anser de sig vara immuna mot konsekvenserna av det så är det ytterligare en annan fråga. Sedan finns det ju också teorin om att t ex Påven skulle vara ofelbar, är detta ett påstående som stämmer med verkligheten eller är det att man tror att eftersom Påven är Jesu ställföreträdare så kan han göra vad han vill och ifall vi inte förstår vad han gör så har det inte med hans felbarhet som människa att göra utan att vi andra måste underkasta oss denne person i egenskap av sitt ämbete. Vad skulle det isåfall innebära för oss andra? Etc.

Det finns ytterligare en dimension av detta och det är idén om människovärde, att oavsett vad man gör så har man ett värde i egenskap av att vara människa och att inga fel man har så kan man aldrig bli berövad detta värde. Så det finns mycket att undra över gällande vad trådstartaren menar om han inte specifierar sig.

[dokido]

eller hur viktigt är det att inse att andra är ofelbara

[holoteist]

Om jag ska saga en positiv sak om den filosofiska community'n skulle det vara att just här är man mer medveten om den egna felbarheten än annorstädes

[Zokrates]

Jag tror att det är viktigt att inse att våra fel, misstag, kan vara väldigt utvecklande för lärandet,
oftast är de helt avgörande för att överhuvudtaget nå en djupare insikt i mångt och mycket.