Intuition

[klorofyll]

Man vet vad man ska göra "därför att man har varit där förut", mentalt. Jag tror inte på något omedvetet tänkande. Ser det mer som ett fågel-perspektiv. Ungefär som att någon säger något, och man vet vad som menas.

Det man menar med begreppet är att det är det som pågår inom psyket man inte är medveten om. Precis det som händer när man drömmer.

Varför skulle det då ligga något värdefullt i intuition.. Skulle det då inte finns lika mycket falsk intuition som sann då?

[Anders]

Man vet vad man ska göra "därför att man har varit där förut", mentalt. Jag tror inte på något omedvetet tänkande. Ser det mer som ett fågel-perspektiv. Ungefär som att någon säger något, och man vet vad som menas.

Det man menar med begreppet är att det är det som pågår inom psyket man inte är medveten om. Precis det som händer när man drömmer.

Varför skulle det då ligga något värdefullt i intuition.. Skulle det då inte finns lika mycket falsk intuition som sann då?

Grejen är ju att det oftast "då man känner något intuitivt" stämmer. Men visst, inte alltid.

[hakkapeliitta]

Intuition bygger på erfarenhet, och i bästa fall korrekt tolkning av den. Finns dock folk som aldrig tar lärdom av erfarenhet utan stångar skallen mot väggen i all evighet. Einstein yttrade en gång "dumhet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.”
Deja vu upplevelsen är närbesläktad. Man får en "känsla" av tidigare upplevt. Men tyvärr finns folk som upplever en selektiv Deja vu, t.ex. vid roulettebordet, de gånger de vann, "jag har bra feeling nu, samma känsla när jag vann senast", dock grundas inte detta på något rationell och de får vandra hem med en tjugolapp i fickan.

[klorofyll]

"dumhet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.”

Bra skämt, det är nog en passning till en och annan misslyckad forskare...

[Smisk]

Man vet vad man ska göra "därför att man har varit där förut", mentalt. Jag tror inte på något omedvetet tänkande. Ser det mer som ett fågel-perspektiv. Ungefär som att någon säger något, och man vet vad som menas.

Det man menar med begreppet är att det är det som pågår inom psyket man inte är medveten om. Precis det som händer när man drömmer.

Varför skulle det då ligga något värdefullt i intuition.. Skulle det då inte finns lika mycket falsk intuition som sann då?

Alla gånger man känner en antydan om att "nu ringer kompisen" minns man inte och kallar dem inte för intuition. De har alltså inget värde.
De få gånger där man får en sådan antydan OCH det ringer minns man och DEM kallar man intuition för att man tänker sig en koppling mellan antydningen och det man sedan erfar. Så menar jag.

[klorofyll]

Bra ide.. men om man tänker en intuition som leder till handlingskraft..?

[hakkapeliitta]

"dumhet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.”

Bra skämt, det är nog en passning till en och annan misslyckad forskare...

Mest för vanligt folk kan jag tänka mej.

[klorofyll]

"dumhet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.”

Bra skämt, det är nog en passning till en och annan misslyckad forskare...

Mest för vanligt folk kan jag tänka mej.

Det är ganska ovanligt att stånga sig blodig.. Man måste nästan vara lite priviligerad. Jag önskar att fler gjorde så...

[Smisk]

Bra ide.. men om man tänker en intuition som leder till handlingskraft..?

Ja, vad är det med den?

De flesta impulser som leder till handlingar sker automatiskt. Jag tänker mig att det fungerar som en handkontroll till ett TV-spel. Eller tangentbordet du skriver på. Fast en dynamisk/levande kontroll. Vi styr inte medvetet över hur tangentbordet fungerar men vi väljer till viss del vilka knappar vi skall trycka på (av dem vi för tillfället KAN trycka på). Det är impulserna från det undermedvetna som ger oss möjligheterna att interagera och interaktionen blir den där vi väljer att följa impulserna till handlingar. Låter vi dem vara blir de endast impulser.

Lägger vi förnuftet åt sidan och följer med impulserna utan att ifrågasätta dem, alltså vi litar på dem, handlar vi intuitivt.
Föreställningen att de "kommer från djupet av oss" och att handla på dem utrycker saker inom oss vi inte "kan förklara".

Exakt som när man gör musik exempelvis. Man följer en intuitiv musikalitet och handlar som om den får bestämma det mesta.

