Är moral en klassfråga för morgondagen?

[Algotezza]

Vår frihet är så stor på handlandets område att vi inte kan handskas med den eller det ansvar den medför, så vi väljer ofta att låsa in oss i de mentala men trygga fängelser etik och "värdegrund" utgör. Då kan vi lätt peka ut "de onda" (="dom") och "de goda" (="vi"). Den talade etiken, "skylten", är en sak, den handlade moralen inte sällan en annan.

Vi gör oss till dem vi är. Därför kan man egentligen inte skilja mellan "person" och "sak" (personens handlingar). Kan man "hata synden men älska syndaren"? Vad blir det av en människa om vi bortser från hennes handlingar, vad hon gjort sig till? "Ett något som är"? Men inte en moralisk agent.

En annan sak är om det är en framgångsrik metod att moraliskt-etiskt kritisera andras handlingar för att de "ska bättra sig" eller "bli mer moraliskt-etiskt medvetna". Gör man det inte för sin egen och sin flocks skull, inte för den andres?

[klorofyll]

Vår frihet är så stor på handlandets område att vi inte kan handskas med den eller det ansvar den medför, så vi väljer ofta att låsa in oss i de mentala men trygga fängelser etik och "värdegrund" utgör. Då kan vi lätt peka ut "de onda" (="dom") och "de goda" (="vi"). Den talade etiken, "skylten", är en sak, den handlade moralen inte sällan en annan.

Jag tror ofta att överklassen gör så.

[klorofyll]

PK-godheten... + få saker kan verka mer förenande för en grupp människor som drar åt olika håll än att finna och peka ut en gemensam fiende. Det enda som alla partier utom SD verkar kunna vara överens om är att i ord ta avstånd från SD. Men knappast i praktiken när en SD-person blivit talman.

Bra, äntligen litet konkretion!

Vi beter oss inte alltid så väl, det är en självklarhet. Värdet med att diskutera vad som är moraliskt godtagbart är att försöka se sina handlingar från det håll varifrån vi sårar någon oförskyllt. Det händer säkert. Många går dessutom in för att kränka andra på ett fullt medvetet sätt. Om Rossana Dinamarca bröt mot etiketten i riksdagen så är det minst lika illa att fylla hennes e-postlåda med hatfyllda meddelanden, "slyna, hora, idiot, stolpskott, fitta".

Vi är inte alla, moraliskt sett, lika goda kålsupare. Att vara politiskt korrekt har många gånger lett till tragedier och massmord. Så, hurdana skall vi då vara? Min far påpekade ofta att vi måste försöka vara sådana vi är, vi kan ändå inte göra alla andra till viljes. Vi skulle bara bli neurotiska och till sist inte veta vilka vi är därinne. Men vi kan ju ibland försöka se på oss själva med litet distans. Får vi reagera litet känslomässigt ibland, som Rossana Dinamarca gjorde med sin t-shirt, eller skall vi alltid se till att vara välkammade?

Fint inlägg! Det ligger också ett värde i att inte intellektualisera för mycket, att istället känna. Om man tänker rätt så behöver man inte tänka så mycket.

[klorofyll]

Värdeord som är är värda att bevara enligt mig:

Tillit
Jämställdhet
Respekt
Gemenskap
Hänsyn
Rättvisa

Jag skulle vara stolt även om jag dog idag, för de där orden är inte längre främmande för mig, jag ska odla dessa likt frön i bördig jord.

[Algotezza]

Moral och etik bygger båda på erfarenhet/empiri, förnuft och känsla i synergetiskt samarbete och konstruktiv balans. Blir det för mycket tyngdpunkt på endera av dessa tre förlorar man sin moraliska/etiska skärpa.

Förnuft ensamt ger ingen moralisk vägledning, ty förnuft utan känsla har ingen riktning. Känsla ensamt blir lätt bara en fråga om impulser. Ingen diskussion kring etik/moral kan grundas bara på känslan. Erfarenhet kan väl funka ensamt iofs för den är ju ofta en mix av förnuft och känsla.

[Algotezza]

Värdeord som är är värda att bevara enligt mig:

Tillit
Jämställdhet
Respekt
Gemenskap
Hänsyn
Rättvisa

Jag skulle vara stolt även om jag dog idag, för de där orden är inte längre främmande för mig, jag ska odla dessa likt frön i bördig jord.

Sedan finns även begrepp som solidaritet, hjälpsamhet, givmildhet/generositet - som handlar mer än bara om pengar och det materiella goda - det är en attityd till den andre av att vilja dela med sig också av tankar, idéer, känslor, erfarenheter - livsberättelser - att vilja dela med sig av sitt immateriella goda.

[klorofyll]

Värdeord som är är värda att bevara enligt mig:

Tillit
Jämställdhet
Respekt
Gemenskap
Hänsyn
Rättvisa

Jag skulle vara stolt även om jag dog idag, för de där orden är inte längre främmande för mig, jag ska odla dessa likt frön i bördig jord.

Sedan finns även begrepp som solidaritet, hjälpsamhet, givmildhet/generositet - som handlar mer än bara om pengar och det materiella goda - det är en attityd till den andre av att vilja dela med sig också av tankar, idéer, känslor, erfarenheter - livsberättelser - att vilja dela med sig av sitt immateriella goda.

Jag tror att det minsta som kan begäras är svårast att ge - för den rike likväl som för den fattige, förutsatt att gåvan betyder något som helst för givaren (immateriell rikedom). Respekt är viktigt. Förståelse är nödvändigt. Om man ger en komplimang till, eller, visar omtanke om - en människa som har blivit sårad och sviken, så tror den ofta inte på vad man säger, för den vågar inte lita, den är inte mottaglig. Om det är så att en person ignorerar dig utan anledning eller inte visar några känslor så kan det vara ett typexempel, det behöver inte betyda att personen ogillar dig, det kan tvärt om vara så att personen tycker om vad den sett av dig.

[Algotezza]

Tid är väl det bästa och svåraste vi kan ge varandra. Tid är väl det enda vi äger, eller...? Eller äger den oss?

[Pilatus]

Tid är väl det bästa och svåraste vi kan ge varandra. Tid är väl det enda vi äger, eller...? Eller äger den oss?

Det vi ständigt grälar om är hur de värden som framställs skall fördelas. Rätten till vårt arbetes produkt fördelas glatt och villigt av folkvalda politiker. Till en gräns är vi alla med på att detta är riktigt. Men är det alltid legitimt att använda skattemedel till varje projekt som hägrar för politikerna?

[scirocco]

Tid är väl det bästa och svåraste vi kan ge varandra. Tid är väl det enda vi äger, eller...? Eller äger den oss?

Staten äger vår tid. I länder där staten ännu inte haft tid att i de avlägsnaste buskage göra anspråk på människors tid, äger människorna ännu sin tid.

[Algotezza]

Även om vi inte äger vår tid så äger händelser rum.