[klorofyll]

Bra ide.. men om man tänker en intuition som leder till handlingskraft..?

Ja, vad är det med den?

De flesta impulser som leder till handlingar sker automatiskt. Jag tänker mig att det fungerar som en handkontroll till ett TV-spel. Eller tangentbordet du skriver på. Fast en dynamisk/levande kontroll. Vi styr inte medvetet över hur tangentbordet fungerar men vi väljer till viss del vilka knappar vi skall trycka på (av dem vi för tillfället KAN trycka på). Det är impulserna från det undermedvetna som ger oss möjligheterna att interagera och interaktionen blir den där vi väljer att följa impulserna till handlingar. Låter vi dem vara blir de endast impulser.

Lägger vi förnuftet åt sidan och följer med impulserna utan att ifrågasätta dem, alltså vi litar på dem, handlar vi intuitivt.
Föreställningen att de "kommer från djupet av oss" och att handla på dem utrycker saker inom oss vi inte "kan förklara".

Exakt som när man gör musik exempelvis. Man följer en intuitiv musikalitet och handlar som om den får bestämma det mesta.

Men är inte intiution något lite mer än impulser? När man ser skräckfilm får man massa impulser.. Skulle man inte kunna säga att intuition är en slags mild, men ändå omedelbar, övertygelse?

[Smisk]

Men är inte intiution något lite mer än impulser? När man ser skräckfilm får man massa impulser.. Skulle man inte kunna säga att intuition är en slags mild, men ändå omedelbar, övertygelse?

Ja, om du har en mild omedelbar övertygelse du inte anser att du "tänkt dig fram till" så är det intuition. Det som gör den intuitiv är att den säger dig något du förstår men du förstår inte varför du förstår den.

Som sagt så tänker jag mig att man kan ha massor av sådana under en dag men de man inte uppmärksammar som intuition ignoreras.

[Mlw]

Jag har just skrivit en artikel om ämnet:

Intuition is the coalescence of the three psychic functions

Abstract: The theory of four disunited psychic functions is critiqued. In accordance with Augustine’s theory of the Trinity as the prototype for the human soul, a unitive triadic structure is proposed. Intuition is not a separate psychic function. It is a triadic synthesis that brings wholeness of self and unity of consciousness.

Keywords: triadic psychic structure, intuition, feeling, wholeness, trinity, C. G. Jung, St Augustine, Mark Solms.

Läs artikeln här:

Intuition is the coalescence of the three psychic functions

[Algotezza]

Intuition är väl när man låter det undermedvetna tugga vidare på problemen och komma upp med ett svar när man sovit på saken eller drömt om det.

[David H]

Jag har just skrivit en artikel om ämnet:

Intuition is the coalescence of the three psychic functions

Abstract: The theory of four disunited psychic functions is critiqued. In accordance with Augustine’s theory of the Trinity as the prototype for the human soul, a unitive triadic structure is proposed. Intuition is not a separate psychic function. It is a triadic synthesis that brings wholeness of self and unity of consciousness.

Keywords: triadic psychic structure, intuition, feeling, wholeness, trinity, C. G. Jung, St Augustine, Mark Solms.

Läs artikeln här:

Intuition is the coalescence of the three psychic functions

Roligt att se att du tar dig an Jungs Psychological Types! Den boken är helt klart en av de mest imponerande böcker jag läst, kanske skulle kunna kalla den "genial". Sen har jag också läst flertalet kritiker till Jung, men jag tycker inte att någon av dessa har levt upp till originalet. Att Jung är fläckfri säger jag inte, men jag tycker bara att kritikerna inte lyckats bättre. Gällande vad Jung skrivit om intuition kan jag tycka mycket är vettigt och intressant, men så ibland kan jag också tänka "Men vääänta nu, låter inte detta suspekt? Är han inte ute och cyklar här?"... jag ställer det som en fråga och fundering, men utan något dömande.
Lite som att Bachtin skriver att Dostojevskij var den första med att skriva en polyfon roman... hur kunde han ens komma på tanken att påstå något sådant? Det låter ju lite som galenskap. Och kanske är det att gränsen mellan galenskap och genialitet kan va ganska tunn ibland.

[hakkapeliitta]

Rekoj, hoppa du förstår att han har kopierat och klistrat.